Klassiska matcher: Newcastle United – Manchester United 0-1

Ett volleymål av Eric Cantona avgjorde matchen. Men det var målvakt Peter Schmeichel som var huvudpersonen när Manchester United i mars 1996 vann med 1-0 mot Newcastle United, i en match som på många sätt avgjorde ligan 1996.

Det var säsongen då Newcastle United stormade mot det de hoppades skulle bli deras första ligatitel sedan 1927. Den 20 januari 1996 var Newcastle överlägsen ligaetta, tolv poäng före Liverpool och Manchester United.

Med Eric Cantona tillbaka i spel hade United emellertid fått ordning på torpet. Segern mot Sunderland i FA-cupen den 16 januari var början på en lång segersvit.

Samtidigt började Newcastle darra. Förlust i London mot West Ham följdes av oavgjort borta mot Manchester city. Dagen efter åkte United till Bolton och lekte hem en 6-0-seger för den åttonde raka vinsten i liga och cup. Med en match mer spelad hade United minskat avståndet till tabellettan till fyra poäng.

Momentumet var sÃ¥ledes pÃ¥ Uniteds sida när det den 4 mars 1996 vankades toppmatch pÃ¥ St James’ Park. Ja, faktiskt var det mÃ¥nga som menade att det var Newcastle som var piskade att vinna den här matchen, trots att tabellen egentligen indikerade nÃ¥got annat.

En seger pÃ¥ St James’ Park var emellertid inget beställningsjobb. I ligan hade Newcastle 13 vinster pÃ¥ 13 hemmamatcher, med mÃ¥lskillnaden 30-6. Kevin Keegan hade dessutom förstärkt sitt lag med Faustino Asprilla frÃ¥n Parma och för colombianen väntade nu hemmadebuten.

Uniteds uppladdning stördes av en skada på Gary Pallister, vilket innebar att Gary Neville fick vikariera bredvid Steve Bruce i mittförsvaret. Det hade Neville gjort till och från under säsongen, vilket hade gett Phil Neville chansen som ytterback. Den yngre Nevillebrodern hade greppat chansen med bägge händerna och när alla var tillgängliga var det faktiskt storebror Gary som förpassades till bänken.

Neville och Neville ställde upp till vänster i backlinjen med Denis Irwin som högerback.

I mål förstås Peter Schmeichel och offensivt inga stora överraskningar. Nicky Butt och Roy Keane var det ordinarie paret på innermittfältet med Ryan Giggs som given vänsterspringare. På högerkanten valde Alex Ferguson att spela med Lee Sharpe istället för unge David Beckham. På topp var det självklart att Cantona skulle få sällskap av Andy Cole, värvad från Newcastle som den dyraste brittiska spelaren bara ett år tidigare.

Embed from Getty Images

Matchinledningen var ensidig. Newcastle startade med gaspedalen tryckt i botten och vann nästan alla dueller. Ett mer eller mindre utspelat United tvingades till desperat försvarsspel där rensningar kombinerades med chanstacklingar.

Framför allt Asprilla ställde till med stora problem för Unitedförsvaret. Matchens första stora chans kommer när colombianen vinner en nickduell mot Gary Neville, vilket ger Les Ferdinand friläge. Nevilles mittbackskollega Bruce är chanslös i löpduellen mot Ferdinand men Schmeichel kommer ut och vräker sig fram för att sno bollen av anfallaren, som inte ens får till ett avslut.

Nästa stora chans ser samma huvudpersoner inblandade. Asprilla får en yta på offensiv planhalva och Ferdinand löper in mot straffområdet. Trots att Bruce har åtminstone tio meter till godo när Ferdinand inleder löpningen hänger han inte med. Asprilla slår en perfekt avvägd boll och det ser ut att vara ett givet mål när Ferdinand avlossar ett pressat skott mot första stolpen. Schmeichel vräker desperat ut sin vänsterarm och lyckas parera skottet. Dessutom faller returen från den starka vänsterhanden ner i egen famn.

Bollen i Schmeichels famn är resultatet också när Peter Beardsley testar från distans.

Spelet mot Uniteds mål fortsätter. Irwin avvärjer briljant när Bruce ånyo blivit ifrånsprungen av Ferdinand. Nästa gång är det Keane som faller hem för att hjälpa mittbackarna.

United lever på tur när Philippe Albert drar en frispark i ribban. På returen misslyckas Gary Neville fullständigt med rensningen och Ferdinand blir sopren sex meter från mål. Måhända påverkad av Schmeichels tidigare hjältedåd drar han till på kraft istället för att enkelt placera bollen vid ena stolpen och skottet går högt över.

Så långt har United bara haft någon enstaka harmlös kontring. Gästernas första avslut kommer då Keane drar till från sisådär 35 meter, vilket på ett ungefär motsvarar avståndet till målet när bollen seglar upp på läktaren.

Anstormningen fortsätter. David Ginola har lekstuga med Irwin och Sharpe på Uniteds högerkant. Hans skottinlägg missar Ferdinands fot med några centimeter och bortre stolpen med någon decimeter. Asprilla försöker sedan från distans men Schmeichel klistrar.

Kort före paus får United sin första riktiga chans. Phil Neville och Giggs tillsammans med Keane drar upp ett fint anfall som slutar med att Giggs får fritt skottläge. Avslutet tyvärr inte bättre än att en försvarare kan täcka till hörna.

Embed from Getty Images

Att det är mållöst i paus är ändå närmast att betrakta som ett mirakel. Alex Ferguson väljer att inte plocka fram hårtorken under halvtidsvilan. Istället frågar han spelarna om de tycker sig ha kommit upp i en acceptabel standard och om de kan påstå att de är lika angelägna som Newcastle att bli mästare.

Huruvida Fergusons ord var avgörande eller om det lilla momentumet precis före paus påverkade eller om alla missarna såg Newcastle tappa energi ska vi nog inte slå fast. Klart är hur som helst att United tar hand om taktpinnen i andra halvlek.

Några halvchanser där Newcastle tvingas rensa till hörna följs av ett inlägg från Cantona som ger Cole chansen mitt i straffområdet. Bollen dock aningen för långt fram och anfallaren måste vräka sig fram och får ingen kraft i avslutet.

Fem minuter in på andra halvlek vinner Keane boll på offensiv planhalva sedan Newcastle rensat. Mittfältaren hittar Neville den yngre på vänsterkanten och ytterbacken hittar Cole centralt. Vägarna är dock stängda för anfallaren så han vänder tillbaka till Neville som lyfter en lyra till bortre delen av straffområdet där Cantona möter på volley mot bortre stolpen. Målvakten chanslös, United tar ledningen.

Embed from Getty Images

Målet tycks väcka liv i hemmalaget som går till attack igen. Rob Lee får bra skottläge efter en hörna men drar bollen utanför.

Det som ser ut att bli Newcastles stora kvitteringschans uteblir sedan Bruce stoppat Ferdinand med en brysk rugbytackling, då anfallaren var på väg att bli fri från 30 meter. Idag hade nog de flesta domare hivat upp det röda kortet men även så var det nog det bästa beslutet Bruce fattade under matchen. Att domaren vinkar avvärjande blev grädde på moset men pricken över i:et uteblir då Cole på den efterföljande kontringen bara nästan hittar fram till Cantona.

Annars har United nu relativt bra kontroll på matchen. Butt försöker på halvvolley men bollen över. Phil Neville skjuter utanför på kontring när en enkel passning inåt förmodligen hade varit det bättre alternativet.

Sedan kommer Newcastle med en sista offensiv. Asprilla testar på nick men utan kraft och Schmeichel kan relativt enkelt rädda.

Betydligt mer avancerat är målvaktens agerande en stund senare. En hög boll in i straffområdet ställer till problem. Bruce rensar men i magen på Lee och bollen går förbi Schmeichel, som sin vana trogen är en bit ut. Måhända är bollen på väg in i mål, om inte kommer Lee definitivt hinna upp den. Uniteds målvakt har emellertid andra planer. Desperat vräker han sig bakåt och med minsta marginal når han bollen.

Asprilla gör sedan ett sista försök från distans men det skottet hade Schmeichel räddat med förbundna ögon.

Kort därefter blåser domaren av matchen. Aningen märkligt utbryter inga enorma glädjescener bland spelarna, trots att den omedelbara känslan är att den här segern kommer bära till en ligatitel.

Bland supportrarna är känslorna mindre reserverade och besvikna hemmasupportrar lämnar arenan till tonerna av bortaklackens we shall not be moved.

I United gör Phil Neville en mycket bra match på vänsterbacken och det är enkelt att förstå att han den här våren hade passerat storebror i ytterbackshierarkin. Lika enkelt är det att förstå att detta blev Steve Bruces sista säsong i United. Gång efter annan blev han ifrånsprungen av Ferdinand.

Annars noteras förstås att det är Eric Cantona som gör matchens enda mål. Som så ofta var fallet våren 1996.

Men Neville och Cantona får ursäkta. Den här matchen tillhör egentligen bara Peter Schmeichel.

”Det var närmast ett mirakel att vi kom ut frÃ¥n de inledande 20 minuterna oskadda,” kommenterar Sir Alex Ferguson i sin självbiografi frÃ¥n 1999.

”Peter var otrolig dÃ¥ han gäckade Newcastle gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng.”

Fergusons helhetsomdöme om mÃ¥lvakten var blygsamt: ”Peter Schmeichel […] har övertygat mig om att han är den bästa mÃ¥lvakten jag nÃ¥gonsin har sett.”

Sammantaget var det från Uniteds sida en desperat insats före paus. Newcastle var överlägsna och borde ha dödat matchen, vilket rimligen också hade dödat ligan. Efter paus var det emellertid en mer kontrollerad insats de blivande mästarna bjöd på. Ja, ungarna hade blivit vuxna.

Sedan blev det som alla anade. Uniteds momentum var kung. Newcastle förlorade borta mot Arsenal, Liverpool och Blackburn. Kevin Keegan skulle älska det om Newcastle vann men United bytte tröjor och vann ligan i Middlesbrough och i FA-cupfinalen (Schmeichel höll nollan, Cantona gjorde matchens enda mål) var Liverpools vita kostymer lika fula som segerlösa. Men det är en annan historia.