Precis som i matchen mot West Bromwich klev Manchester United ikväll av Old Trafford med ett kryss i bagaget. Denna gång var det Everton som lyckades sno med sig en pinne. Eller sno är hårt sagt, den skänktes bort från hemmalaget och det var allt nära att samtliga tre poäng skänktes bort. I matchens sista minut kvitterade dock Zlatan Ibrahimovic till 1-1 via en straffspark och räddade en minimal del av hedern.
Tafatt första halvlek
Under stora delar av första halvlek hade Everton övertaget på Old Trafford där Manchester United hade svårt att få upp laget och sätta gästerna under press. Detta till trots var det United och Zlatan Ibrahimovic som fick matchens första ordentliga målchans. Efter lite dravel i Evertons försvar fick Zlatan med sig bollen och kom i stort sett fri med Joel Robles. Svensken såg ut att av någon outgrundlig anledning leta pass i det läget men insåg att det var en smärre omöjlighet och tvingades istället till ett taffligt avslut som målvakten lätt kunde rädda.
Dessutom hade Marcus Rashford ett par halvmöjligheter när han lätt sprintade ifrån bortalagets tröga backlinje. Problemet var bara att antingen snubblade Rashford på bollen eller så avslutade han uselt. Ytterligare chanser fick United när de tilldömdes frispark strax utanför straffområdet efter att Kevin Mirallas halvt slitit av huvudet på Jesse Lingard (tror jag det var). Frisparken knorrade Daley Blind elegant över muren men Robles stod för en fin räddning, returen var Ander Herrera först på och avslutade ur en snäv vinkel men bollen letade sig via ribban och ut.
Då kom kallduschen. Det straffar sig när man inte sätter chanserna helt enkelt. Phil Jagielka, av alla människor, nyttjade att Marcos Rojo hamnat på efterkälken i en duell efter en Everton-hörna. Jagielka höll undan Rojo och kunde styra in bollen med en märklig yttersida när han stod felvänd från mål. Att bollen dessutom letade sig in i nät via en tunnel på David De Gea gjorde situationen än försmädligare.
Bortdömt mål
Till andra halvlek gjorde José Mourinho en rad rockader, där bland annat Paul Pogba byttes in mot Daley Blind. Rent taktiskt övergicks det till en 4-4-2-uppställning där Zlatan och Marouane Fellaini utgjorde anfallsparet, medan Michael Carrick ofta sjönk ner i försvaret för att trycka fram ytterbackarna som i nuläget var Ashley Young och Ander Herrera. Spelmässigt började United ta över allt mer och chanserna radades sakta men säkert upp. Tidigt av halvleken skarvades ytterligare en boll i ribban och det osade nu mål på allvar.
Målet kom sedan när Zlatan nickade in ett inlägg från högerkanten. Dock vinkades det hela bort av den assisterande domaren för offside. Ur den reprisvinkeln vi fick ta del av på tv:n såg det dock inte ut som offside. Däremot började nu den assisterande domaren på den sidan ha en egen show. Han viftade bort ytterligare någon märklig offside, dömde bort en slagen hörna och ignorerade när Idrissa Gueye nästintill klädde av Pogba hans tröja. Jösses!
Uniteds osynkade spel
Men det var verkligen inte domarens fel att United förlorade… Hrm, just det! Det blev inte förlust, även om det känns som en sådan. I matchens näst sista minut lyckades Luke Shaw känga iväg en högervrist mot Evertons mål. Bollen såg ut att leta sig in fint intill Robles högra stolpe, men där dök då Ashley Williams upp och räddade bollen från att bekanta sig med nätet. Problemet var bara att Williams utförde räddningen med sin arm och dessvärre för Evertons del var walesaren inte noterad som målvakt. Detta ledde till rött kort och straff. Straffen förvaltade Zlatan väl när han äntligen bytte hörn av målet att stoppa bollen i.
Som sagt, United har enbart sig själva att skylla för ytterligare ett poängtapp på hemmaplan. Chanserna fanns där även om laget inte spelade bra. Offensiven känns framförallt oerhört osynkad. Löper en offensiv spelare i djupled spelas det en kortpassning och möter en offensiv spelare så spelas bollen i djupet bakom, utan att någon annan spelare finns i närheten. Det arbetas för mycket en och en. Detta gäller både offensivt och defensivt. Spelarna tror inte på varandra, utan de verkar istället förlita sig på att någon annan ska utföra något magiskt. Under första halvlek blev Zlatan isolerad alldeles för ofta offensivt, där både Rashford och Lingard på flankerna var för långt ifrån och dessutom kantiga i sin bollbehandling. Nödlösningen blir alltså ett tvåmannaanfall med Fellaini och Ibrahimovic. Om det nu ska vara nödlösningen så bör åtminstone de som levererar bollarna pricka dessa resliga herrar. Hur som helst är det tyvärr alldeles för mycket som inte klickar just nu och då kvittar det hur duktiga spelare man än har på planen. Nu är det en lååång väg upp till topp 4.
Res med oss till Manchester!