Det var länge sedan jag var såhär förbaskat orolig under en match. Det hade inte varit världens undergång vid poängtapp eller förlust men ändock var jag väldigt nervös. Då smakade den här segern fruktansvärt gott.
Under hela andra halvlek var jag omänsklig nervös. Stundtals kändes det som att det var en av de där dagarna när boll-fan inte vill in i mål. Vi hade för mycket bollinnehav utan att skapa de farliga lägena. Men det är i de stunderna som man vinner ligan – när man enträget fortsätter att mata på utan att tappa besinningen.
Lillebror-City visade upp en ambivalent sida i lördags när man först låg under med 1-3 på hemmaplan och började bråka internt. För att sedan komma tillbaka och få med sig en pinne. Det var oerhört stark och jag var säker på att de skulle peta in 4-3 i sista sekunderna. Men det gjorde de inte och det är det som kan vara skillnaden mellan första och andra plats i ligan.
I dagens 81:e minut när Antonio Valencia bryter in från höger och dunkar in 0-1 så vinner vi ligan. Jag vågar säga det! Det finns inte en chans på jorden att vi släpper det här. Ligan är vår. Det må vara 7 matcher kvar av ligan men samtidigt så är det bara 7 matcher kvar. Och vidare så har vi ligans kanske bästa målvakt just nu. De Gea imponerade enormt i dag igen och har givetvis cementerat sin plats som förstaval mellan stolparna.
En om än liten parantes är att Man Utd efter 31 omgångar är det lag som gjort flest mål i högsta ligan. Det är för mig helt obegripligt, men ack så underbart!
Men det som jag tar med mig från dagens match är inte Valencias förlösande och befriande mål, De Geas fantastiska räddningar, Rios säkra spel eller Evans fortsatta imponerande insatser. Nä, det är givetvis våra alldeles utomordentliga bortafans. Återigen igen stod de för en klassisk insats. Det var de som vann matchen åt oss i dag. Det var någon som skrev att vi hade 7000 tillresta fans i dag? Det är enastående en måndag kväll. Hatten av!
Jag är lätt skakis efter kvällens match och skall försöka sansa mig lite. Men om vi vinner ligan? Jajamen! Ferguson låter inte en makalös 20:e titel glida ur händerna på oss.
Res med oss till Manchester!