“Jag tror att det alltid kommer att vara en del av klubbens filosofi [att producera och utveckla unga spelare],” säger Ryan Giggs i en intervju med Manchester Uniteds magasin Inside United. “Det är en del av historien, det är vad som skiljer oss frÃ¥n andra lag. Ja, vi kan ta in världsklasspelare frÃ¥n världen över men vi vill att en av vÃ¥ra egna ska prestera pÃ¥ Old Traffords plan, oavsett om det är en anfallare, en ytter, en försvarare. Vi behöver spelare som kommer genom de egna leden. Det är en massiv del av klubbens historia.”
I en lång intervju pratar Giggs bland annat om:
- Hur det var att debutera i a-laget. “Det var antagligen inte sÃ¥ skrämmande som det kan vara för mÃ¥nga andra spelare. för jag hade växt upp i klubben. […] Givetvis är det skillnader [mot reservlaget], du spelar inför en publik pÃ¥ 45 000 eller sÃ¥ istället för ett par hundra.“
- Om Sir Matt Busby som “startade framgÃ¥ngen och den generationen där du utvecklar unga spelare frÃ¥n omrÃ¥det […] och den traditionen har fortsatt till idag“.
- Om att slÃ¥ Sir Bobby Charltons rekord för antal matcher i United. “Jag kände mig givetvis väldigt stolt. […] [Det] var ett av de stoltaste ögonblicken i min karriär.“
- Om trippeln 1999. “Min favoritstund frÃ¥n den säsongen var antagligen att komma ner Deansgate i centrala Manchester pÃ¥ den öppna bussen och bokstavligt talat se kanske en miljon människor pÃ¥ gatorna.“
- När han ska beskriva kollegorna i Class of ’92 med ett ord behöver han tvÃ¥ för att beskriva Gary Neville: “Alltid rätt.” Phil Neville är “sprudlande“, Nicky Butt “rolig“, Paul Scholes “torr” och David Beckham “cocky” [ungefär kaxig].
- Han säger att han är ungefär samma person som assisterande manager som han var som spelare. “Jag ville vara den bästa som spelare och jag vill vara den bästa som tränare.” Skillnaden är tankesättet, som spelare tänker man pÃ¥ sig själv medan man som tränare mÃ¥ste tänka pÃ¥ alla spelare.