I vad som blev en oerhört frustrerande kväll hemma mot Hull fick United endast med sig en poäng. Chansen att plocka in på lagen ovanför togs alltså inte, men än värre är hur spelet såg ut.
Var skall man börja när man just har sett ett lag som aspirerar på att vara ett av Premier Leagues bästa spela 0-0 mot det lag som ligger sist och knappt hade full trupp när säsongen började? När man till råga på allt efter matchen sitter och känner att United kom undan med blotta förskräckelsen efter Markovics stolpträff och Hernandez misslyckade friläge.
Fantasilöst, stillastående anfallsspel
Anfallsspelet var tillbaka på van Gaal-nivå. Visst, det har inte sett superbra ut den senaste månaden överlag, men i dagens match nåddes någon form av bottennivå. Den ende i laget som både visade löpvillighet och hade någon form av förmåga att utmana var Valencia. När högerbacken är den enda som närmar sig godkänt offensivt är det något fundamentalt fel i spelet. Och Valencia gjorde långt ifrån sin bästa match den här säsongen, ändå stack han ut offensivt.
Jag trodde vår långe svensk skulle vara påslagen idag, när han redan i fjärde minuten tryckte till Maguire lite lagom så han kolliderade med målvakt Jakupovic. Då var känslan att han skulle käka upp Hulls mittbackar, men bortsett från en fin framspelning till Pogbas friläge var svensken iskall.
Och inte blev det bättre av att Mkhitaryan gjorde sin sämsta match sedan hans bedrövliga halvlek mot City i höstas, Pogba verkar ha glömt av hur man spelar fotboll och Rashford alltid blir avväpnad i sina löpningar med boll.
Rooney kom in i halvlek. 52 minuter senare blåstes matchen av och man undrade vad kaptenen gjort på planen, mer än att klaga på domare Jones. Mata lyckas återigen bränna öppet mål, i övrigt hände inte mycket kring honom idag heller.
Nej, här måste hända något. Om det är förändring i spelsättet, ge någon spelare en annan roll eller till och med titta i U23-truppen efter någon ungtupp, om så bara för att sända en signal till de etablerade spelarna att de måste skärpa till sig.
Matchcoachningen
Mourinho har tidigare varit känd för att vara en extremt duktig matchcoach, och vid ett par tillfällen har han fått till det även i United. Idag gick det dock inget vidare. Ett byte, Jones ut – Smalling in, blev framtvingat på grund av skada på Jones. Men varken Rooney eller Mata gör bra inhopp idag.
Varför fanns inte Fellaini med? En sån här match är hans huvudspel guld att ha på bänken om spelet låser sig, så som det gjorde idag.
När man satt in Rooney i halvtid och sedan tvingats byta ut Jones så förstår jag tanken med att Mata skall in. Men varför mot Mkhitaryan? Som sagt, Mkhitaryan var inte bra, men på vänsterbacksplatsen fanns en Daley Blind som gjorde sin sämsta match i Unitedtröjan. Jag kan inte minnas att han kom på en enda överlappning, och generellt i spelet så är han alldeles för långsam för att spela på en ytterbacksplats. Med tanke på överskottet av backar och underskottet av mittfältare förstår jag inte att Mourinho inte låter honom konkurrera på hans bästa plats som ju är på ett defensivt central mittfält. Men, Mourinho har tidigare satt ner Mkhitaryan som vänsterback när vi desperat varit tvungna att göra mål och det hade varit att föredra även idag.
Domarinsatsen
Jag skall börja med att konstatera två saker. 1: Domarinsatsen stack inte ut som överdrivet dålig, detta är nivån som Premier Leagues domare håller. 2: Det var inte domarnas fel att United inte vann.
Med det sagt så måste domarinsatsen kritiseras. Känslan jag har med mig är att Mike Jones, precis som majoriteten av domarna i Premier League, inte hänger med i tempot. De har inte blivit sämre, men spelarna i ligan blir både bättre spelare men också skickligare på att försöka vinna fördelar genom att filma och förstärka situationer. Därför blir känslan av att domarna ofta chansar i sina beslut, för att de helt enkelt inte kan vara helt säkra.
Så också idag. Det är många tveksamma situationer i Hulls straffområde där Mike Jones slår ut med armarna. Jag kan inte säga att någon situation är en solklar straff, men nog blev Mata tryckt i ryggen och Zlatan upphakad i åtminstone en situation?
Den tidigt varnade Oumar Niasse hade dessutom ytterligare två tacklingar som borde lett till gult kort, men där vågade Jones inte visade upp det röda. Förmodligen med den missriktade känslan att han inte vill påverka matchutgången, vilket ju blir precis det han gör när han inte tar upp ytterligare ett gult på Niasse.
Stopptiden är dessutom ett annat skämt. I en andra halvlek med sex byten (alltså tre minuters stopptid bara där) samt minst tre längre skadeavbrott hittar domare Jones endast fem minuters stopptid. En mer rimlig tid, om stopptiden nu skall kompensera för bortfallen speltid, hade varit uppemot åtta eller till och med tio minuter. Men, precis som vanligt, så fegas det i underkant.
Kris eller formsvacka?
Manchester United står nu på tre raka oavgjorda i Premier League, och endast en seger på de fem senaste i alla turneringar.
Februari, med matcher mot Leicester, Watford, Saint Étienne x 2, Blackburn och sist cupfinalen mot Southampton, blir oerhört viktiga. Om United kommer igång och börjar vinna kan vi se tillbaka på en formsvacka där vi åtminstone inte förlorade några viktiga matcher, och kanske står vi med en titel redan när februari är slut.
Men, om den här trenden fortsätter är det snart dags att åtminstone börja prata om en kris. Vi vill inte missa Champions League ytterligare en säsong och om segrarna inte börjar komma snart blir det svårt att nå den fjärdeplats som krävs.
Förhoppningsvis kan Mourinho och ledarstaben tända till spelarna redan till söndag så att vi äntligen får fira tre Premier League-poäng igen.
Res med oss till Manchester!