En dag att minnas

I vanliga fall skriver jag inte krönikor, utan håller mig endast till matchrapporter och nyheter, men detta är inget vanligt fall. Idag känner jag att jag måste få skriva av mig. Igår såg jag för första gången, ja det är så, mitt United spela live!

Jag började gårdagen med en tidig uppgång för att jobba. Kände mig sådär spänd som man bara kan vara när man ska göra något man har längtat efter så länge.

För flertalet där ute, Unitedfans eller icke, har det funnits en längtan sedan nyheten släpptes om att man skulle möta Barcelona på svensk mark. För mig har det funnits en längtan i 15 år. I 15 år har jag väntat på ett tillfälle att kunna se United live, och det var därför jag tog till alla möjliga medel för att få tag på en biljett till matchen. I slutändan var det min brors chef som satt vid sin dator på jobbet för att säkra två biljetter till mig och min bror, det blev sittplats på den så kallade Unitedsektionen (vilket i själva verket var väldigt blandat). Lyckan var ändå total när jag fick samtalet under förmiddagen att vi lyckats få tag på biljetter!

Tillbaka till gårdagen.
Jag hade egentligen velat vara ledig så att jag kunnat åka med vår lokala supportergrupp i Linköping, Red Devils Club Lkpg, som alla satt tillsammans på en utav SweBus:s bussar redan efter elva, men så var inte fallet. Efter att sedan ha slutat jobbet klockan tolv åkte jag hem för att få något i magen, innan vi skulle sätta segel mot Göteborg. Min bror kom och hämtade upp mig vid tvåtiden, och den där nervösa känslan kom krypande. Jag kunde fortfarande inte tro att det är sant!

Vi kom efter lite förseningar, på grund av vägarbeten överallt, fram till Göteborg och åkte omkring för att hitta någonstans att parkera, till slut hamnade vi i Örgryte och gick sedan därifrån.
När vi kommit in till stan bestämde vi oss för att sätta oss på någon restaurang längs Avenyn. Föga förvånande var det fullt överallt, speciellt på Hard Rock Café som min bror så gärna ville äta på.
Jag ringde sen min kusin som inte svarade, när min bror märkte att han stod bland hundratals andra livade Unitedfans, och medlemmar ifrÃ¥n Red Devils Club Lkpg, pÃ¥ John Scott’s Pub pÃ¥ andra sidan gatan.

Efter att ha gÃ¥tt över till puben och samtalat en liten stund bestämde vi oss för att söka vidare efter nÃ¥gon restaurang, och hittade ett ställe ett äta pÃ¥ i Parken. När jag sitter och äter pÃ¥ min Ceasarsallad ser jag plötsligt nÃ¥gra Barcafans som stÃ¥r och väntar i korsningen till Avenyn, och hör Unitedfansen stämma upp i sÃ¥ng frÃ¥n John Scott’s. Det var alldeles underbart att höra!

Sedan följde en promenad mot Ullevi, och väl utanför arenan möts man av vänliga själar från MUSS som står och delar ut fanzinet Manchester United Supporterens specialtryckta utgåva för deras skandinaviska turné. Vilken tur man har att få vara en del utav denna härliga supporterklubb!

Väl inne Ullevi blev jag alldeles till mig när jag fick se laget jogga ut på planen för att värma upp och se dom i verkligheten! Jag stod och pekade ut spelare som ledare, bara för att jag kunde! Rob Swires, Eric Steele, Kagawa, Rooney. Det var så härligt att se!

Matchen började efter ett tag, och detta är inte menat att vara en rapport. Unitedfansen pÃ¥ stÃ¥plats stod och hejade pÃ¥ bäst de kunde, även om det inte var mycket mer än ”United, United”, och jag önskade att jag hade varit där. När man sedan överröstar Barcas klack ryser det till i kroppen. ApplÃ¥derna och jublet när Scholes tacklar, Nani dribblar eller De Gea räddar gör att man känner sig sÃ¥ lycklig som man tror är omöjligt!

Matchen i sig var kanske ingenting att jubla över, men ytterst intressant att kolla på, det var ju trots allt en träningsmatch. Några bakom oss satt och sa att de aldrig borde ha lagt ut pengar på matchen, jag tycker däremot tvärtom. Jag skulle utan problem lagt ut pengar för att göra om det här flera gånger. Denna resa var inte för att se en match mellan två bra lag, utan för att uppfylla mina drömmar och se mitt favoritlag i verkligheten!

I framtiden kan jag även säga: Jag var där! För att om man ska vara seriös, så kommer det nog inte komma en sådan här chans att kolla på match mellan United och ett storlag i Sverige på många, många år!

I skrivande stund längtar jag bara efter att åka till Old Trafford och kolla på en riktig tävlingsmatch bland lite mer höglivade engelsmän och passionerade fans, vilket jag kommer göra i slutet av säsongen mot Chelsea. Det är ytterligare en dröm som besannas!