Få gånger har jag sett fram mot en premiär lika mycket som denna. Det här är året när United ska visa lillebror City var skåpet ska stå. Premiären skulle sluta i förlust men en förlust jag kunde smälta ganska snabbt. Everton var helt enkelt bättre i denna match och nästan alla spelare i Everton presterade på toppen av sin förmåga. Givetvis står vi med några frågetecken, men också utropstecken, i United inför den här säsongen.
Manchester United ställde upp med följande lag.
De Gea
Valencia Carrick Vidic Evra
Nani Cleverley Kagawa Scholes Welbeck
Rooney
Enda rollen som behöver förklaras lite var Kagawas som rörde sig fritt över stora ytor medan resten höll sina positioner.
Everton ställde upp med följande lag
Howard
Hibbert Jagielka Distin Baines
Osman Neville Gibson Pienaar
Fellaini Jelavic
Mittfältet jobbade väldigt centralt och Fellaini hade en fri roll i offensiven.
Så till matchens händelser.
Matchen började i ett högt tempo och när Nani inte fick med sig en hörna i inledningen så sparkade han helt sonika ner en Evertonspelare i nästa anfall och fick gult kort. Redan i inledningen visade Kagawa prov på fin teknik på små ytor. Tappade inte en boll och han verkade direkt trivas med både Scholes och Rooney i direktpassningar.
Efter inledningen började United uppträda nonchalant stundtals vilket gav mer mod till Evertons intensiva press och offensiva spel. Scholes tog ett gult kort på Gibson efter en kvart spelad.
Fellaini, matchens dominant, sliter sig loss från Valencia och Carrick efter kvarten spelad och om inte Carrick hade stört honom hade nog stolpskottet gått i mål istället.
Det tog ungefär 20 minuter innan jag skrev upp att Nani spelar oerhört slarvigt och nonchalant. Det skulle visa sig att han inte lyckades fÃ¥ in ett riktigt bra inlägg pÃ¥ hela matchen…
I tjugonde minuten är Welbeck på väg att få in en skarv men Distin är där och blockerar den. Nani har ett skott utanför straffområdet som smiter utanför och Rooney har en frispark som Howard tippar till hörna. United fortsätter att skapa halvchanser halveleken ut.
Det stora utropstecknet i United i första halvlek är De Gea. Han storspelar precis som den stormålvakt han är på väg att bli. Everton skapar fina chanser men De Gea är nere på backen likaväl i krysset och räddar. Everton imponerar första halvlek med en glöd i sitt spel som jag endast sett Everton visa fram på vårkanten.
I halvtid funderade jag hur länge Everton och framför allt Fellaini skulle orka i andra halvlek. De sprang kopiöst och hade fin hög press när det behövdes annars skönt de ner och försvarade sig centralt och släppte kanterna för United. Inläggen tog sedan Jagielka och Distin hand om. Fellaini skarvade fram eller agerade bollmottagare i världsklass. Osman, Pienaar och Jelavic kunde löpa och räkna med att bollen kom fram till dem.
I United lyfte jag på hatten till Kagawa och givetvis De Gea. Nani hade jag förhoppningar att han skulle bli utbytt. Annars var det en godkänd insats av många spelare.
När andra halvlek drog igång och jag funderade på när tröttheten i Everton skulle sätta in så bara fortsatte de att mala på. Chans på chans där ribban hjälpte United förutom De Geas storspel.
I minut 57 kunde dock inte De Gea stå emot längre. Fellaini gör 1-0 när han mosar ner Carrick på en hörna och nickar in bollen i mål. Han var helt klart värd målet och detta borde bli en väckarklocka för United. Men den enda riktiga chansen United vaskar fram räddas på mållinjen av Jagielka. Just det läget tycker jag Cleverley borde ha förvaltat bättre. I den 68 minuten byts Van Persie in mot Welbeck. Van Persie fick inte mycket boll att jobba med och kunde inte göra sig själv rättvisa. Trots stort bollövertag i slutet av matchen lyckas inte United vaska fram några riktiga målchanser.
Trots förlust med 1-0 så tycker jag att många spelare i United gör en godkänd premiär. Men när Evertons spelare presterar såhär behöver vi ha fler spelare i form i United.
Säsongen är igång och nu står vi enade! United we stand!
Höjdpunkter från matchen.