Manchester Uniteds ligatitel 1967: Allt fokus på guldet

Embed from Getty Images

Säsongen 1965/66 blev ingen repris på succésäsongen innan. Manchester United slutade fyra i ligan och missade därmed spel i Europa. Säsongen 1966/67 skulle bli annorlunda, det hade man bestämt. 

Det blev ingen segerrad för Manchester United efter ligasegern våren 1965. Ligassäsongen 1965/66 slutade med en fjärdeplats för Matt Busbys mannar och trots semifinalspel i Europacupen våren 1966 så slutade säsongen i moll. Manchester United var bättre än så här, och det skulle bevisas. Fjärdeplatsen i ligan berättigade inte till spel i Europa och United kunde hösten 1966 se framemot en säsong där man helt skulle få koncentrera sig på spel innanför landets gränser.

Harry Gregg, som vaktade målet under majoriteten av matcherna säsongen innan, började se slutet på karriären och då Matt Busby inte litade på guldmålvakten från våren 1965, Pat Dunne, krävdes det förstärkning bakåt. Den hittade man i hos Chelsea. Alex Stepney värvades in för rekordsumman 55 000 pund i augusti och skulle bli målvakten United förlitade sig på en lång tid framöver.

John Connelly, som gjort en bra säsong när United vann guld senast, hade gjort bara sex matcher för klubben säsongen 1965/66 och kom att lämna klubben för spel i Blackburn Rovers.

Embed from Getty Images

Att det var ligan som gällde för Manchester Uniteds del säsongen 1966/67 är rätt tydligt när man ser på den ringa framgång man rönte i cupspelet. I ligacupen blev det respass redan i andra omgången borta mot Blackpool med siffrorna 5-1. I FA-cupen tog man sig till fjärde omgången bara för att åka ut med 2-1 hemma mot Norwich. Det var som sagt ligan och inget annat som skulle ros hem våren 1967.

United inledde säsongen hyfsat starkt och slog West Bromwich med 5-3 hemma i säsongspremiären den 20 augusti. Segern följdes upp av en bortaseger mot Everton innan arga konkurrenten Leeds var ofina nog att vinna med 3-1 på Elland Road i den tredje omgången. United slog därefter Everton hemma (ja, man mötte dem två gånger inom loppet av en dryg vecka) och Newcastle innan det smet in en hel del grus i maskineriet.

Stoke, som inte får anses ha varit något storlag vid den här tiden (heller) nollade United och vann med 3-0 på hemmaplan den 7 september. Den förlusten följdes upp med en 2-1-förlust mot Tottenham på White Hart Lane och mönstren från hösten 1964 gick så småningom att känna igen. United hade inlett okej men tappat efter de inledande omgångarna. Efter sju spelade omgångar låg United nia, om än bara två poäng från ledning.

Embed from Getty Images

Den 17 september vankades det derby i Manchester, och United tog sig i kragen på hemmaplan. Denis Law gjorde matchens enda mål och United var åter ett vinnande lag. Nu kom också en bättre period, en period där United bara tappade tre poäng (man fick två poäng för en seger) fram till den 3 december. Inför bortamötet med Aston Villa ledde United ligan med två poäng. Bottenlaget Villa vann dock med 2-1 på Villa Park och United gick åter in i en något sämre period.

Förlusten följdes av ett kryss, 2-2, hemma mot Liverpool efter två mål av George Best, en 4-3-seger borta mot West Bromwich (ja, det blev alltid målkalas mot West Brom) och det som skulle komma att bli säsongens sista förlust. Borta mot Sheffield United föll United med 2-1 på annandagen efter mål av David Herd. Just Herd stod för en stark period i december och får sägas ha räddat United flera gånger om.

Men, som sagt. Förlusten mot Sheffield United blev säsongens sista förlust i ligan. Lagen möttes igen den 27 december (!) och segern där lade grunden för en formidabel vårsäsong. Visst, United spelade tio oavgjorda matcher från nyår och fram till maj, men det spelade liksom ingen roll när förlustnollan hölls intakt.

Embed from Getty Images

United spelade oavgjort (0-0) mot Leeds och grejade 1-1 borta mot Manchester City, men man vann de viktiga matcherna. Nottingham Forest hade utkristalliserats till den största utmanaren om ligatiteln och United vann hemma med 1-0 den 11 februari efter mål av Law. Den andra, skulle det visa sig, stora utmanaren Tottenham hade besegrats i januari efter mål av Herd.

United och Matt Busby spelade nu också in sin nye förstekeeper, Stepney. Harry Gregg hade lämnat klubben för Stoke i december och Stepney gjorde skäl för sin rekordstora övergångssumma.

Ligasegern säkrades slutligen i den näst sista omgången och det genom säsongens största seger. United slog West Ham med 6-1 borta på Upton Park efter mål av Law (2), Best, Bobby Charlton, Pat Crerand och Bill Foulkes. Att man spelade oavgjort, 0-0, hemma mot Harry Greggs Stoke gjorde inget, United var mästare för sjunde gången totalt och för femte gången under Busby. Ligasegern skulle också lägga grunden för kommande säsong, där United skulle gå in i Europacupen.

Embed from Getty Images

Ser man till vilka spelare Matt Busby förlitade sig på så sticker två spelare ut. Bobby Charlton och George Best spelade samtliga 42 ligamatcher, vilket man var ensamma om att göra. Det blev 10 respektive 12 mål för duon som målmässigt överskuggades av Denis Law. Trots att Law missade sex ligamatcher blev det 23 mål för skotten. Som tidigare nämndes blev säsongen också säsongen när en ny förstekeeper spelades in. Alex Stepney spelade 35 av 42 ligamatcher och skulle visa sig vara ett riktigt bra nyförvärv.

Säsongen i siffror

Matcher och lagstatistik 1966/67

Truppen och spelarstatistik 1966/67

Förra ligatiteln

Manchester Uniteds ligatitel 1965: George Best gör entré på riktigt

Nästa ligatitel

Manchester United ligatitel 1993: Champions at last


MANCHESTERGUIDE
Manchester United Supporters Club Scandinavia är Manchester Uniteds officiella supporterklubb i Skandinavien. Muss.se är supporterklubbens svenska kanal. Vi producerar redaktionellt innehåll på och informerar om supporterklubbens aktiviteter.
© 2020 MUSS.SE   •   OM MUSS & MUSCS   •   HJÄLP MUSS   •   OM MUSS.SE   •   BLI SKRIBENT   •   INTEGRITETSPOLICY   •   KONTAKTA OSS