Jag hade tänkt skriva ner några rader om vad Liverpool och Manchester United betyder för mig då lagen möts som nu på lördag.
Jag har en 7 år äldre bror som håller på Liverpool och har gjort sedan 80-talet då de var som bäst och vi var mindre bra. Han skriver även matchrapporter och nyheter för Liverpools svenska supporterklubb (liverpoolfc.nu) vilket gör att det finns en viss likhet mellan oss där med förutom att vi håller på olika klubbar.
Själv började jag hÃ¥lla pÃ¥ Manchester United när en viss Cantona spelade och det var just pÃ¥ grund av honom jag började älska denna klubb. Men jag började inte följa klubben som jag gör nu förrän tidigt 2000-tal och sedan dess har jag och min bror suttit klistrade vid tv:n vid varje möte mellan Manchester United och Liverpool. Nu var ju inte detta allt för länge sedan men jag minns det som igÃ¥r när vi satt i tv-soffan och John O’shea satte nÃ¥dastöten i 91:a minuten pÃ¥ Anfield, och jag ställde mig upp och skrek som en galen medan min bror med sitt heta temperament kastade iväg ett snapsglas rakt in i väggen sÃ¥ det flög i tusen bitar. Det är precis sÃ¥ jag vill att varje möte mellan oss ska sluta även fast han inte tycker om det, men det gör att jag bara njuter mer även fast jag kan ha ett visst medlidande med honom ibland.
Våra möten med Liverpool betyder allt för mig just på grund av denna rivalitet mellan oss. Vi alla vet ju vilken otroligt stor rivalitet det är mellan dessa lag på grund av att det är de två största lagen i Englands historia. Men just denna rivalitet bröder emellan gör att jag längtar till varje match vi möter dem, även fast det gått dåligt på Anfield de senaste matcherna så längtar jag ändå och jag känner en viss positivitet inför denna match.
Vi har öppnat bra, vi har nytt ungt hungrigt blod i laget i form av Jones, Young och Smalling. Tre Engelska spelare som nog förstår exakt vad denna match handlar om. Liverpool har förvisso nya spelare med men ingen av dessa har imponerat nämnvärt såsom våra har gjort. Nu kanske jag låter som att vi kommer vinna denna match med lätthet, men både jag och resten av alla supportrar vet att det aldrig är lätt på Anfield men jag har ändå stora förhoppningar. Det enda som oroar mig är att Liverpool ofta har domaren med sig på Anfield och det vet vi ju sedan länge, tillexempel en viss Carraghers mordförsök på Nani och även då han rev ner Owen i straffområdet för ett par år sedan.
Min största önskan just nu hade varit att vara på Anfield under lördagen då lagen möts med min bror och Owen skulle komma in och avgöra matchen till våran fördel, det hade varit en livsupplevelse. Men nu blir det inte så utan han ska bjuda på middag och vi ska se matchen i goda vänners sällskap och bada lite badtunna/bastu sen men det kan bli nog så trevligt. Men kanske är det just Michael Owen som avgör? Inte så troligt men den som lever får se.
Min rubrik ”skilda världar” satte jag just för att Liverpool nu är ett lag som kämpar om en europaplats medan vi kämpar om att vinna Champions League. Jag förstÃ¥r inte hur ett lag som vann Champions League Ã¥r 2005 gÃ¥tt sÃ¥ utför som Liverpool har gjort, jag menar….man borde väl bygga vidare pÃ¥ just det laget men det är precis vad Liverpool misslyckats med. Vi Ã¥ andra sidan har fortsatt att vinna även om vi ”bara” vunnit en CL-final av tre pÃ¥ senare Ã¥r men mycket annat har vi vunnit i stället. Det är nog bara en person vi har att tacka för det och det är Sir Alex Ferguson.
Jag är verkligen laddad inför denna match och jag har en känsla av att vi vinner men å andra sidan är jag alltid positiv än vilka vi möter. Det blir 3-1 till oss och Carragher får rött kort.