Vilken bredd vi har, det är helt ofattbart.
Ettan i skytteligan: Dimitar Berbatov.
Bänkad.
Ettan i assistligan: Nani.
Bänkad.
Det är något helt enastående med det här laget. Vi har en fantastisk målvakt, ett ypperligt mittblock, en härlig mix med offensiva eller pålitligt defensiva ytterbackar, yttermittfältare som både sliter och briljerar och en uppsättning anfallare som saknar motstycke i England. Inget lag är komplett och United har haft problem på innermittfältet, men allting runt om den innersta kärnan har vägt upp den svagaste länken. Det är bara att titta på Barca som har sin akilleshäl i defensiven: Dom har släppt in 19 mål i ligan eftersom motståndarna inte kommer farande med bollen på Barcas planhalva – eftersom Messi, Xavi och Keita redan tagit tillbaka den.
Vi har – än en gång – svarat för en av de största insatserna i historien.
“My greatest challenge is not what’s happening at the moment, my greatest challenge was knocking Liverpool right off their fucking perch”
Så sa Fergie i en intervju 2002. När Liverpool vann ligan 1990 – för 18:e och senaste gången – hade United sju. Alan Hansen, då i Liverpool, säger så här i dag:
”The idea of anyone catching us was unthinkable, not even Manchester United. They were not even a factor. We were light years ahead — 18 titles to their seven — though nobody would have thought to mention the numbers. It did not matter how many they had to win. We would just get further ahead.”
Och vi har gjort det på alla möjliga sätt. Överlägsna, jagande och uträknade och bara metodiska som den här gången. Ferguson kan allt. Han bygger lag på de allra mest oväntade sätt och vi lär oss aldrig att han alltid har rätt.
Den här ligatiteln var inte lika oväntad som när Fergie pressade sig förbi Mourinho 2007. Men den är nästan lika imponerande. Inte bara för att vi har ett centralt fält som fallerat så många gånger, ett bortaspel som är minst sagt svajigt i jämförelse utan för det kaos som Wayne Rooney skapade i höstas när han dömde ut klubbens ambition.
I dag står vi som blivande ligamästare med en Champions League-final runt hörnet.
Det är helt magnifikt.
Och det här med den “sämsta upplagan av United på många år”. Eller som Nasri sa i höstas:
“For me, Manchester United are not the same team as they were before. With Cristiano Ronaldo and Tevez, it was a little bit scary to play at Old Trafford. Now, I don’t think that offensively they are the same as before. But, still, they are a good team and when they are 1-0 up, it’s very hard to beat them.”
* Här är en Sky-intervju med den ständigt bekymrade Ryan Giggs efter matchen på OT i går.
Alltid bekymrad.
Nu kanske han har anledning att vara det.
* Om jag förlåtit Rooney för hans utspel?
Never.
