Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Aston Villa del 1

Ja, som rubriken antyder står vi inför första mötet (av två) på en vecka mot Slippy Steves Aston Villa. Känns ju roligt verkligen, när vi precis hämtat oss från the ass whooping of doom mot Wolves. Och det brukar ju gå såå himla bra när vi möter samma lag flera gånger på kort tid.. Gissningsvis är vi uppdelade i två läger nu, där en minoritet av fans är peppade och glada för en måndagsmatch, med FA-cuptitel som slutgiltigt mål, och en majoritet (dit yours truly sällar sig) som känner nedstämdhet och oro, och absolut inte tror att detta kommer gå vägen. Uppgivenheten har slagit en fet jävla rot.

Misären idag har likt all annan jävelskap på denna jord två ben. Det första representeras av att vi för närvarande är riktigt ordentligt usla, för även om matchen mot Wolves utgör Raffes enda förlust sedan han tog över den omotiverade, överbetalda högen dramatiska primadonnor som är United, så har det sannerligen inte sett bra ut. Det andra är att FA-cupen är vår enda realistiska chans till en titel den här säsongen. Visst, det är väl ingen som i dagsläget tror att vi på allvar är kandidater ens till den, men så länge man är med i en turnering så lever ju det där lilla, men ack så envetna hoppet. Och att FA-cupen är en rimligare möjlighet till framgång än Champions League för oss just nu är nog inget de lärde tvistar om.

Rangnick nämnde i presskonferensen senast att han kan tänka sig att byta formation, beroende på tillgänglighet i truppen såklart, men också på vilket motstånd som står för dörren. Nog inte helt dumt, jag personligen är inte övertygad om att den nuvarande är rätt, men för att till exempel kunna spela med en fembackslinje behöver man majoriteten av mittbackar redo för spel, och det har väl aldrig varit vår grej riktigt. Och på tal om det så har vi endast två mittbackar tillgängliga idag, Lindelöf och Varane. Har piskat fram följande startelva ur mitt sinne. Inte den elva jag vill ha, eller förtjänar, men den elva vi har. Tror jag.

Inte många timmar kvar nu, det enda som återstår är väl en stilla bön till högre makter om att vår enda titelchans inte ska skita sig idag. Tack för mig.