Försäsongen: En amerikansk framgångssaga
Louis van Gaal var upptagen med annat, så när Ander Herrera anlände i Manchester var det Sir Bobby Charlton som fick ta hand om honom.
Men Herrera ska inte misströsta. Stackars Luke Shaw fick, åtminstone på de officiella bilderna, nöja sig med en simpel reporter från klubbens tevekanal. Shaw tog det så illa att han inte orkade träna på hela semestern.
När Van Gaal till slut hittade till Carrington, flera veckor senare, skyndade sig bÃ¥de bÃ¥de Ryan Giggs och Ed Woodward för att posera pÃ¥ bilder med den nya trainer-coachen. Historien förtäljer inte huruvida Giggs visade upp sin medaljsamling för Van Gaal och frÃ¥gade: “Hur mÃ¥nga har du vunnit?”
Försäsongen i USA tillhörde Our Friend Reece James, som fick äran att dansa med Shinji Kagawa. Van Gaal imponerades inte av Kagawas taktkänsla och japanen skickades på retur till Borussia Dortmund. James har vi heller inte skymtat sedan USA men vi räknar med att han ploppar upp ur lådan och i juli skrämmer slag på mexikaner och amerikaner.
Försäsongen fortsatte att vara alldeles fantastisk. LA Galaxy, Roma, Inter och Real Madrid försökte utan framgång att stoppa United vilket bäddade för en final mot Liverpool.
Liverpools manager Brendan Rodgers gick all in pÃ¥ sina mind games redan under försäsongen: “Jag tror att konkurrensen antagligen kommer att överraska [Van Gaal]. […] Jag tror att vad han kommer att upptäcka är att konkurrensen i den här ligan är annorlunda mot alla andra ligor han har arbetat i.”
Manchester United vann med 3-1 mot Liverpool. Ashley Young, som spelade vingback, var bäst på planen.
Säsongsinledningen: Tillbaka till verkligheten
Tyvärr var segrarna i USA kostsamma. Inför säsongens första ligamatch hade United tio spelare på frånvarolistan och efter en halv halvlek gick debuterande Jesse Lingard sönder.
Swansea hade inte läst manus och lämnade Old Trafford med tre poäng i bagaget. När säsongen summerades var Swansea det enda laget i ligan med två segrar mot United.
Men allra värst var det ändå för Ashley Young. Han må bestämt hävda att det var något annat än fågelskit men resten av världen vet.
Eländet fortsatte mot Sunderland och Juan Mata blev så förbannad att han sparkade sönder en vattenflaska.
Den riktiga bottennoteringen sparades emellertid till ligacupmatchen mot MK Dons, då United inkasserade en pinsam 4-0-förlust efter en av de sämsta insatserna i klubbens historia.
Van Gaal var snabb med att visa sitt missnöje: M Keane, Vermijl, Janko, Powell, Anderson, James, Kagawa, Hernandez, Welbeck, Amos och Zaha skeppades bort, antingen på lån eller permanent. Till nästa säsong är det mycket möjligt att De Gea, Evans, Januzaj, Pereira, Wilson, McNair och Thorpe också försvinner (i fallen Januzaj, McNair, Pereira och Wilson på lån). Det är i så fall 18 av 18.
När säsongen var sex matcher gammal hade United en seger, två oavgjorda och tre förluster.
Lösningen: Värvarorgie
Van Gaal var desperat att värva Thomas Vermaelen som hade två nyckelegenskaper: försvarare och vänsterfotad. Arsenal var dock desperata att inte sälja till Manchester United. Tur det, då Vermaelen visade sig vara trasigt gods.
Några sökningar i databasen senare hittades ytterligare en vänsterfotad försvarare: Marcos Rojo. Det var ju som hittat, allra helst då Rojo spelade för Sporting, vilket innebar att United kunde skicka Nani i motsatt riktning. Smart, för då försvann det liksom under radarn att United faktiskt betalade Sporting för att bli av med Nani.
Helt oproblematiskt var det inte med Rojo, som först försökte forcera fram en flytt. Detta uppskattades inte av den portugisiska klubben, som prompt adderade en nolla på prislappen. Sedan visade det sig att Rojo var argentinsk medborgare och då får man inte flytta till England hur som helst. Några veckor senare kunde dock Rojo till slut debutera för United.
Ett stort antal sedelbuntar skickades till Madrid och Angel Di Maria skickades till Manchester. Initialt var det en succé men sedan blev det en antisuccé och nu är Di Marias framtid högst osäker.
Di Maria kunde åtminstone glädja sig åt att han slapp gå den långa vägen från omklädningsrummet till träningsplanerna.
Van Gaal var inte nöjd och ringde till sina gamla polare i Ajax och vips var Daley Blind klar för Manchester United.
Ed Woodward ringde till sin polare Jorge Mendes som hade en halvinvalid Radamel Falcao att erbjuda. “Taget,” sa Woodward. Falcao gjorde fyra mÃ¥l och fyra assist i Premier League, en stor besvikelse. Han kan Ã¥tminstone trösta sig med att han hade bättre statistik än Danny Welbeck.
Succén efter värvarorgien var omedelbar, om än kortvarig. QPR tvålades dit med 4-0. Herrera och Di Maria slog till med både mål och assist, Rojo dominerade på vänsterbacken och Blind på mittfältet. Falcao var en glädjespridande inhoppare medan Shaw satt på bänken och käkade chips.
De nya samlades kring nya lagkaptenen Wayne Rooney, som gladdes åt att ha fått extra sällskap i bottenstriden på språktesterna.
Hösten: Dåligt spel, bra resultat
Inför hemmamatchen mot West Ham nådde skadekrisen nya höjder. Evans, Jones och Smalling anmälde sig otillgängliga. Nödlösningen Carrick var otillgänglig. Tyler Blackett var avstängd och inte ens Young kände för att spela.
Van Gaal vägrade lira mittfältare i backlinjen och gav därför U21-mittfältaren Paddy McNair chansen som mittback. Tom Thorpe fick göra sin enda a-lagsminut i United medan Andreas Pereira fick en ligamatch på bänken (han skulle senare under säsongen även få lite speltid i ligan). McNair och Pereira belönades med nya kontrakt medan Thorpe ser ut att ha gjort sitt i klubben.
Märkligt nog var både Rafael da Silva och Luke Shaw tillgängliga mot West Ham.
Rafael firade detta med ett fantastiskt inlägg till Rooney, vilket firades med en lika fantastisk kram.
Rooney försökte sig sedan på en så kallad professionell foul men utförde den väldigt oprofessionellt och blev utvisad. Van Gaal adderade ett och ett till tre och Rafael skickades till frysboxen.
United vann enkelt med 2-1 mot Everton. Det krävdes bara två sena fantomräddningar av David de Gea, som dessutom räddade en straff.
De var lite så det såg ut under hösten. Några bollar slumpades in framåt och sen fick motståndarna öva skott mot De Gea. Det räckte till förvånansvärt många segrar.
Robin van Persie hade inte många rätt under säsongen. Men han gjorde segermålet kvitteringsmålet mot Chelsea. Det firades med en tevepuckshög och säsongens kanske största eufori.
Ja, tevepuckshög och eufori för ett kvitteringsmål på hemmaplan. Så brukade det inte vara.
Efter förlusten mot city reste sig United. Spelet haltade ofta men resultaten ramlade in. Under en period på nitton matcher hade United tretton segrar och bara en enda förlust.
Borta mot Arsenal hade United säsongslägsta 42 procent i bollinnehav och Arsenal hade 9-2 i skott på mål. Ändå blev det en klar seger för United.
Jack Wilshere försökte bråka med Marouane Fellaini. Resultatet var komiskt.
I hemmamatchen mot Hull kastade Van Persie sig mot marken och missade.
En som var betydligt bättre än förväntat var Fellaini. Måhända är det mer en effekt av låga förväntningar än något annat. Vad vi definitivt kan konstatera är att hans sju mål under säsongen är sju fler än under debutsäsongen i United.
Fellaini hade också den goda smaken att bara göra viktiga mål. Han gjorde det matchvinnande målet i fyra matcher, samt 1-0-målet i 2-1-segern mot Stoke, ett kvitteringsmål mot West Brom och det oerhört viktiga 2-1-målet i segern mot Manchester city.
En annan som var betydligt bättre än förväntat var Ashley Young. När han inte rensade fågelskit från munnen hände det att han dök upp som räddande ängel på mållinjen. Men i ärlighetens namn var det ju inte speciellt nära den där gången mot Stoke.
Så här i efterhand minns vi kanske De Geas räddningar mot Everton allra bäst. Hans bästa match var dock mot det andra Liverpoollaget. Sterling huffade fem gånger, Balotelli puffade sju gånger. David de Gea stod i vägen.
Juan Mata hade den goda smaken att göra godkända offsidemål både mot Liverpool och Manchester city.
Tänk om Louis van Gaal hade haft förmånen att få möta Brendan Rodgers varje vecka.
Special: Philip Jones – mannen, myten, ansiktet
Den här typen av reportage kräver givetvis en alldeles egen sektion för Phil Jones.
Jones är inte alltid den mest kontrollerade spelaren.
Ett av Van Gaals genidrag var att använda Phil Jones som hörnläggare.
Jones var inför säsongspremiären mot Swansea ocksÃ¥ aktuell som straffskytt. Wayne Rooney berättar: “Vi hade Chicharito som nummer ett, Phil Jones nummer tvÃ¥. SÃ¥ kom vi till halvtid, Hernandez gick ut. SÃ¥ Phil Jones kom till mig och sa: ‘om vi fÃ¥r en straff kan jag inte ta den’.”
Ett av Jones främsta vapen är att hoppa högt och vifta med armarna.
Jones är inte den tekniskt skickligaste fotbollsspelaren. I kategorin nicka på liggande boll är han emellertid bäst i världen.
Vintern: Slutet på 3-5-2
Van Gaal hade inte mycket till övers för det här med att spela fotboll på annandagen. Julen ska man spendera med familjen, tyckte han och gav spelarna ledigt på juldagen.
Spelarna tackade och vann med 3-1 mot Newcastle. Måhända får de juldagsledigt nästa säsong också.
Van Gaal passade också på att skåla med pressen.
I FA-cupen blev det ovanligt motstånd i form Yeovil.
United föll mot Southampton på Old Trafford. Spelarna poserade för att visa hur uppskattat 3-5-2 var.
Det älskade och hatade fanzinet Red Issue såldes för allra sista gången.
James Wilson fick ett antal chanser under hösten, utan att göra mål. Han fick fler chanser. Då sparkade han bollen i nät mot QPR och Cambridge. Sedan fick han inga fler chanser.
I bortamatchen mot QPR sÃ¥g vi 3-5-2-uppställningen för allra sista gÃ¥ngen. Det var mÃ¥llöst i halvtid och dÃ¥ slängdes 3-5-2 i Sverkers soptunna. “Jag bytte formation och vi spelade bättre fotboll i andra halvlek,” kommenterade Van Gaal efter matchen.
Fyra man i backlinjen var dock inte tillräckligt för att bortabesegra Cambridge.
Då, på fredagskvällen, tänkte man att 0-0-resultatet i Cambridge var omgångens stora resultat. Ett dygn senare var det närmast en bagatell. Chelsea hade tvåmålsledning hemma mot Bradford men lyckades förlora ändå. Swansea rök mot Blackburn och Manchester city förlorade mot Middlesbrough. Liverpool behövde omspel mot Bolton.
Chris Smalling reste sig efter utvisningen mot city och var sett över hela säsongen Uniteds bästa försvarare. Ja, han aspirerar till och med på titeln som säsongens bästa utespelare i United.
I hemmamatchen mot Burnley nickade Smalling – som inhoppare dessutom – in tvÃ¥ bollar. Totalt gjorde Smalling fyra mÃ¥l i ligan, tre bättre än Mario Balotelli.
Ander Herrera avgjorde VM-finalen mot Preston och blev jätteglad. Han är en härlig typ Herrera, även om det fortfarande är högst förvirrande att United har en central mittfältare som gör mål.
Mot Sunderland var underhållningen så låg att domaren Roger East kände sig tvungen att visa ut Agent Wesley Brown för att liva upp det hela. Inga konstigheter egentligen, Falcao hade en solklar målchans när han fälldes.
Ja, jo förresten … det var ju den där bagatellen att det var Agent John O’Shea som fällde Falcao.
Jonny Evans spottade på Papiss Cisse. Av misstag enligt den officiella versionen. Cisse spottade tillbaka.
Äckligt, tyckte FA och stängde av de båda spelarna i sex matcher (Cisse fick också en sjunde match, då han varit stygg tidigare under säsongen). Eftersom saliv är det farligaste som finns på en fotbollsplan.
När spottfesten var slut sparkade Ashley Young in bollen i mål. Ett av säsongens viktigaste mål.
I FA-cupmatchen mot Arsenal ville Angel Di Maria byta tröja med Michael Oliver. Tyvärr hade Oliver redan något rött.
United åkte ur cupen och den sista titelchansen var borta. United var förvisso två poäng före Liverpool i tabellen men de flesta trodde ändå Liverpool skulle gå förbi innan säsongen var över. Tottenham, Aston Villa, Liverpool, Manchester city, Chelsea och Everton var de kommande sex matcherna som skulle försegla Uniteds öde.
Våren: I en månad var vi bäst
Så kom matchen mot Tottenham och det var så enkelt, så enkelt. Carrick slog en djupledsboll till Fellaini som sprang in 1-0.
Michael Carrick nickade sedan själv in 2-0, hans enda mål för säsongen. Det är aningen märkligt men det tycktes som att Carrick alltid spelade när United vann och aldrig när United förlorade. Tyvärr hängde han mer i sjukstugan än på fotbollsplanen.
Rooney gjorde 3-0 mot Tottenham och levererade säsongens bästa målgest.
Snabbt över till Liverpool där det gick ännu snabbare för Steven Gerrard. Liverpools lagkapten hade fått börja på bänken i sin allra sista match mot Manchester United.
Liverpool var håglösa och utspelade i första halvlek, men låg ändå bara under med ett mål.
In med Gerrard direkt efter paus. Lagkaptenen satsade bryskt, men enligt domaren schysst, mot Mata efter 24 sekunder. Efter 31 sekunder tacklades han av Herrera. Sekunden senare hämnades han genom att stämpla Herrera. Domaren skyndade sig och efter 45.39 hivade han upp det röda kortet.
Sedan vandrade Gerrard ensam.
Juan Mata gjorde två mål på Anfield. Hans andra mål utsågs till säsongens bästa Unitedmål.
Van Gaal vann mot Rodgers, igen.
Who’s the greatest player in the Premier League?
It’s you Juan, Juan, Juan,
It’s you Juan, Juan.
Manchester city öppnade bäst på Old Trafford och Aguero gav gästerna ledningen.
Sen klev Ashley Young in i handlingarna. Först sparkade han själv in 1-1 och sedan måttade han ett magnifikt inlägg till Fellaini som nickade in 2-1.
Därav kramkalas.
United var inte nöjda där. Mata skickade in 3-1 och sedan satte Smalling 4-1.
Tyvärr blev Michael Carrick skadad. Tyvärr igen så hade United redan gjort alla byten. Ännu mer tyvärr var att Unitedspelarna inte uppmärksammade att man bara var tio spelare. Aguero fick göra ett mål till.
Men det spelade inte så stor roll. I slutändan vann United rättvist och komfortabelt med 4-2.
Avslutningen: Tillbaka där det började
United reste till London med ett massivt självförtroende. På Stamford Bridge tog det dock tvärstopp. United dominerade förvisso men Chelsea gjorde matchens enda mål.
Detta tycktes knäcka spelarna som i bortamatchen mot Everton var helt kraftlösa. Everton vann med 3-0.
Darren Fletcher lämnade United under transferfönstret i januari. I maj återvände han till Old Trafford som lagkapten för West Brom och han hyllades förstås stort.
Matchen var tyvärr inte lika stor. West Brom vann med 1-0 och United lämnade planen mållösa för tredje matchen i rad.
Uniteds U21-lag blev engelska mästare.
På den årliga klubbgalan utsågs David de Gea givetvis till årets spelare. Louis van Gaal stal dock showen med ett episkt tal.
Victor Valdes skrev kontrakt med United under vintern. När han till sist hade lärt sig att peta i näsan av Anders Lindegaard så fick han debutera mot Arsenal. Han gjorde sedan sin första match från start i den mållösa säsongsavslutningen mot Hull.
United avslutade säsongen med en seger, två oavgjorda och tre förluster på de sex sista matcherna. Det räckte ändå till en fjärdeplats och i augusti får United spela Champions League-kval.
Fotnot: Viss poetisk licens har tillämpats i det här reportaget. Till exempel debuterade ju Angel Di Maria redan i matchen mot Burnley medan vi har sett Our Friend Reece James lite då och då.