Har vi (verkligen) en chans på titeln?

Innevarande säsong pÃ¥minner om den som spelades 2015/2016. Du vet, den som Leicester City gick segrande ur mot alla odds. Likheten är att samtliga i ”The Big Six” verkar ha svÃ¥rt med kontinuiteten. Emellertid är en skillnad att ingen joker fyllt det maktvakuum som uppstÃ¥tt, liksom The Foxes gjorde dÃ¥.

I kontrast till för fem Ã¥r sedan tycks titeln sÃ¥ här lÃ¥ngt vara ”up for grabs” för ett flertal lag. De-som-ej-bör-nämnas-vid-namn är kanske favoriter till att plocka hem den för andra Ã¥ret i rad, men saken är lÃ¥ngt ifrÃ¥n biff.

Lagom till årsskiftet som ska se oss lämna detta avskräde till år hörs viskningar från gränder och bakgator. Inte kan det väl? Kanske? Eller?

Kan Manchester United verkligen vara med i titel-racet i år?

Detta Manchester United, som inte vunnit ligan sedan 2013.

Detta Manchester United, som sedan dess varit så olikt det lag många av oss lärt att älska.

Detta Manchester United, som man under dåliga dagar intalat sig inte kommer höja pokalen igen på flera decennier.

Är du en West Ham-, eller Fulham-, eller varför inte Tottenham-supporter sitter du kanske och skakar på huvudet nu. Hur kan vi, som vunnit så mycket under modern tid, klaga över en titeltorka?

Att vi bara har mage att uttrycka oss så uppgivet när det inte ens gått ett decennium sedan vi senast utökade skörden av kron-beklädda silverbucklor i vårt troféskåp.

Och även om du kanske har en poäng vad gäller fotbollssupporterns övernaturliga förmåga att förstora  sin egen olycka, så missar du en avgörande faktor.

Nämligen den som stammar från den uppsjö av indikatorer att klubbens ägare börjat nöja sig med medelmåttighet. En sådan ambitionslöshet som går att finna hos din klubb.

Att det, så länge pengarna fortsätter rulla in, kvittar vad poängtavlan säger då domaren blåser av matchen.

Det är med avstamp i denna rädsla för irrelevans, för Arsenolsk mediokritet, som vår bedrövelse kommer.

Bruno Fernandes is the first Portuguese player to score 10 goals in a #PL season since Cristiano Ronaldo (2008/09) 🇵🇹#LEIMUN | @ManUtd pic.twitter.com/9LH8jwD8YK

— Premier League (@premierleague) December 26, 2020

Likväl kvarstår frågan. Har vi verkligen en chans att gå segrande ur Premier League-säsongen 2020/2021.

Finns det en möjlighet?

Det korta svaret är: ja.

Är det sannolikt, då?

Här kan ett något mer utförligt svar sammanfattas: nej, jag tror dessvärre inte det.

Vår trupp är måhända klart bättre nu än vad den var för ett, två och tre år sedan. Backlinjen, mittfältet och offensiven är både starkare och mer högpresterande nu än samtliga varit på tämligen länge.

Samtidigt kvarstår faktum: det finns ännu hål som tar in på tok för mycket vatten.

Beroende på vem du frågar saknas ännu en högerytter, en mittback av världsklass, någon att konkurrera med Wan-Bissaka på högerbackspositionen och kanske ytterligare en innermittfältare.

Även om undertecknad inte tror att vi ska behöva fyra eller fem värvningar till för att bli en kraft att räkna med, tycks det ännu krävas ett par av dem.

Högst på agendan bör, enligt min mening, en högerytter stå. Med en sådan, prövad och erkänt värdefull, erbjuds anfallet en spets som vi saknat i år och dar.

Samtidigt kan försvaret avlastas med någon som kan hålla i bollen på offensiv planhalva.

Man ska aldrig säga aldrig, det är sedan gammalt. Men frågar du mig dröjer det än innan vi måste göra plats för den tjugoförsta ligatiteln i prisskåpet.

Samtidigt ska man inte förringa det hoppingivande i att vi överhuvudtaget vågar fråga oss om det finns en chans.

Det, om något, bör peka mot att det har tagits steg i rätt riktning.

Huruvida dessa steg ska efterföljas av motsvarande i motsatt väderstreck återstår ännu att se.

Tills dess kommer hoppet fortsatt betraktas med misstänksamhet. Och viskningarna förbli försiktiga.