Innan tidens tand helt har skrivit om den svenska och europeiska historien så skulle jag vilja lägga ut den här texten om Zlatan Ibrahimovic.
Den här lilla pjäsen köpte jag i en liten sportbutik i Ueno öster om Tokyo 2008. Sedan dess har den fått stå på diverse fönsterbrädor i olika lägenheter runtom i världen.
Jag vill minnas en av mina första kursböcker på universitet, den avhandlade begreppet globalisering och Zlatan användes som förklaringsmodell för hur den nya världen samverkade och fungerade – öppna gränser och fri rörlighet – interaktion och integrering mellan världens marknader och samhällen.
Det gick att presentera sig själv för världen genom Zlatan. Hans namn gick före mitt när jag hamnade bredvid någon på ett flygplan eller en bardisk och frågan löd: ”… och vart kommer du ifrån då?” I ungefär 10 år försökte jag förklara för fulla britter hur briljant Zlatan var, innan de nyktrade till och förstod. Nu saknar de honom.
Zlatan blir, utifrån denna livsåskådning, själva antitesen till coronavirus. Men det är mer komplicerat än så. Människor, djur och natur – det är fler som motsäger sig den globaliseringsprocess som Zlatan representerar. Marknaden och samvetet samverkar inte. Vad får jag köpa? Vart får jag resa? Vad får jag säga? Det dras nya gränser och riktlinjer hela tiden – PK, VAR och MMA – alla försöker sätta sin punkt på hur friheter och rättigheter ska utövas i globaliseringens tidevarv.
I dagsläget förefaller världen inte särskilt lockande. Ändå tränger den sig på, hela tiden. Det spelar ingen roll hur många lantbilder jag gillar på Instagram, mot slutet av veckan har jag ändå utforska-flödet fullt av wagyubiff, guldbeklätt kött och modeller vid en lyxresort (inte sällan är det fotbollsspelare och deras fruar). Jag matas med ögongodis medan min granne hamstrar toapapper. Vi lever båda i en slags dissonans med verkligheten, drömmer och räds av saker som vi inte borde. Egentligen önskar vi nog bara sport på TV.
Zlatan brukade måla fantastiska mästerverk men riskerar att falla ner i samma dekadens när han inte längre spelar fotboll utan bara frigör sig som affärsman. Företagaren Zlatan är en mättsam figur, inte alls det lejon han vill vara. Det finns färre historier att berätta om honom som inspirerar, bara legender som roar. ”Zlatan har testats positivt för coronaviruset – viruset sitter nu i karantän i 14 dagar”.
Jag kan inte längre gå i god för det jag lärde mig i skolan (minnet sviker eller verkligheten ser annorlunda ut), men jag kan alltid gå i god för människan och fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic. Han har inte gått sin sista rond och jag har inte gått min, men jag tror att vi sluter en cirkel här. Han visade vägen för många, inklusive mig, och det tackar jag honom för.
Och en gång såg jag honom göra mål på Old Trafford – det glömmer jag aldrig.
Res med oss till Manchester!