Ashley Young kom till United 2011. Det var inte så att jag svimmade av upphetsning över den värvningen, men det visade sig vara ett helt okej köp för 200 mille. I vissa matcher till och med mer än okej – som mot Arsenal hemma (2 mål och 3 ass) och Spurs borta (2+1).
Hans fasta situationer var ett enormt lyft för oss som vant oss vid att se Nani träffa första gubben vid varje hörna.
Jämför vi med hans gamle kantkamrat Stewart Downing hade Young en kanonsäsong och vi var en hel del som hoppades få se honom fortsätta utvecklas i höst.
Icke så.
Efter EM – där han var miserabel – valde han att bara sparka boll 80 minuter innan han blev knäskadad och det är lätt att få intrycket att det är ännu en glaslirare vi har införskaffat.
Han var bara med i 32 matcher förra säsongen. Tittar vi tillbaka på hans karriär i både Aston Villa och Watford har han inte gjort så få insatser sedan han som 19-åring blev ordinarie i Londonlaget. Och en titt på hans skadelista hos physioroom visar att han snart skaffat lika många skador på drygt ett år i United som han hade på fem i Villa:
Det här är givetvis Uniteds sätt att säga välkommen till en storklubb: Spelar du med oss måste du vara skadad så ofta det bara går. Det är inget nytt längre. Det står säkert i kontraktet.
Men nu sägs han vara på gång igen med ännu en comeback och kan mycket väl vara aktull för en bänkplats mot Stoke. Frågan är dock om det är ett nytt och vinglöst United han återvänder till och var vi i så fall hittar Ashley Young i en startuppställning.
Han är en winger i grunden. Kan slå sin gubbe och vispa in bollar. Men han har ju den egenheten att han spelar på vänsterkanten och helst skär inåt för att slå inlägg med sin högerfot. Han skulle inte ha några problem att passa in i vänsterkantrollen i den diamantformation som Alexander nu infört 15 år efter Tommy Söderberg.
Men frågan är om han skulle vara lika effektiv som när han slickar kanten.
Det återstår att se om han nu får chansen för jag kan inte tänka mig att han är ett av de första namn Fergie tänker sig i en startelva när alla (hahaha!) är friska.
* Wayne har hållt sitt fredagsmys på hemmaplan den här gången och gårdagskvällens breaking news var detta.
* Alltid, ALLTID, när agenter går ut och dementerar flyttrykten så ligger det någonting i det. Antingen finns det substans i ryktena eller så är det agenten själv som planterat nyheten av någon anledning, oftast för att få till en löneförhöjning.
Nu säger Vidas agent att han inte hört något av Barca eller Juve. Ryssarna nämns dock inte.
Ni har väl noterat att bloggen har en ny omröstning om vi skulle sälja Vida för de 350 mille som Anzhi, enligt någon tysk hemsida (jag har inte kollat upp vilken, ska tilläggas), är berett att pröjsa för honom.
Om jag fick bestämma skulle jag tacka ja utan omsvep. 350 mille för en 31-åring med en svår knäskada bakom sig och nu med ytterligare en operation på cv:t skulle vara för bra för att vara sant. Vilket det också antagligen är.
Va? Vad fan skriver han?! Sälja vår kapten?!
Ja, det kommer att finnas tvivel ett bra tag framöver om han verkligen kan komma tillbaka till samma nivå som innan skadan och inte få ännu fler följdskador. Och med tanke på att det då skulle öppna för att köpa in min favorit-Mats så skulle jag inte ha några som helst problem med det.
Ingen sentimentalitet här inte.
* van Persie bänkad mot Andorra?
Ja tack.
* Och så avslutar vi med veckans citat, signerat allas vår favorit-DDG:
”Goalkeepers are always judged by everyone very quickly. We are not valued very highly, people should value us more, because if you don’t have a goalkeeper, you can’t play a game”
No shit.
