Så kom beskedet de flesta av oss har väntat på: Louis van Gaal har fått sparken som manager för Manchester United. Holländaren fick bara två säsonger i United och även om han vann FA-cupen så kan hans tid i klubben bara sammanfattas som ett misslyckande.
Louis van Gaal var den andra managern i rad som genom media fick veta att han hade fått sparken. Det är ovärdigt. Den här gången tycks det som att läckan kommer från José Mourinhos läger, onekligen en osmaklig start på portugisens tid som Unitedmanager. Det stod dessutom klart samma kväll som United vann FA-cupen. Den kvällen borde ha handlat om det och inget annat.
Woodward went to see LVG last night at his home in Bowdon to deliver news. LVG now on flight to Portugal – asked for club to delay news
— James Ducker (@TelegraphDucker) May 23, 2016
Även om läckan i lördags kom från Mourinhos läger så kan jag inte bli av med känslan att United borde ha hanterat situationen bättre. Van Gaal borde givetvis få beskedet före allmänheten. Istället fick han hålla presskonferens för en rad reportrar som visste mer än han själv visste. Det är relevant, för i slutändan säger det en hel del om Manchester United som klubb. Problemen börjar inte på managerposten, problemen börjar högre upp i hierarkin.
”Han har otrolig energi och väldigt viktigt är att han gillar anfallsfotboll,” var Ed Woodwards kommentar när Van Gaal hade fått jobbet. Med facit i hand är det en löjeväckande kommentar. Folk säger dumma saker, det är inga konstigheter. Men Woodward rekryterade managern och bevisligen hade han inte gjort sin hemläxa. Woodward trodde att Van Gaal skulle bjuda på snabb anfallsfotboll, istället fick vi långsam riskminimerande fotboll med spelare som närmast förvandlades till robotar.
Man UTD signed Van Gaal because he was Van Gaal. Now they fire him because he is Van Gaal. Who to blame? Not Van Gaal
— Jan Aage Fjortoft 🏳️🌈 🇳🇴 (@JanAageFjortoft) May 23, 2016
Två gånger i rad har United misslyckats rejält i valet av ny manager. Det är alltid lätt att vara efterklok, men Van Gaal känns precis som Moyes som ett felval, fel man på fel plats. Därmed är det svårt att lita på de som väljer nästa manager.
Och även om Van Gaal var fel för jobbet så borde han ha gjort ett bättre jobb. Det blev en fjärdeplats och sedan en femteplats i ligan, vilket är underkänt. Nyligen har han pratat om att förväntningarna är för höga. Nonsens!
”För mig är utmaningen alltid att komma etta, inte fyra,” sa han på sin första presskonferens. Lite senare förkunnade han att det skulle ta tre månader för hans filosofi att bära frukt. När framgångarna inte kom förändrades tidsramen och på slutet har han pratat om att det tar tre år för en klubb i en övergångsfas.
Själv tycker Van Gaal förstås att han har gjort ett förträffligt jobb. ”Vilken manager kan göra vad jag har gjort?” undrade han retoriskt efter Uniteds seger i lördags. Det är en förbluffande brist på självinsikt.
Told Louis van Gaal is "very sad and disappointed".
— Andy Mitten (@AndyMitten) May 23, 2016
Han upprepade gång på gång att han bara vill hålla sig till fakta. Han har dock totalt ignorerat att hans två säsonger som manager har resulterat i klubbens näst sämsta och tredje sämsta ligapositioner de senaste 25 åren. Han vägrar prata om att United är Englands klart rikaste fotbollsklubb och att det finns en tydlig korrelation mellan ekonomi och resultat.
En tredjeplats i ligan är det rimliga minimikravet för United. Under Van Gaals första säsong kunde ändå en fjärdeplats accepteras, då laget kom från en sjundeplats. När vi dömer Van Gaal kan vi peka på resultatutvecklingen är negativ.
Men resultaten kunde vi kanske ha levt med. Problemet är fotbollen hans lag har spelat. Manchester United har åtminstone sedan Busbys dagar varit kända för en fartfylld, energisk och offensiv fotboll. Inte undantagslöst så, givetvis (Dave Sexton fick till exempel sparken för att ingen gillade hans fotboll), men på det stora hela. Van Gaals fotboll har varit så långt ifrån det som är möjligt.
Ni har säkert sett statistiken. United är bra på att passa bollen i sidled och bakåt. United är dåliga på att komma till avslut och på att göra mål. I slutändan var bristen på gjorda mål det som skiljde United från en kvalplats till Champions League.
Det som går in på hans pluskonto är hans vilja att testa unga spelare. Men märk väl: testa, inte satsa på. Marcus Rashford är förstås undantaget, men han har helt enkelt varit så bra att han inte kunde hållas utanför laget och det var bara en slump att han ens fick chansen till att börja med. Vi kan möjligen räkna Jesse Lingard, men han är ändå 23 år gammal och kan inte direkt klassas som ung.
Borthwick-Jackson, Fosu-Mensah och Varela fick ett gäng chanser. Men Varela gjorde en dålig match mot Liverpool och syntes knappt till efter det medan Fosu-Mensah hade problem mot Everton på Wembley och snabbt gick från startelvan till en plats utanför truppen. Borthwick-Jackson blev skadad och hamnade utanför laget av den anledningen, men när han var spelklar igen gick både Rojo och Darmian före trots dåliga prestationer. United var regelbundet dåliga offensivt, ändå fick spelare som Januzaj, Pereira och Wilson bara några ströchanser.
De unga spelarna har ändå fått nyttig erfarenhet och även om Van Gaal i slutändan föredrog de mer erfarna spelarna är det fel att säga att han var tvingad att ge de unga chansen. Han valde en tunn trupp med vetskapen att han vid något tillfälle förmodligen skulle tvingas kasta in någon spelare från akademin. Oftast kunde han ha valt en mer erfaren spelare och han kunde definitivt ha breddat truppen i januari.
Ett av Van Gaals största problem är att hans värvningar har misslyckats. Han fick en jättesäck med pengar men levererade inga underverk. Bara Anthony Martial är en okvalificerad succé. Luke Shaw kan på sikt visa sig vara en utmärkt affär för United, men Van Gaal har väldigt liten del i att Shaw värvades. Daley Blind har varit given i startelvan och får ses som en pålitlig spelare, men han är ingen spelare som vinner titlar åt laget.
Herrera har varit upp och ner, Marcos Rojo mestadels dålig. Di Maria och Falcao var båda dunderfiaskon. Två målvakter, Valdes och Romero, på fri transfer till ingen nytta. Memphis är fortfarande ung men hans första säsong i klubben har varit ett fiasko. Darmian inledde som ordinarie men spelade bort sig själv efter hand. Schweinsteiger har knappt spelat och Schneiderlin gick från att slåss om en plats i landslagets startelva till att inte ens vara med i EM-truppen.
I framtiden kan någon eller några av värvningarna säkert framstå som bra affärer. Men då är det nära till hands att hålla Van Gaal ansvarig för att de inledde så dåligt. I flera fall känns det som att han försökte placera fyrkanter i runda hål, vilket också var fallet med ett antal spelare som fanns i klubben när han tog över.
När vi om några år tittar tillbaka på Van Gaals tid i United är det bakåtpassningarna och det riskminimerande spelet vi kommer att minnas. Vi kommer att minnas de otaliga 0-0-matcherna och vi kommer att minnas ett lag som oftast var slaget när motståndaren gjorde det första målet. I slutändan var det omöjligt att behålla Van Gaal, beslutet att sparka honom var oundvikligt. Jag känner inte samma hat mot Louis van Gaal som många andra tycks göra, men jag är glad att han inte längre är Uniteds manager.
Nu blir det José Mourinho som ersätter. Det rapporteras som fakta från alla håll och kanter. Det är knappast någon hemligt att jag inte gillar det. Men det får vi behandla när han faktiskt har presenterats som ny manager. Till dess ska jag försöka övertyga mig själv om att det nog blir bra ändå.
Res med oss till Manchester!