United var aldrig nära segern i mötet med Hull och i själva verket så ska gästerna vara nöjda med en poäng. Hull ville betydligt mer och hade dessutom två bollar i nät, vilka dömdes bort för offside. United skapade inte mycket och efter att Fellaini visades ut med en kvart var att spela så blev det knappast bättre. Gästerna kunde dock hålla undan och matchen slutade mållöst.
United ställde upp med en elva bestående av Victor Valdez i mål, Valencia, Smalling, Jones och Rojo som backar, Blind, Mata, Herrera, Di Maria och Young på mittfältet och med Wayne Rooney längst fram.
Matchen
Hull öppnade piggast och visade redan från start ett United skulle behöva se upp med inlägg från deras duktiga yttrar. Inläggen riktades mot Jelavic och N´Doye, men dessa lyckades inte vålla Valdez några problem i den absoluta inledningen av matchen. Istället så kontrade United fram en målchans, sin kanske bästa i matchen skulle det visa sig, i den tredje matchminuten. Young, som inte sällan letade sig inåt i banan, hittade ut till Rojo, vilken låg ovanligt högt upp i banan. Han spelade i sin tur fram Rooney, som gick på avslut. Skottet touchade ribban.
Hull hade därefter en halvchans sedan Blind upphävt offsiden och Valdez agerat osäkert och hamnat pÃ¥ mellanhand. Det var tyvärr inte det enda osäkra ingripandet av Valdez som drygt tio minuter senare skulle visa ytterligare prov pÃ¥ sin ringrost. Spanjoren tappade en tämligen lättnedplockad boll efter ett frisparksinlägg och den hamnade framför fötterna pÃ¥ en Hullspelare. Bollen hamnade i nät, men först efter att ha tagit pÃ¥ en annan – offsidestÃ¥ende – Hullspelare och Valdez klarade sig undan med andan i halsen. En minut senare fick han visa prov pÃ¥ fina reflexer genom en svettig enhandsräddning. I samband med den efterföljande hörnan skulle ytterligare en boll leta sig in i nät, men även den här gÃ¥ngen sÃ¥ blÃ¥stes mÃ¥let bort efter en korrekt dömd offside.
Strax före de ovan nämnda händelserika skeendena så hade Arsenal gjort 3-0 på W.B.A och om Uniteds chanser att gå om Londonrivalen var små på förhand så var de nu så gott som obefintliga. Huruvida Unitedspelarna kände till detta eller ej låter jag vara osagt, men det stod i mina ögon helt klart att Hull var ett betydligt hungrigare lag matchen igenom.
United tvingades göra ett tidigt byte i den 23:e matchminuten då Di Maria tvingades utgå på grund av skada. Ersättare var Adnan Januzaj. Januzaj visade stundtals lite mer glöd än vad många av hans lagkamrater gjorde, men över de drygt 70 minuterna han fick på planen så blev inte särskilt mycket uträttat. Till belgarens försvar så torde även han lida av viss ringrost.
Den andra halvan av den första halvleken bjöd inte på särskilt mycket mer av värde. Beskedet av Stoke förnedrade Liverpool genom att ta ledningen med 4-0 strax före paus var bra mycket mer glädjande än det spel som visades upp på Hull City Stadium. United hann dock med ett halvläge strax före paus sedan Januzaj letat skottläge, spelat Young sedan ett sådant inte dykt upp. Denne lyfte mot Herrera som nådde fram till inlägget, men tyvärr så var Harper bra ute.
Herrera fick ännu ett läge strax efter paus som en följd av lyckosamt samspel med Mata. Avslutet var dock inte av samma höga kvalitet som vi har vant oss vid under hösten och istället så täcktes det bort av en försvarare. Ett tredje, men betydligt sämre, läge hade Uniteds baskiska mittfältare en kvart senare. Januzaj bytte skickligt kant genom att skicka över bollen till Mata ute till höger, vilken i sin tur spelade fram Herrera. Avslutet var bättre den här gången, men slank förbi utanför stolpen.
Valdez tycktes anse att det var för länge sedan det hettade till i Uniteds straffområde och gav sig ut på vift vid en inläggssituation. Blinds rensning på mållinjen räddade United från underläge. En kvart senare visade han istället upp sitt kunnande med en jätteräddning efter att Herrera blivit uppsnurrad. Jelavics styrning relfexräddades vid den första stolpen.
Wilson kom in istället för Mata och sedan tidigare hade Fellaini ersatt Young. Den senare bidrog med fint huvudspel och det kändes genast lite tryggare vid defensiva fasta situationer. Nu kunde Valdez stå kvar på linjen med gott samvete. Fellainis närvaro på planen blev dock inte särskilt långvarig. En huvudlös stämpling gjorde inte bara att Paul McShane började blöda lite här och var, utan det viftades givetvis med ett kort av det röda slaget.
United fick nu koncentrera sig på att hålla tätt bakåt. Hull pressade på under den dryga kvart som återstod. Hemmalaget kom inte närmare än några halvfarligheter, och när rapporterna om att Newcastle hade drygat ut till 2-0 mot West Ham så såg både publiken och Hullspelarna allt mer uppgivna ut. United kunde rida ut stormen och spela av den sju minuter långa tilläggstiden tämligen enkelt. Rooney hade dessutom en frispark i ett bra läge på stopptid, men Harper kunde tämligen enkelt tippa bollen till Uniteds första (!) hörna. Att den kom så sent som efter 90 minuter säger en hel del om Uniteds spel den här dagen och det var knappast en match som vi kommer minnas längre än nödvändigt.
Matchinformation
 | Hull City | 0 |
 | Manchester United | 0 |
| Turnering: | Premier League, omgång 38 |
| Tid: | Söndagen den 24 maj 2015, 16.00 |
| Plats: | Hull City Stadium, Hull |
| Publik: | 24Â 745 |
| Domare: | Lee Probert |
Matchhändelser
|  | 57 | Daley Blind | |
|  | 77 | Marouane Fellaini Orsak: Allvarligt otillåtet spel | |
| | 90 | Michael Dawson | |
| | 90+2 | Chris Smalling | |
| | 90+3 | Stephen Quinn |
Manchester United
| Valdes Valencia, Smalling, Jones, Rojo Blind Mata, Herrera, Young, Di Maria Rooney |
| Januzaj för Di Maria (23) Fellaini för Young (59) Wilson för Mata (73) |
| Avbytare: Lindegaard, Van Persie, McNair, Blackett |
Hull City
| Harper Chester, Dawson, McShane Elmohamady, Meyler, Huddlestone, Quinn, Brady N’Doye, Jelavic |
| Hernandez för Chester (70) Aluko för N’Boye (71) Robertson för Meyler (86) |
| Avbytare: McGregor, Rosenior, Bruce, Sagbo |