På förhand idag var det svårt att vara optimist. Ändå visste vi förstås att också Arsenal är ihåliga från och till. Det var en frustrerande inledning på matchen igen och det är kanske just det som är så svårt att förlika sig med.
Efter en fin uppryckning med många chanser första 20 i andra släcks hoppet av ett distansskott. Men varför skicka fram Bruno ”no confidence at all” Fernandes till straffpunkten nu igen? Matchen idag var ett typfall för hur denna säsong ska summeras, ihåligt bakåt och många sumpade målchanser framåt.
Den usla starten
Vi börjar åter igen vänja oss vid usla inledningar och underlägen. Förra året hämtade vi som bekant upp dessa gång på gång men det går inte med lagets karaktär i år. Men den här oerhörda ängsligheten i matchinledningar är svår att greppa oavsett den senaste tidens usla insatser och motståndares bättre klass, eller det kanske den inte är.
Det måste väl gå att hålla bollen borta från de egna nätmaskorna i mer än några minuter! Spelare som Varane och Lindelöf såg stundtals ut som något helt annat i första halvlek än vad namnen signalerar. På offsidemålet (och senare straffen) känns det som att Lindelöf bara tittar på, kanske förståeligt när det visade sig vara offside men nog borde han spela till domaren blåser.
Marginalerna
Förra säsongen hade United marginalerna på sin sida i många matcher, så även i några uddamålsvinster i år. Men i motgång har laget verkligen inte marginalerna på sin sida. Till och med Ljungberg kritiserar domaren och VAR för att inte ge Elanga något, eller inte ens titta på flera straffsituationer. Däremot fick Arsenal en straff som såg väldigt tveksam ut (på långt håll visserligen). Så är det ibland med fördel hemma säger Freddie. ”Han känner lite för United”, respekt för det.
Dalot med en ribbträff och en stolpträff. Fernandes ska åter igen visa sig sumpa fina målmöjligheter. Tror ni foten låg rätt när Ronaldo satte 2-2, nej då. Det är verkligen inte marginaler med. Det ligger i lagets dna just nu, inget kommer gratis, ingen tur, inga marginaler med utan bara emot. Ett dåligt lag med marginaler emot sig kan förstås inte gå till Europa, så är det. No more, no less.
Måltorkan på alla nummer utan sju
Det är Ronaldo som kan göra mål just nu. Gott så men oerhört frustrerande att Fernandes inte längre träffar mål, att Elanga verkar sakna det självförtroende som fanns tidigare och det gäller förstås samtliga övriga offensiva alternativ. Rashford kommenterar vi inte mer i år tycker. Det håller förstås inte överlag.
Varför med dessa förutsättningar skicka fram Bruno Fernandes till straffpunkten. Obegripligt.
Och nu då?
Fyra matcher kvar. Undertecknad ska på nästa mot Chelsea. Är jag taggad? Nja sådär, men i med- och motgång ni vet. Vill vi ens gå för en femte eller sjätteplats? Kanske lika bra att hamna utanför spel i Europa och bygga nytt i lugn och ro. Matchen mot Chelsea är tuff och lagen vi möter därefter är bra just nu, Brentford, Brighton och Palace. Nja, vi får nog tänka bort Europa.
Res med oss till Manchester!