På lördag är det säsongsstart för Manchester Uniteds damlag. Fram till säsongsstarten ska vi givetvis presentera sommarens sju nyförvärv. I den här första artikeln tittar vi närmare på Nikita Parris och Rachel Williams, två nyförvärv som har kritiserats.
United reser till London för match mot Tottenham på Tottenham Hotspur Stadium. Det är avspark klockan 13.30 i en match som visas på Viaplay.
Nikita Parris
Europamästare i somras. Engelsk mästare, fransk mästare, Champions League-vinnare. Meste målskytt någonsin i Women’s Super League innan hon flyttade till Frankrike 2019.
Nikita Parris har en enorm meritlista och hon är fortfarande bara 28 år gammal.
Vid en första anblick är det lätt att tänka sig att Parris är en drömvärvning för Manchester United.
Ändå har värvningen mottagits med skepsis i bästa fall och från många Unitedsupportrar med regelrätta protester. Det har flera förklaringar.
Framför allt kommer Parris från en bedrövlig säsong i Arsenal. Hon fick inte spela mycket alls hos den engelska ligatvåan och 1 mål på 18 ligamatcher är skrämmande dåligt.
Kritiken handlar inte bara om det som har skett på fotbollsplanen. Parris nobbade United för ett år sedan, vilket givetvis sätter sina spår. Det är tydligt att Manchester United inte är Parris drömklubb. Den klubben råkar vara Liverpool. Det är inte så konstigt att en Liverpoolsupporter spelar professionell fotboll för Manchester United. Fråga John O’Shea eller Ole Gunnar Solskjaer.
Råkar du vara en Liverpoolsupporter som skriver på för Manchester United gör du klokt i att inte nämna det. “Att spela på Anfield skulle vara en dröm,” slog Parris fast i en intervju med Talksport, några veckor efter att hon hade skrivit på för United. Inte klokt.
Med den historiken svider det förstås i ögonen att hennes Twitterprofil fortfarande påstår att hon är en Arsenalspelare.
Parris har även kritiserats för att hon 2017 var i framkant när det engelska landslaget kramade förbundskapten Mark Sampson under en VM-kvalmatch mot Ryssland. Sampson var då anklagad för rasism av Eni Aluko, som omedelbart kritiserade att spelarna kramade tränaren. Först tre år senare bad Parris om ursäkt till Aluko.
Kritiken mot Parris är berättigad. Och hennes del i det engelska EM-guldet begränsades till två korta inhopp.
Samtidigt finns det en fantastisk fotbollsspelare i Nikita Parris. Säsongen 2018/19 gjorde Parris 19 mål och 7 assists på 19 ligamatcher för Manchester City. Hon fick begränsad speltid i Lyon men bidrog ändå med många mål (21 mål, 2 assists på 35 ligamatcher). Att det gick dåligt i Arsenal kan argumenteras bero på att hon helt enkelt inte passar in i den fotboll som Jonas Eidevall vill spela.
Parris, som primärt används som ytterforward, torde passa bättre in i den fotboll som Marc Skinner vill spela. Att Skinner hoppas locka fram spelaren som Parris var för några år sedan är uppenbart. Huruvida han lyckas med det är den stora frågan.
På en bra dag är Parris en kreativ och mycket målfarlig spelare. Hon är bra på att driva boll och att skapa chanser, både för sig själv och för lagkamraterna. Parris arbetar också hårt utan boll och hon är bra i den defensiva delen av spelet.
Men det är nu upp till Parris att överbevisa Manchester United-supportrarna.
Rachel Williams
Veterananfallaren Rachel Williams, 34 år gammal, har inte samma höjd som Nikita Parris. Williams kommer emellertid till United utan negativt bagage utanför fotbollsplanen.
Alltjämt är även värvningen av Williams kritiserad. Kritikerna tycker helt enkelt att hon inte är tillräckligt bra för United. Förra säsongen gjorde Williams 4 mål och 2 assists på 22 matcher (1803 spelade minuter) för Tottenham i Women’s Super League. Det är inga siffror som skrämmer. Ändå var det en klar förbättring. Säsongerna 2019/20 och 2020/21 var hon poänglös i ligan. Vi måste faktiskt backa till 2015 för att hitta en säsong där Williams gjorde fler än 4 ligamål.
När Marc Skinner har pratat om Williams har han fokuserat på anfallarens erfarenhet. Jag har väldigt svårt att köpa det. Visst, hon har spelat seniorfotboll oerhört länge. Men det räcker liksom inte. Williams må ha spelat fotboll under längre tid än alla andra i truppen, men jag vill påstå att vi har åtskilliga spelare med bättre erfarenhet. Mary Earps, Alessia Russo, Ella Toone, Adriana Leon och Jackie Groenen har alla varit starkt bidragande i mästerskapsfinaler.
Det United saknar i truppen är spelare som har burit lag till ligatitlar och Champions League-platser. Den erfarenheten har inte Williams.
Det oroar också att Skinner hämtar en veteran som han jobbade med i Birmingham för några år sedan. För Birmingham är liksom inte på nivå med Manchester United. Den Skinner vi lärde känna förra säsongen var en tränare som i stor utsträckning tycktes favorisera spelarna han gillar.
Planen är förmodligen att Williams ska vara en avlastningsspelare i United, något annat är orimligt. En anfallare som framför allt blir inbytt när United ska försvara en ledning. Förra säsongen tappade vi många poäng i matchernas slutskede.
Som targetspelare är Williams mycket bra. Det finns få anfallare i damfotbollen som vinner så många nickdueller som Williams. Där skulle hon kunna ge United trygghet. Skicka långt från backlinjen och låt Williams suga åt sig bollen. Det är hon fantastisk på och hon har ovanligt hög passningsprocent för en toppforward.
Frågan är om det räcker.