Jag önskar mig en coronafri jul

Jag skrev en krönika någon gång i början av 2020 om hur en myrslok spred ett virus i en kinesisk marknad som i sin tur färdades över land, rike, luft och hav för att på något vis förstöra fotbollen genom att förbjuda betalande fans entré till världens fotbollsarenor och särskilt Old Trafford. 

Precis som ingressen säger skapade ett virus, covid-19, corona eller vad fan man nu ska benämna det för att ha rätt, ett själlöst skal som vi TV-tittare på något vis skulle kalla fotboll. Publiklöst och andefattigt, samtidigt som en glatt skulle pynta ut sin månatliga prenumerationskostnad till Viasat trots att upplevelsens värde säkerligen sänktes med minst femtio procent. Säga vad man vill om Niklas Holmgren och Glenn Strömberg, visst är det skönt ibland att dova ut dem med publikljud. Mycket pekar nu, enligt min åsikt, att det är dit vi ska tillbaka. Tonlösa nittio minuter av kommentatorsmonologer som ekar i takt med att planmikrofonerna fångar upp ljudet av läder som slår mot läder. Men för mig som kommer från den nordligaste breddgraden har redan fått sin dos av fotbollsmatcher med en gaskande publiksiffra om femtio personer och jag känner mig ganska mättad av en tyst fotbollsmatch på en trött gräsmatta.

”Det är ju knappast sÃ¥ att vi övertygar mot ligans överlägset sämsta lag”

Nu sägs det trots allt att sportevenemangen i England ska fortgå som vanligt, men med krav på ansiktsmask och vaccinpass. Det har ju dock inte hjälpt att den här inför-julveckan inte bara förstört min bästa Fantasy Premier League-säsong någonsin men också Ralf Rangnicks start i Manchester United. Nu när både Brentford och Brighton ställs in, vågar en hoppas på att vi får spela mot Newcastle nästa helg? Jag vette fan alltså, skulle inte te sig förvånansvärt om covid når Allan Saint-Maximin och grabbarna i norr precis när helgen närmar sig och det blir inställt, återigen. Troligtvis är det ganska otacksamt för Ralf att komma in som ny tränare mitt i ett coronautbrott, förutsättningarna för att skapa kontinuitet och någon form av Rangnick-aura skjuts ju upp med veckor i ett redan krisande läge. Visst vi har tagit sex poäng av sex, och vi kanske inte ska klaga på poängskörden, men visst fan har det sett sådär ut. Det är ju knappast så att vi övertygar mot ligans överlägset sämsta lag och kommer undan med ett knapert 1-0 borta. Fred ter sig vara den som på något vis frodas allra mest under Ralf än så länge, och spelare som Bruno och Rashford har inte lyckats hitta rätt än så länge. Det ska också sägas att Ralf endast har varit hos oss i någon vecka, sittandes på ett kontor och försökt på något coronavänligt sätt träna laget, genom vad jag numer kan anta är Zoom-möten, vilket inte kan vara särskilt effektivt på något sätt alls, inte ens för en tysk som Ralf Rangnick.

”även om det fortsatt endast är önsketänkande och realistiskt sett närmast osannolikt mÃ¥ste en ju fÃ¥ drömma”

Samtidigt i annan värld, en agentstyrd värld, kommer nyheten att det ska finnas ett ersättningstak för agenters arvode i samband med övergångar. Så klart får det här Mino Raiola att bli alldeles knallröd av ilska och trilla av sin hög av pengar. Frågar någon mig är det inte en dag för sent, och sett ur ett klubbperspektiv kan det ju gynna Manchester United. Inte bara för att Raiola har en mindre armé av fotbollsspelare som han styr över, han basar även över Erling Håland och Paul Pogba. Blir det så att FIFA bestämmer att agenternas arvode max får vara tio procent av övergångssumman säger magkänslan att det kan gynna oss, dels för att vi kanske kan få en eventuell peng för Pogba men också för att våra chanser att värva Håland ökar, även om det fortsatt endast är önsketänkande och realistiskt sett närmast osannolikt måste en ju få drömma.

På något vis ska en nu trava sig igenom en Manchesterlös fotbollsvecka, klämma in hela familjen i bilen för att ha dubbla julfiranden, handla julklappar den 23:e december för att vara ute i god tid som mer är tradition än ovanlighet  och hoppas på att det jävlar i mig blir någon annandagsfotboll.

Om tomten frågar så är det fasen det enda jag önskar mig i julklapp.