VM är över, och vilken avslutning vi fick sen. Självmål, straffmål, tonåringsmål, en av VM:s största målvaktstavlor, den näst målrikaste VM-finalen någonsin och inte minst så fick vi för första gången i historien se en spelare som tillhör United göra mål i en VM-final.
Vi applåderar er, Kroatien
Vi börjar, som sig bör, med finalens förlorare. Det var få som trodde att vi skulle få se Kroatien i VM-finalen före mästerskapet, ja frågan är om ens någon gjorde det.
Undertecknad var självgod när Kroatien gick till semifinal, då jag tippat dem dit (och mottagit diverse gliringar för det), men att de skulle nå hela vägen till en final kan jag inte med gott samvete påstå att ens jag trodde.
Ja, de har ett bra lag, anfört av kapten Modric, innermittfälskollegan Rakitic samt Subasic, Mandzukic och Perisic.
Men det var inte mycket i deras historik som talade en final. I EM 2012 och VM 2014 åkte de ut i gruppspelet och i EM för två år sedan rök de redan i åttondelsfinalen. Och vägen till detta VM var inte speciellt rak den heller. De slutade tvåa i sin kvalgrupp, bakom Island, och efter att man bytt förbundskapten vann man sedan playoffet mot Grekland för att ta sig till VM.
Sedan de gick rent genom sin grupp här i VM, vilket man väl får säga var deras bästa period sedan detta VM-kval inleddes hösten 2016. I slutspelet lyckades de med bedriften att bli det lag som spelat flest antal minuter någonsin i ett världsmästerskap, tack vare sina förlängningar i åttondel, kvart- och semifinal.
Men idag tog det stopp. Trots att de faktiskt kom ifatt till 1-1 efter Mandzukics tidiga självmål så höll det inte hela vägen. Fransmännen var både bättre och, framförallt, hade mer energi.
I slutändan får vi ändå konstatera att Kroatien skall hyllas på alla sätt för sin prestation i detta mästerskap.
Vive le Pogba
Fram till idag var Nobby Stiles, John Connelly och Bobby Charlton de enda spelarna som vunnit VM när de spelade för United. De vann, så klart, med England 1966. Idag fick de dock sällskap, då Paul Pogba som vi vet spelat en nyckelroll för Frankrike i detta mästerskap.
Det har spelat fler världsmästare i United än så, men de har kommit till klubben efter de vunnit sitt VM. Stiles, Connelly, Charlton och Pogba heter alltså de spelare som vunnit världsmästerskapet när de tillhör Manchester United.
Pogba lyckades även med en sak som ingen av de tre 66-herrarna lyckades med; han gjorde mål i finalen.
Det finns faktiskt goda argument för att Pogba var finalens bästa spelare.
Han gjorde 3-1-målet, som till stor del punkterade matchen, men framförallt var han ruskig i tvåvägsspelet. Suveräna, svepande passningar kombinerades med en defensiv på ett sätt som få andra spelare i dagens fotboll klarar av. Pogba har i hela VM, och i synnerhet idag, visat vilken central mittfältare han kan vara. Hans jobb framöver handlar om att bli det i match efter match efter match och inte sjunka ner i för djupa dalar.
Matchen då?
Ja, det var egentligen inte mycket att säga om. 4-2 talar sitt tydliga språk, särskilt när Frankrike gick upp till 4-1 innan kroaternas andra mål föll. Och vilket mål det var för övrigt, Lloris lekte Karius när han försökte dribbla bort Mandzukic, vilket så klart inte gick så bra.
Trots att man fick det gratismålet med 20 minuter kvar lyckades kroaterna inte skapa speciellt mycket efter det. Fransmännen låg rätt och släppte inte till några direkta farligheter, och sannolikt hade kroaterna inte heller krafter kvar för en sista attack efter sina tre raka förlängningar. Vilket man kan förstå.
Min VM-elva
På tisdag kväll kommer vi publicera en genomgång av hur samtliga Unitedspelare skötte sig i mästerskapet. Men vi avslutar denna VM-kolumn med min VM-elva, alltså de elva som jag tycker skulle bilda en bästa elva, baserat på detta mästerskap. En högst subjektiv elva med andra ord.
Subasic
Trippier – Lindelöf – Varane – Laxalt
Mbappé – Modric – Kante – De Bruyne – Hazard
Ronaldo