Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Krönika
När en ser rött

Utöver att VAR-rum, domare och Casemiro ser rött sÃ¥ har en själv börjat att se stora knallröda flaggor, inte bara pÃ¥ Old Trafford utan pÃ¥ allt mellan St James Park i Newcastle och Vitality stadium i Bournemouth. Det har väl varit självskrivet ganska länge, men likt Manchester United sÃ¥ använder FA uttrycken ”it’s a process” och allt vad det kan kallas, oftast trummar slagorden pÃ¥ betydligt hÃ¥rdare när det rent ut sagt gÃ¥r Ã¥t helvete, ocksÃ¥.

Jag ser inte bara rött för att VAR verkar bli sämre för varje match som spelas och att det här fenomenet att vara ”konsekvent” verkar vara icke-existerande. Jag ser inte heller bara rött för att Casemiro tangerade sina tvÃ¥ röda kort för Real Madrid pÃ¥ 336 matcher, dÃ¥ ska det nämnas att det här är under en tio Ã¥r lÃ¥ng period och inget var direkt rött. Det tog han 37 matcher i Manchester United. Jag ser ocksÃ¥ rött när kortet kanske inte ens skulle varit rött, om vi tittar pÃ¥ liknande situationer. Det är med andra ord svÃ¥rt att se nÃ¥gon annan färg än rött just, för rött är ju synonymt med att vara arg eller förbannad, och det är väl det en ska vara?

typ den där rätten pÃ¥ McDonald’s som alltid finns pÃ¥ menyn men ingen köper den

Nu är det ju sÃ¥ att en hade kunnat vara mer förbannad för mindre saker, men det är sÃ¥ fan i mig typiskt att det ska komma i slutspurten av säsongen. Casemiro som vi alla vet är lite vÃ¥r stomme och general som stökar och bökar framÃ¥t och bakÃ¥t med exceptionellt resultat. Och vi alla räds nog av tanken att börja starta matcher med den dynamiska duon McFred, typ den där rätten pÃ¥ McDonald’s som alltid finns pÃ¥ menyn men ingen köper den. Det är oroande. Varken Fred, McTominay eller Sabitzer är nÃ¥gon Casemiro och det har samtidigt varit vÃ¥r stora akilleshäl. Och det här sas väl efter Casemiros senaste röda kort och det gick väl helt okej, men nu har vi tappat poäng bÃ¥de mot Liverpool och Southampton inom loppet av en vecka, samtidigt som Potters Chelsea exhibitionerar nÃ¥gon form av dödsryck och Tottenham har hittat sätt att vinna matcher pÃ¥ igen. DÃ¥ har vi inte rÃ¥d att förlora poäng mot de ”enklare” motstÃ¥nden. Samtidigt som vi heller inte kan matcha Bruno, Rashford och samma backlinje match in och match ut. DÃ¥ har vi snart än större problem.

Vi ska ocksÃ¥ passa pÃ¥ att glädjas Ã¥t det lilla, Casemiro kommer att missa Fulham, Newcastle, Brentford och Everton, matcher som jag pÃ¥ förhand förväntar mig att vi ska vara drivande i sett över 90 minuter – med eller utan Casemiro, förutsättningarna hade alltsÃ¥ kunnat vara värre, det hade kunnat stavas Chelsea, Arsenal, City och Tottenham. DÃ¥ känner jag mig mer oroad över Rashford som snart har spelat 50 matcher den här säsongen och hur i hela helvete hÃ¥ller en sÃ¥n sprinterkropp sÃ¥ länge, är ju alltid nÃ¥gon baksida eller ljumske som ger vika till slut. Han behöver stÃ¥ över vissa matcher, förslagsvis Fulham och Betis – till att börja med.

Res med oss till Manchester!