Spelarpresentation: Dimitar Berbatov

Dimitar Berbatov föddes i Blagoevgrad i Bulgarien den 30 januari 1981. Hans far var professionell i stadens fotbollslag, Pirin, och hans mor var professionell handbollsspelare.
Som liten var hans favoritspelare Marco van Basten och favoritlaget AC Milan, senare blev dock Alan Shearer hans favoritspelare och Newcastle hans lag. Han lärde sig engelska från favoritfilmerna Gudfadern-trilogin.
Dimitar sponsrar 5 barnhem i sitt hemland och har planer på att även starta en fotbollsskola.

Berbatov’s karriär började i Pirin, han blev dock som tonåring upptäckt av den legendariske bulgariske coachen Dimitar Penev och flyttade till CSKA Sofia (där hans far även hade spelat) när han var 17 år. Under sina dryga 3 säsonger i laget gjorde han 25 mål på 50 matcher.
Bayer Leverkusen köpte honom i januari 2001, där började han sakta men säkert etablera sig som en skicklig spelare. Han gjorde bara 16 mål på de första 67 matcherna i Leverkusen men flera av dom var riktiga klassmål. Han hoppade in i Champions League-finalen det året.
Säsongen 2003/2004 var Berbatov helt ordinarie i Leverkusen, som då tillhörde topplagen i europa, han gjorde bl.a 16 mål på 24 starter. Totalt gjorde han 69 mål på 154 matcher i det tyska laget innan han i juli 2006 såldes till Tottenham för £11milj.
Berbatov gjorde mål 2 minuter in i sin debut för Spurs mot Sheffield United och bildade ett av de bästa anfallsparen i ligan ihop med Robbie Keane. Trots att det tog ett tag för Berbatov att anpassa sig till den engelska ligan så var det han som var förstavalet i klubben när tränare Jol alternerade friskt bland sina anfallsspelare. Supportrarna röstade fram honom till klubbens bäste spelare och han var även med i ”årets lag” i Premier League säsongen 2006/2007.
Säsongen efteråt gjorde han sitt första hattrick då han gjorde 4 mål i matchen mot Reading, i februari samma säsong tog han sin första titel i England när Spurs slog Chelsea i finalen av Carling Cup, Berbatov kvitterade Chelsea’s ledning på straff.
På 2 säsonger i Spurs gjorde han 27 mål på 70 matcher. Noterbart från denna tid är att han hade 2 mål med på listan över ”månadens mål” i samma månad, en av få spelare som klarat denna bedrift.

Sommaren 2008 visade United enormt intresse för bulgaren. Inget verkade hända mer än att han inte fick spela de 2 första matcherna p.g.a sin önskan om att lämna klubben för United. Efter en minst sagt långdragen historia så skrev Berbatov till slut på för United, bara någon timme innan transferfönstret stängde. Nyrika Man City hade tidigare fått ett bud accepterat, där ville bulgaren inte spela, det var United som gällde. United fick betala £30,75milj. för hans tjänster.
Hans första säsong i United’s tröja har delat United-supportrarna i 2 läger. Många hävdar att han inte alls är värd pengarna och att han t.o.m inte är värdig att spela i den röda tröjan. Andra hävdar att han är ett geni på planen och är värd varenda pund som man betalde för honom. Berbatov gjorde ”bara” 14 mål på 43 matcher för United, men han blev tvåa i assistligan i Premier League med sina 10 assist. Det man kanske minns mest är han fenomenala förspel till Ronaldo’s 1-0 mot West Ham, ett typiskt Berbatov-nummer.

Dimitar Berbatov är en anfallsspelare som har sin stora styrka i att ta emot bollen och fördela den vidare, det som populärt kallas ”targetplayer”. Han har en fantastisk teknik och är den i United som har ”känsligast fötter”, ibland undrar man om det han gör med en boll är fysiskt möjligt att genomföra. Han är stor och stark, ganska bra (kunde dock varit bättre) på huvudet och relativt snabb när han väl fått upp farten. Hans spelintelligens är mycket svår att finna någon annanstans i europa. Till sin nackdel är den till synes arroganta, nonchalanta och lata spelstilen. Han springer sällan mer än han behöver och tar inte samma defensiva ansvar som exempelvis Rooney, men vilken anfallare gör det? Det är just detta som delat United-supportrarna i 2 läger angående Berbatov. Man är vana att se anfallare slita som djur (läs Rooney) och hugga på varenda boll (läs Cole), inte att se en spelare vänta på att bollen skall komma till honom. Statistik visar dock att bulgaren inte springer mindre än de flesta anfallare, och studerar man honom under en match så rör han sig betydligt mer än vad ”ryktet” säger.
Ifjol fick Berbatov ofta agera i en mer tillbakadragen roll när Ronaldo fanns på plan, därför kunde han inte på samma sätt befinna sig i och runt straffområdet lika ofta. Förhoppningsvis får Sir Alex ut mer utav bulgaren den här säsongen, för alla förutsättningar finns.
______________________________________________________________________

MUSS SPELARBETYG 2009/10
Bulgaren kom, gick (på planen) och misslyckades. Tyvärr uteblev all form av ”impact” som alla fans hade hoppats på från en värvning av Berbatovs kaliber. Rooney blev skadad och säsongen var inne i sittt absoluta slutskede; Berbatov blev serverad passningar och ett perfekt tillfälle att frälsa. Istället hängde huvudet och blickarna mot skyn efter varje miss gjorde att bulgaren såg mer av englands molntäcken än målnäten i Premier League. Kan enbart göra bättre ifrån sig nästa säsong om han nu inte blir såld. [CH]
Betyg: 6,0

______________________________________________________________________

Andra texter om Dimitar Berbatov på MUSS.
______________________________________________________________________