Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Det blåser ensamt på toppen

Manchester United v Leeds United - Premier League

Det känns nästan som att en glömmer hur fasligt, oerhört och läskigt kallt det är utanför mitt fönster när jag snabbt går in för att dubbelkolla att tabellen verkligen stämmer. Att det är -31 grader på termometern och att bilen låter som en döende herre med tuberkulos blir ett smärre problem när vi är top of the league. Och det är en härlig och frisk bris uppe på toppen och den är jag inte redo att dela med någon annan. Särskilt inte Liverpool.

Snabbt ska det också sägas att första halvleken mot Burnley såg inte alls något vidare ut. Samtidigt som VAR gjorde röran i första halvlek än mer rörigare och förvirrande för ett soffpotatisproffs så är det också det som är Manchester United säsongen 20/21. På något underligt vis lyckas vi komma in i någon form av andra andning och mot Burnley kändes det som ett helt nytt lag i den andra halvleken. Det kan ju vara så enkelt att inställningen inte är där och att Ole Gunnar river fram den norska osthyveln signerat Sir Alex under halvtidsvilan och delar ut peppisar i sann Otto von Skitenhielm aura, men jag tror inte det är så enkelt. För er som inte sett ondskan menar en alltså på att dela ut ett slag på hjässan mot den som har betett sig illa eller oförskämt, viss blodsutgjutelse rekommenderas. Visst är det också så att det har behövts, för årets Manchester United har stundtals inte sett ut som en titelutmanare och ibland förundras man över att vi ligger högst upp i tabellen, vilket leder en till frågan om det här är The Twilight Zone, där uppåt egentligen är nedåt, man rapar där man fiser och Manchester United egentligen är överlägset sist i tabellen men ligger först. Men det här är inte 1964 och The Twilight Zone utan det här på riktigt.

*

Nu står vi här och jag kan väl tuta på vår egen tuta, inte för att skryta, men för att säga att nu är vi med i leken på riktigt. Nu får Manchester United vara med och leka med de stora grabbarna, och de stora grabbarna svettas och tycker det är skitjobbigt med den nya killen i stan. Definitivt om en frågar Mister Hårdrock Jürgen Klopp, som kanske inte låter så värst hårdrockig just nu utan mer som violin med två strängar spelad av typ mig själv. Det vill säga, öronskärande. Samtidigt älskar jag det, jag älskar att höra Klopps trasiga violin gnälla om att vi får fler straffar än alla andra, jag kommer att älska när vi gör mål i minut 97 och det gnälls om Fergie time, jag älskar det och jag har saknat det. Hur mycket det än handlar om mind games mot domare inför matchen på söndag så tror jag samtidigt att det finns något underliggande i det hela. Jag tror att Liverpool och Klopp är oroliga, dels så brukar vi faktiskt spela bra mot just Liverpool och dels så har Liverpools säsong i år kontra förra året inte varit ens i närheten.

**

Det gör att vi nu står här inför en stundande seriefinal och jag hade inte velat ha något annat motstånd än Liverpool. Det är så det ska vara och jag tycker att vi står här helt rättvist på något underligt sätt. Det var som att något vaknade efter förlusten mot Tottenham och vi har nu 11 matcher i rad utan förlust och är ligans just nu hetaste lag. Det grundar sig i att många spelare har höjt sig, tycker att Harry Maguire som har fått befogad kritik också ska få befogad beröm, Luke Shaws jojo-bantning har gett resultat och oavsett om det är konkurrensen med Telles eller tallriksmodellen så har han höjt sig, Pogba känns på spelhumör igen, Fred är lika frenetisk jobbig som någon som betongborrar i lägenhetshuset klockan 22.30, Bruno är just Bruno, Doktor Rashford har höjt sig, Cavani har kommit in och visat att gammal är äldst och då ska vi inte glömma vårt sparkapital. Martial kanske har en halvljummen säsong och vi vet att han kan mycket mer, Donny är oerhört bra när han väl får spela, det blir ett tufft val om vem av Lindelöf och Bailly som ska spela i mittlåset samtidigt som Dean Henderson flåsar De Gea i nackhåren. Då har jag inte ens nämnt Mason Greenwood heller.

Nedräkningen har börjat och jag hoppas och tror att det blir en match vi sent kommer att glömma, i positiv bemärkelse. Gärna lite stökigt också. Stökigt är kul.