Bloggen avslutas härmed, snackisar och betyg är på väg. Tack för idag.

Matchen är över, och Cristiano Ronaldo har vunnit matchen åt Manchester United. Vi har väntat på att han skulle prestera igen, och nu kom det.

Och med det byts Ronaldo ut till förmån för Lindelöf, och i sju minuter plus tillägg skall United nu alltså bara försvara. För det brukar ju gå så bra…

3-2 United efter 81 minuter, och det är Ronaldo som gör hattrick! Dessutom, mål på hörna.

Med tio minuter kvar ersätter Cavani Matic, och vi lär få se den lilla balans United hade försvinna.

Spurs kvitterar rättvist efter 72 minuter, genom ett självmål av Harry Maguire.

Anthony Elanga kommer in med 22 minuter kvar. Rashford går ut.

Om Uniteds elva var en elva som fick en att känna precis ingenting, så var första halvlek desto mer känsloframkallande.

Tidigt i matchen skall United ha straff, då Ronaldos skott täcks av Diers utsträckta armar, bakom kroppen. Den som påstår att det var en ”naturlig handställning” borde omgående uppsöka läkare. En av dessa är Jon Moss, som givetvis inte blåste straff.

Ronaldo, som sköt skottet, blev sur, och sköt igen ett par minuter senare. Och som han gjorde det. En superträff vad gäller hårdhet, om än inte placering, men eftersom Spurs har Lloris i mål så nådde han inte bollen och United hade 1-0.

Dryga halvtimmen in i matchen slog Dejan Kulusevski ett inlägg som träffade Alex Telles arm. Givetvis ingen straff, med tanke på hur Moss dömde i andra straffområdet. Men jodå, den här gången blåste Moss, trots att det är betydligt mindre straff än den United borde ha (om än att straffen är korrerkt). Ofattbart, och 1-1 från Kane.

United behövde dock bara ett par minuter på sig för att återställa ordningen, då Matic spelade fram Sancho, som spelade in till Ronaldo som satte sitt och Uniteds andra för dagen. Rättvist, helt klart.

Fotbollen replikerar direkt, när Uniteds elva spelare gör 2-1 mot Spurs tolv. Ronaldo målskytt igen, framspelad av Jadon Sancho.

När United får en boll skjuten på armen i straffområdet, då är det hands, till skillnad från tidigare matchen då exakt samma situation ägde rum i Spurs straffområde. Kane sätter straffen till 1-1, och fotbollen är förloraren.

United tar ledningen efter tolv minuter efter ett oerhörrt fint skott från Ronaldo. Portugisen var fly förbannad efter att Moss inte blåst för en solklar straff några minuter tidigare, och använda ilskan på bästa sätt.

Sådär ja, några minuter kvar till matchstart, och lagen har börjat vandra in. Skall vi gissa på att Spurs ställer sig lågt och låter United ha boll, och så kontrar Kulusevski, Kane och Son sönder oss? Låter väl inte osannolikt.

Man vet att är något fel när man mer ser fram emot att se motståndarlagets svensk än United själva…

Jesus Kristus i sin låda vilken deprimerande Unitedelva Raffe R bjuder på. En spelare ifrån den jag trodde han skulle sätta ut, och det beror helt enkelt på att jag när jag tänkte på elvan totalt glömde av att vi visste att McTominay saknades. Hade jag kommit ihåg det, ja då hade jag nailat elvan helt.

Så här lär United ställa upp.

De Gea

Dalot – Varane – Maguire – Telles

Pogba – Matic – Fred

Rashford – Ronaldo – Sancho

De Gea i mål alltså. Given, men snark.

Telles är vår enda tillgängliga vänsterback, så inga konstigheter där. I övrigt det gravt överskattade Dalot till höger, och Maguire centralt trots att det sitter tre mer formstarka mittbackar på bänken. Ja, även Jones.

Mittfältet är en snarkfest deluxe, och framåt är det väl mer eller mindre tjänstefel att starta Rashford framför Elanga.

Överbevisa mig gärna, men min tro på en bra prestaton idag blev ju inte direkt starkare.

Ingen svensk i hemmalagets startelva, men väl en i bortalaget. Så här startar Spurs.

Då är dagens elva här. Så här startar United.

Enligt The Athletic är Bruno Fernandes sjuk och missar matchen. Huruvida det är covid eller nåt annat framgår inte.

Den sista tillagde i spelare som är på plats är Phil Jones, som vi väl inte kan påstå förändrar särskilt mycket kring startelvan. Nedan tänker jag, med ganska kort motivering, gå igenom vilka elva jag vill se, baserat på vilka som alltså skall vara tillgängliga.

Henderson

AWB – Bailly – Varane – Telles

McT – Matic – Hannibal

Elanga – Cavani – Sancho

I princip handlar det på många positioner mer om vilka spelare jag inte vill se än vilka jag faktiskt vill se. Jag menar, jag vill inte se Wan-Bissaka eller Bailly spelar fotboll för United, men jag vill ännu mindre se Dalot och Maguire. Henderson bör som sagt få chansen enligt mig, i övrigt är defensiven given.

På mittfältet är jag saligt trött på Pogba och Fred, och Hannibal skulle vara kul att se, så in med honom. McT och Matic är i princip där för att alternativ saknas.

Framåt är Elanga och Sancho givna, och Cavani är ett bättre alternativ än Ronaldo, så därför blir det de tre.

Elvan jag tror det blir är dock denna:

De Gea

Dalot – Varane – Maguire – Telles

McT – Fred – Pogba

Rashford – Ronaldo – Sancho

Det är nog inte en fullständig lista, men dessa spelare har hitttills anlänt till Old Trafford.

Ronaldo, De Gea, Pogba, Sancho, Rashford, Maguire, Varane, Cavani, Elanga, Fred, Telles, Dalot, AWB, Bailly, Matic, Mata, Lingard, Henderson, Heaton, Grant

I och för sig så är det 20 spelare, så det är nog inte många fler som anländer. Bruno Fernandes kan man ju undra var han är, såvida han inte bara missades. Ingen Lindelöf heller, eventuellt.

Som jag skrev i det inledande inlägget så gör det mig inte jättemycket om United missar Europaspel nästa säsong. Förstå mig rätt, jag vill att United skall vinna alla fotbollsmatcher laget spelar, och hoppas (mot bättre vetande) alltid att det där miraklet vi behöver, att allting helt plötstligt bara skall klaffa, skall ske i nästa match.

Men, om vi är realistiska så tyder ju ingenting på det. Ingenting, i princip, tyder på att Ralf Rangnick vet hur han skall få ut det bästa av den här truppen. Måhända för att truppen är felbyggd, men då måste man i så fall våga ta obekväma beslut. Och obekväma beslut behöver verkligen tas i United tämligen omgående.

En fråga jag ställer mig kring nästa säsong. Skulle jag föredra att man kör på med ungefär samma lag plus något nyförvärv och att man då kommer femma eller sexa, eller kan det vara värt att offra en del av de etablerade, värva för framtiden och spela in några av våra unga talanger mot att man slutar sexa, sjua eller kanske till och med åtta?

För mig lutar det åt det sistnämnda mer och mer. Vi har ändå ett gäng etablerade bra spelare i A-truppen att bygga på. Jag tänker på Varane, Shaw, Bruno, Sancho med flera. Skrota spelare som Maguire, De Gea, Fred, Ronaldo med flera och krydda istället med spelare som Ethan Laird, James Garner, Hannibal, Amad, Shola Shoretire, Anthony Elanga med flera.

Det kommer gå upp och ner, och inte leda till någon topplacering år ett. Men då bygger vi en trupp med spelare som vill vara i klubben och som vill kämpa för att nå toppen igen. Så klart måste man också krydda med nyförvärv, på i princip alla positioner. Men gå efter spelare som vill utvecklas och är på väg framåt i karriären, inte såna som går hit för pengarna eller för att de inte har något annat val.

Ja, det låter enkelt och kanske lite väl Football Manager-aktigt. Men som United agerat det senaste decenniet har ju bevisligen inte fungerat.

Å andra sidan, alla vet vi ju vad som skulle kunna förvandla United ordentligt över en natt. Om Glazers sålde. Det ok som ligger från dem påverkar mer negativt än vi kan ana tror jag.

Något jag glömde skriva i förra inlägget är att Luke Shaw fortfarande skall saknas på grund av covid, samt att Scott McTominay också lär missa matchen, han på grund av skada. Så några nyheter hade vi väl tekniskt sett, men ingen hel matchtrupp.

Någon matchtrupp fick vi inte igår, då bara ett fåtal Unitedspelare skall ha checkat in på spelarhotellet. Det har under förmiddagen ryktats att David de Gea skulle ha testats positivt för covid, men sen kom uppgifter som tydde på det motsatta. Så vi får räkna med att spanjoren står.

Och om vi stannar där, så måste jag säga att jag tycker att det är synd. Jag twittrade om det för ett tag sedan, och i veckan pratade även killarna i United-podden om det, nämligen att De Gea inte är rätt spelartyp för att stå i Uniteds mål längre.

Nej, ingen har glömt alla hans matchavgörande räddningar etc, och jag tror ingen känner sig säker på att Dean Henderson nödvändigtvis är rätt målvakt för United framöver (även om jag inte gett upp på det än). Det som jag hävdar är ganska enkelt, nämligen att De Geas tokräddningar inte väger upp det antal mål United släpper in på grund av hans dåliga fötter, hans oförmåga att agera utanför eget straffområde och (kanske framförallt) hans oförmåga att dominera lufturmmet i sitt eget straffområde.

Förstå mig rätt, De Gea är nog världens bästa linjemålvakt. Men en enbart bra linjemålvakt, det är inte vad ett topplag anno 2020-talet behöver. De lagen, som jag hoppas att United vill vara en del av, behöver en målvakt som kan göra sakerna ovan, sakerna som De Gea är direkt dålig på. Ja, att vara en bra linjemålvakt är också viktigt, men det räcker liksom inte.

Så trots att De Gea på pappret räddat många poäng åt oss under den här säsongen är jag övertygad om att Dean Henderson i mål kommer göra United bättre mer eller mindre omgående. Ja, vi kommer få lite fler misstag från vår målvakt, då Henderson gärna spelar långt ute och med viss risk. Han kommer inte heller stå för lika många idioträddningar som De Gea. Men han kommer avvärja fler situationer, situationer som med De Gea i mål hade utvecklats till målchanser.

Så, detta var ett inlägg på runt 350 ord om något som aldrig kommer ske.

Varsågoda.

De senaste veckorna har Ralf Rangnicks Manchester United för första gången sedan smekmånaden (då man klarade 1-1 mot Chelsea och vann med 3-2 mot Arsenal) ställts mot vad man får kalla kvalificerat motstånd. Borta mot Atletico Madrid klarade man tack vare tur och ett dåligt hemmalag 1-1, och förra helgen var man totalt chanslösa borta mot Manchester City. Däremellan stod United för ett utvecklingsbart 0-0 hemma mot Watford, och nu är det alltså dags för vad vissa kallas toppmotstånd igen. Jag föredrar nog att kalla det för en match mellan två lag i den övre mitten.

Ja, Tottenham kommer alltså på besök. En gammal spaning är att det var längesedan ”lads, it’s Tottenham” var aktuellt. Nu är det ett United som är 22 poäng från serieledning och en poäng från fjärdeplatsen – dock med tre matcher fler spelade än Arsenal som ligger fyra. CL-platsen är med andra ord långt bort.

Särskilt som just dagens motståndare ligger två poäng efter oss, men dessutom har två matcher färre spelare. När Spurs har vunnit idag, för ja jag tror det blir så, så kommer alltså även femteplatsen vara svårnådd. Men kanske vore de lika bra så. Varför inte helt missa Europaspel, bygga om med de fina talanger vi har i U23 samt på lån och fokusera på ligan nästa år? Jag är fan inte omöjlig för det.

Men men, nu fokus på 18.30, då avsparken sker på Old Trafford.