United stod som segrare i Community Shield-finalen mot Leicester City efter ett Zlatan Ibrahimovic-avgörande. Matchen slutade 2-1 till Uniteds favör efter att den svenske giganten mosat försvarsbjässen Wes Morgan i en luftduell och nickat in 2-1 via stolpen. Zlatan pratade inför matchen om att han är här för att vinna titlar och nu har han erövrat den första, hans 31:e titel i karriären.
Paul Pogba
Det undgick knappast nÃ¥gon att fransosen bekräftats strax innan matchstart under den genomarbetade hashtagen ”#Pogback”. Snackis fortsatte det senare vara även under matchen dÃ¥ bÃ¥de Niklas Holmgren och Ola Andersson, Viasats kommentatorer för dagen, gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng lyfte värvningen. Det kan hur som helst konstateras att United gjort ett helt sinnessjukt transferfönster sÃ¥ här lÃ¥ngt. TvÃ¥ världsstjärnor har plockats in i form av Pogba och Zlatan Ibrahimovic, italienska respektive franska ligans mest upphaussade spelare. Dessutom har det kryddats med Henrikh Mkhitaryan som förra säsongen utsÃ¥gs till tyska ligans bästa spelare.
Embed from Getty Images
I transfersnacket får vi inte heller glömma Eric Bailly. Denne ivorianske mittback har steppat upp sina insatser under försäsongen och under dagens match var han en gigant i försvarslinjen. Han blev tidigt tunnlad av Jamie Vardy i en alldeles för ivrig satsning, men efter det var han prickfri. Bailly är ett fysiskt praktexemplar som behärskar både djupleds- och duellspel, dessutom visade han prov på en enorm trygghet med boll. Slipas denne diamant med rätta verktyg finns där en världsback. Ingen tvekan om det.
Statiskt centralt
Knappast en nyhet att Manchester United är statiska centralt i banan. Kommentatorerna och ”experter” pÃ¥ Twitter vädrade om det gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng under matchen. Det var föga överraskande med tanke pÃ¥ att Michael Carrick och Marouane Fellaini helt saknar snabbhet i sina fotbollsrepertoarer, att Wayne Rooney och Zlatan Ibrahimovic var de spelarna som huserade centralt offensivt sinkade tempot än mer centralt. Eftersom detta varit ett genomgÃ¥ende problem de senaste säsongerna ska det bli intressant att se hur José Mourinho korrigerar det som varken David Moyes eller Louis Van Gaal lyckats med.
Är Paul Pogba lösningen pÃ¥ problemet? Har man sett Pogba i Juventus och Frankrike sÃ¥ är det inte alltid han som ökar tempot i passningsspelet eller skär igenom lagdelar med öppnande djupledspassningar. Pogba är en katalysator som är fantastisk pÃ¥ att transportera boll. Han slÃ¥r ofta sin motstÃ¥ndare i en- mot en-situationer med sin fina teknik för att sedan sätta fart. Pogba är förmodligen tilltänkt som pusselbiten som ska riva upp ytor Ã¥t de mer statiska spelarna. Med en stark och rörlig Pogba kommer Carrick och Rooney fÃ¥r mer tid pÃ¥ sig med boll, vilket de gillar. Med andra ord – om Mourinho hade varit ute efter en passningsdirigent som hade drivit upp tempot sÃ¥ hade han förmodligen försökt nypa Toni Kroos eller Luka Modric frÃ¥n Real Madrid och lÃ¥tit spanjorerna plockat in Pogba. Nu anser han istället att passningskvaliteten redan finns i truppen och gör allt för att främja den.
Uniteds insats
United var som sagt lika trögspelat som under fjolsäsongen under stora delar av matchen. Marouane Fellaini hade i sedvanlig ordning stora problem när han spelar defensiv mittfältare. Försvarsarbetet skötte han dugligt, men i uppspelsfasen är han ohyggligt dålig. Att belgaren dessutom serverade Vardy till 1-1 gör inte saken bättre. I övrigt skapades de främsta chanserna när det trampades loss längs kanterna. Ytterbackarna behöver kontinuerligt fylla på offensivt för att det ska skapas överläge, emellanåt hjälpte en annars svag Wayne Rooney till i det arbetet när han gav sig ut på högerkanten.
Målen tillkom efter individuella prestationer. Det första var ett alldeles briljant nummer av Jesse Lingard där engelsmannen satte allra högsta fart centralt och trampade igenom halva Leicester innan han placerade in matchens första mål. En skeptiker kan kalla det tur, men med den farten och genombrottsviljan så studsar bollen med dig. Det kvittar om motståndarna snubblar och målvakten är på bollen. Det är även ett tydligt exempel på vad snabbhet kan bidra med centralt.
Embed from Getty Images
Andra målet bestod av två individuella prestationer. Den pånyttfödde Antonio Valencia trampade återigen loss längs sin högerkant och prickade Zlatan med ett suveränt inlägg. Att sedan denne magiske anfallare mosar jätten Wes Morgan i luftspelet och nickar bollen i mål är en bedrift i sig. Det är föga förvånande att Zlatan kliver fram när United behöver det som mest. Ett sent segermål från ingenstans, i en match där Zlatan annars blev för isolerad som ensam anfallare.
De regerande mästarna
Om United var svaga får väl detsamma sägas om motståndarna. Leicester City hade svårt att strukturera sitt spel offensivt och förlitade sig, likt förra säsongen, på omställningar. Ett ramstarkt försvarsspel kombinerat med de omställningsspelare som finns att tillgå lär Leicester bli ett lag att räkna med även i år. De kanske inte kommer hänga med allra högst upp i toppen, men vilken enorm snabbhet de har på sina offensiva spelare. Shinji Okazaki och Jamie Vardy är enormt jobbiga att möta då de springer maraton på egen hand. Att det dessutom kryddas med inhoppare som Ahmed Musa och Demarai Gray gör att motståndarna aldrig får en ledig stund.
Laget spelade distinkt och la inga fingrar emellan i duellspelet. Det handlade om vilda satsningar från både Jamie Vardy och Andy King. Robert Huth skrapade även upp Rooneys rygg lite lagom elakt framåt slutet när han placerade sin skosula där i en duell och drog sedan benet sakta neråt. Det är vad Leicester handlar om. I övrigt såg Vardy pigg ut matchen igenom och stod för ett mål i andra halvlek. Däremot höll United Riyad Mahrez i schack matchen igenom och frågan är om han har huvudet på ett annat ställe eller om han enbart hade en dålig dag på jobbet.
Juan Mata
Embed from Getty Images
Matas status i årets Manchester United är värd att vändas ut och in på. Många har nog förvånats över att han inte redan skeppats iväg med tanke på hans och Mourinhos förflutna (Mourinho sålde alltså Mata från Chelsea eftersom han ansåg att hans arbetskapacitet defensivt inte var tillräcklig). Än fler ögonbryn höjdes nog när spanjoren fick ersätta Lingard i andra halvlek, detta medan både Marcus Rashford och Henrikh Mkhitaryan fick stanna kvar vid sidlinjen. Vad gör då José Mourinho i matchens slutminuter när Leicester jagar kvittering? Jo, Mata byts ut mot Mkhitaryan.
Hade det varit Marouane Fellaini som bytts in i slutet för att stoppa långbollarna hade det förmodligen kunnat accepterats. Nu var Fellaini redan på planen och spanjoren ersattes alltså med Mkhitaryan. Armeniern är ingen jätte i huvudspelet, inte heller så enormt mycket bättre defensivt att han bara måste in på planen med två minuter kvar. Mourinho förklarade bytet efter matchen och sa att Matas längd var orsaken till bytet. Det skiljer 8 centimeter på spelarna förvisso, men ingen av dem är någon huvudspelare av rang. Frågan alla ställer: Vad händer med Juan Mata framöver?
Res med oss till Manchester!