Muss.se » Nyhetsarkiv » Damlaget

Damkollen
Vi lever fortfarande i ovisshet

För Manchester Uniteds damlag är oktober redan över. Således har blivit dags att sammanfatta månaden som gick i Damkollen.

Oktober gav oss ingalunda några strålande insatser men laget gick åtminstone igenom månaden utan förlust. På pappret är resultaten ingen succé men vi kan heller inte tala om fiasko.

Månadens matcher

Alldeles för få matcher

När oktober har passerat står damlaget på sex spelade matcher. Det är samma antal som herrlaget avverkar mellan damernas sista match i oktober och deras första i november. Då gick herrarna ändå miste om en match till följd av uttåget i Ligacupen.

Det är helt enkelt orimligt få matcher på damsidan. Uniteds herrar kommer att ha spelat 17 matcher när damlaget spelar sin sjunde.

I Championship och längre ner i seriesystemet kan det begränsade antalet matcher försvaras. Spelarna där är inte professionella (åtminstone inte i alla lag). Då är det svårt att klämma in veckomatcher. Men i en professionell liga som Women’s Super League är det bara orimligt.

Några svar har vi inte fått

Det begränsade antalet matcher gör att det fortfarande är svårt att dra några säkra slutsatser om Marc Skinners damlag. Spelmässigt tycker jag inte att det ser bra ut men laget har vunnit matcherna som måste vinnas.

Förlusten mot Chelsea smärtar fortfarande men är vi realistiska måste varje poäng vi tar mot Chelsea ses som en ren bonus. Då är det svårare att försvara 2-2 hemma mot ett skadeskjutet Manchester City. Framför allt som United spelade större delen av matchen med en spelare mer.

Matchen mot City belyser ganska väl det jag anser vara detta lags problem: Det går för långsamt. Vi är passiva utan boll och med boll är vi statiska. Jag har svårt att förstå hur Skinner tänker där. För den höga och intensiva pressen var damlagets signum under Casey Stoney. Ella Toone, Jackie Groenen, Alessia Russo, Leah Galton och Kirsty Hanson är en offensiv kvintett som kan stressa sönder vilket motståndarförsvar som helst.

Visst, en tränare ska forma sitt lag efter sin filosofi. Men en tränare måste framhäva sina spelares styrkor och i möjligaste mån dölja deras svagheter. Som det är nu får inte spelarna göra det de är bra på.

Samtidigt ligger vi fyra med fyra poäng ner till Everton och sex poäng ner till City, som rimligen är våra två huvudutmanare till tredjeplatsen. För av allt att döma kommer Arsenal och Chelsea vara inblandade i ett tvåkejsarslag om titeln.

Vi reser till London för match mot Tottenham efter landslagsuppehållet. Det blir ett riktigt test och just nu ligger Tottenham faktiskt trea.

Samtidigt är det en match United ska vinna. Tottenham har inlett säsongen överraskande bra men rimligen kommer de att rasa i tabellen.

Förutom Tottenham ska vi i november ta oss an Everton och Arsenal i ligan samt Manchester City i Ligacupen. De fyra matcherna borde ge oss ganska klara besked om hur den här säsongen kommer att utveckla sig.

United fick numerärt överläge i en timme efter Georgia Stanways överfall på Leah Galton. Detta till trots kunde inte United vinna matchen.

Ni noterar kanske att jag mestadels har skippat matchen mot Durham. Detta då tränarna även på damsidan tenderar att använda Ligacupen för att matcha spelarna utanför den ordinarie startelvan. Så det blir vad det blir. Att inte besegra Durham under ordinarie tid är en besvikelse men inte mer än så.

Det jag ändå vill ta upp är att mittfältsduon i den matchen – Hayley Ladd och Vilde Boe Risa – näppeligen gav Skinner huvudbry inför kommande laguttagningar. Jag tycker inte att varken Lucy Staniforth eller Katie Zelem borde vara startspelare i United. Tyvärr var emellertid både Ladd och Boe Risa dåliga mot Durham. Att de inte har spelat så mycket fotboll bidrar säkerligen. Men så är ju livet som reserv. Det gäller att ta vara på de chanser du får.

Någon som har fått svar är Uniteds före detta assisterande tränare Willie Kirk. Han fick veta att han inte längre är önskad som manager för Everton. Officiellt heter det att han lämnade klubben. Men det är förstås en eufemism. ”Vi har […] inte så mycket snack om taktiken. Vi kör mest på och tränar hårt,” har svenskan Hanna Bennison sagt om Kirks ledarskap. Inte så förvånande att han får gå. Men trist för United, som nu förmodligen får en mycket tuffare uppgift i ligan den 13 november.

Jean-Luc Vasseur (tidigare i Lyon) rapporteras bli den som tar över efter Kirk.

Månadens spelare: Hannah Blundell

Precis som i september är det ganska enkelt att utse månadens spelare i United. Den här gången blir det vänsterbacken Hannah Blundell (toppbilden). Hon var direkt svag mot Chelsea i slutet på september men kom tillbaka och gjorde tre bra matcher i oktober. Framför allt imponerar Blundell i offensiven, även om hon brände ett jätteläge mot Birmingham.

Faktiskt var vänsterbacken involverad i förarbetet till samtliga sex mål som United gjorde i oktober. Hon assisterade Leah Galton och Ella Toone mot Birmingham och Alessia Russo mot Manchester City. Vidare tredje sist på bollen före vårt första mål mot City. Mot Durham blir det måhända långsökt men hon var de facto femte och fjärde sista Unitedspelare på bollen före våra mål i den matchen.

Att Blundell nominerades till priset som månadens spelare i WSL är inte mer än rätt.

Den som följer damlaget noga reagerar kanske på att jag kallar Blundell för vänsterback. Det är inte nödvändigtvis sant, för hon kan även spela högerback. Faktum är att hon spelade högerback i hennes tre första matcher som Unitedspelare. Inför matchen mot Birmingham valde Skinner emellertid att byta kant på ytterbackarna Blundell och Ona Batlle. Kanske som reaktion på matchen mot Chelsea, jag vet inte.

Om vi även fortsättningsvis får Batlle till höger och Blundell till vänster eller om Skinner väljer att skifta tillbaka återstår att se. Att han skulle skifta till Martha Harris eller Kirsty Smith är emellertid uteslutet. Batlle och Blundell tillhör de bästa ytterbackarna i ligan, Harris och Smith är inte på samma nivå.

Klart är hur som helst att Blundell var mycket bra i oktober.

Främsta utmanare: Ella Toone fortsätter att spela stor fotboll. Hittills under säsongen har hon bidragit med tre mål och fyra assists på sex matcher, för 64 minuter per målpoäng. Alessia Russo är äntligen redo att starta matcher och hon höjer nivån på laget. Får Russo hålla sig skadefri är jag övertygad om att hon roffar åt sig priset som säsongens spelare i United. Så bra är hon. (Här vill jag tydliggöra att jag tycker att Toone är fantastisk. Det är bara det att Russo potentiellt är bättre än fantastisk.) Slutligen ska även målvakten Mary Earps nämnas. Sophie Baggaley kanske kom till klubben för att konkurrera med Earps men just nu är det omöjligt att flytta på Earps. Rimligen startar Earps för England i de stundande landskamperna.

Höjdpunkter

Birmingham borta:

Manchester City hemma:

Durham borta:

Mer information

Spelschema och resultat

Spelartruppen

Spelarstatistik