I onsdags vann Manchester United 2-1 mot Tottenham Hotspur i Premier League. Här följer en taktisk analys av matchen, signerad gästkrönikör Mathias Persson.
Inledning
Förväntningarna på onsdagens match var höga. Mourinho var tillbaka på Old Trafford men inte under United-flagg utan som huvudtränare i Tottenham.
Med en vinst för respektive lag skulle det innebära ett lyft i tabellen. Efter en imponerande inledning på båda halvlekarna så var det till slut United som plockade alla tre poängen. En viktig vinst inför det stundande derbyt på söndag mot City.
Laguppställning
Första halvlek
United ställde upp i sin vanliga 4-2-3-1 där McTominay, efter en kortare skadefrånvaro, äntligen var tillbaka. Tillsammans med Fred ansvarade de för det centrala mittfältet och de hade stor del i Uniteds vinst som helhet men framförallt i speluppbyggnaden.
Tottenham ställde även dem upp i 4-2-3-1 men i försvarsspelet, framförallt i den första initiala pressen, så liknade det mer en 4-4-1-1 med Kane och Alli som ansvarade för att pressa först medan Son, Winks, Sissoko och Moura avvaktade.
United lyckades dock på ett bra sätt neutralisera Tottenhams första press.
När De Gea hade bollen breddade både Lindelöf och Maguire medan Young och Wan-Bissaka flyttade upp i banan. Fred föll då ner mellan Lindelöf och Maguire för att underlätta bollcirkulation medan McTominay höll sig högre upp med förskjutning i sida. På detta sätt tog sig United förbi Tottenhams något ostrukturerade press och från en central position kunde United nå både Rashford på högerkanten och James till vänster.
Vi håller oss kvar vid Fred. Just Freds positionering strax bakom Kane i uppspelsfasen skapade möjlighet att ta sig förbi Tottenhams första press och in på spelyta 2 (mellan motståndarens mittfält och backlinje). Fred låg strax bakom Kane medan Maguire försökte provocera fram ett beslut från Kane, pressa eller låta Maguire avancera i planen.
När Kane då valde att ta steget fram för att pressa, spelade Maguire ut bollen till Young. I det här läget hade United ett 3vs2-övertag med bra förskjutning både i djup och sidled. Framför Young hade Lingard fallit ner och snett inåt hade han Fred.
Likadant ser vi här under, just denna sekvensen föranleder dessutom Rashfords första mål.
När United väl tagit sig förbi in på offensiv planhalva försökte de överbelasta på vänsterkanten.
Här ser vi Rashford, Lingard, Young och McTominay som så när spelar sig igenom och friställer Young på kanten.
Rashford och framförallt Lingards rörelser skapade problem för Tottenham då Lingard ofta gjorde avledande löpningar och växlade positioner med både Greenwood och Rashford. Lingard gjorde en bra match och även om han inte bidrar med så mycket poäng så skapar hans smarta löpande oreda för motståndaren och ytor för medspelarna.
Här får han bollen och löper mot kanten, drar med sig Sissoko och öppnar upp yta för Rashford som fallit ner från backlinjen och får skottläge, ett bra skott som Gazzaniga precis tippar i ribban.
Defensivt försökte United hålla formationen kompakt centralt och göra det svårt för Tottenham att avancera.
Detta tvingade Tottenham att försöka spela sig upp via den yttre och inre korridoren, därifrån hade United lättare möjlighet att pressa Tottenham. Här kan vi se hur United diagonalt i tre linjer pressar Tottenham, på det sättet skapar de en bra struktur i försvarsspelet genom att det bildas trianglar mellan spelarna som gör att det är svårt att spela sig igenom.
Här ser vi återigen hur United tvingat ut Tottenham på kanten där Wan-Bissaka pressar Alli och 4 spelare understödjer pressen.
De gångerna Tottenham försökte spela sig upp från backlinjen ville de nå Aurier på högerkanten via en av de sittande mittfältarna (Sissoko).
Aurier låg ofta högt uppe på högerkanten vilket gjorde att Tottenham i princip spelade med trebackslinje.
Dock så hade de ofta problem att hitta in till de centrala mittfältarna då de var för dåliga i positionsspelet.
Detta gjorde det enkelt för United att stänga passningsvägarna och Sanchez och Alderweireld fick istället slå långbollar mot Kane, Moura eller Son.
Efter ca 30 min spel började Alli falla ner för att understödja speluppbyggnaden från backlinjen.
Detta gav Tottenham bättre struktur och de kunde lättare ta sig förbi Uniteds initiala press.
Samtidigt började de pressa mer aggressivt och flytta upp laget högre i banan. Deras aggressiva press syftade till att minska tiden med bollen för Uniteds sittande mittfältare. Det var också detta som resulterade i att de vann bollen centralt av McTominay och efter en serie av defensiva misstag från Uniteds håll kunde Alli kvittera i den 39:e min.
Här kan vi se hur Tottenham styr United mot kanten där de lättare kan stänga ytorna. Alli står för första pressen medan Kane och Son utgör första understödet följt av Sissoko och Winks. Son skär av passningsvägen till McTominay medan Sissoko håller sig nära Fred.
Andra halvlek
Andra halvlek hinner knappt börja innan Rashford genom individuell briljans tar sig in i Tottenhams straffområde och fälls. Straff och Rashford kliver fram och sätter sitt eget och Uniteds andra mål för kvällen.
Inga större förändringar skedde för respektive lag i halvlek. Stundtals så kunde man dock se Tottenham försvara sig i något som liknade 4-4-2 för att fortsätta hindra United att nyttja Fred och McTominay i uppspelen.
För Uniteds del så fortsatte de använda Rashfords fria roll och Lingards löpande. Rashford var viktig i sin roll då han ofta hittade fria ytor så att hans medspelare kunde ta sig ur Tottenhams press men här var även Lingards rörelser viktiga för att fortsätta skapa ytor åt sina medspelare.
Lingard har här placerat sig mellan ytterback och mittback. Det gör att han tvingar Sissoko till ett val, antingen släppa Lingard eller följa med. Sissoko väljer i det här läget att följa med och öppnar då den centrala ytan för Fred att löpa in i.
Den stora skillnaden mot tidigare matcher är att United inte enbart la sig på defensiven. De höll sig visserligen kompakt på egen planhalva.
Men vågade också fortsätta pressa högt när tillfälle gavs och tvingade flera gånger fram misstag från Tottenham.
Sammanfattning
En rakt igenom väl genomförd match av United. Det som är lite oroväckande under matchen är bristen på kvalitativa chanser. Bortsett från Rashfords straff så har endast Greenwood ett skott som genererar över 0.2 i xG. Det är tyvärr endast Rashford individuella kvalitet som säkrar 3 poäng till slut. Sammanlagt renderar det i ett xG på 1.37 vilket visar på att United överpresterade något målmässigt.
Under matchen märker man också att pressen är avgörande för att United ska kunna fortsätta vara behålla greppet. När de släpper på pressen efter knappt en halvtimme så bjuder de in Tottenham i matchen och då åker de också på ett baklängesmål. Fram tills dess har de legat på ungefär 6-10 i PPDA (alltså tillåtna passningar innan någon tackling, brytning m.m). På Tottenhams passningskarta kan vi också se hur lite inflytande Sissoko och Winks hade centralt.
Jag vill lyfta fram ett antal positiva punkter. McTominay och framförallt Fred. Båda dessa två har stor del i att United vinner. Fred står själv för 12 brytningar under matchen och ligger även bakom första målet. McTominay är stabil ”som vanligt”.
Greenwood, han imponerar med sitt mogna spel och visar att han ändå kan vara ett alternativ när Martial inte spelar. Visst, han erbjuder inte samma offensiva kraft men han gör det han ska och visar på bra samarbete med Lingard under matchen. När Lingard mötte boll stannade han kvar och låste backlinjen och vice versa.
Lingard, han får ofta ta mycket kritik men det han erbjuder i rörelse och spelförståelse är tillräckligt för att han ska ta platsen på offensivt mittfält just nu.
Sist men inte minst, Rashford. Han lyser av självförtroende just nu och är inne i en formtopp som vi får hoppas håller i sig länge.
Skrivet av: Mathias Persson
Twitter: @MathiasPersso14
Samtliga bilder från WyScout.
Res med oss till Manchester!