Efter 17 Ã¥r i Manchester United tar nu Axel Tuanzebe farväl. I den här frÃ¥geasken gÃ¥r vi igenom vad vi känner för beslutet.Â
Axel Klöfwer: Tankarna är ganska få. Han har aldrig lyckats slå sig in i laget och vid 25-års ålder så känns det inte som att det finns någon större utvecklingspotential längre.
David Grgic Levin: Inte oväntat och ännu ett steg i rätt riktning när det gäller att förnya truppen.
Carl Kjellberg: Bristen av känslor jag känner säger det mest om det avtryck som Tuanzebe har satt. Hoppet för Tuanzebe har tinat bort långt bak i hjärnan och när man väl nu återbesökte den delen av medvetandet så fanns det inte så mycket kvar. Därför blir besvikelsen rätt liten.
Mikael Österdahl: Givet alla hans skador och den uteblivna utvecklingen är det naturligt. Men det känns förstås sorgligt att det blev som det blev.
Elias Hallström: Känns väl ganska väntat. Han har tynat bort ganska mycket de senaste åren och med skadehistorik och utlåningar känns det som att karriären i United till slut nådde vägs ände.
Axel Klöfwer: Helt rätt. Det är dags att vi går vidare från truppspelare som inte kan bidra.
David Grgic Levin: Absolut. Konkurrensen är alldeles för hög och en flytt är bäst för båda parter.
Carl Kjellberg: Ten Hag har gjort bedömningen att han inte behöver honom och då är det ett korrekt sportsligt beslut att släppa honom. Däremot så känns det som kapitalförstöring för han hade säkert någon transfersumma i sig och detta beslutet borde kunnat tagits i ett tidigare skede då vi hade fått en slant för honom. En gång i tiden betalade Napoli en miljon pund i låneavgift för Tuanzebe, samma summa som vi nu fick in för Zidane Iqbal.
Mikael Österdahl: Ja, vi hade ett optionsår men det fanns ingen anledning att aktivera det. Han har idag inget att tillföra United och han har heller inget värde på transfermarknaden, med tanke på att han satt på en Manchester United-lön.
Elias Hallström: Ja, det är rätt beslut, trots att det tar emot lite mer än vissa avsked med andra spelare.
Axel Klöfwer: Det är alltid riktigt tråkigt när skador kommer i vägen för att en spelare ska lyckas nå sin bästa nivå. Man trodde ju alltid att Tuanzebe skulle fungera som en större del av Uniteds trupp och kanske till och med som en startspelare med tanke på den förmågan han visade upp från ung ålder. Synd att det inte blev så.
David Grgic Levin: Ärligt talat har jag aldrig riktigt sett det vissa andra har sett i honom. Han blixtrade väl till ibland, men de gånger han gjorde det kan man räkna på en hand. Så, nej. Att han aldrig slog sig in i laget förvånar mig inte.
Carl Kjellberg: Förväntiningarna på honom var att han var en ung och lovande mittback med framtiden för sig. Sedan gjorde han inte tillräcklig många bra insatser för att mina förväntingar skulle höjas utöver det. Vi fick inte ut en lovande mittback och i slutändan hade han inte framtiden för sig så således är det en besvikelse, men det är väldigt få spelare som lyckas på denna nivån och därför bör inte Tuanzebes exempel ses som ett undantagsfall utan snarare som en regel.
Mikael Österdahl: Alla spelare som går från juniorlaget till en minut i a-laget har överträffat alla rimliga förväntningar. Men det fanns förstås en tid då jag kände att han hade en verklig chans att bli en bärande spelare i Uniteds försvar. Kanske hade han kunnat nå dit om det inte hade varit för skadorna, kanske var han i slutändan inte tillräckligt bra ändå. Det får vi aldrig veta.
Elias Hallström: Ja, det är trist att det inte blev bättre. Han hade alla förutsättningar i sitt spel att bli något stort, men en kombination av såväl otur som oförmåga gjorde det inte möjligt. På senare år har han dock hamnat lite i glömska och därmed känns det inte som ett alltför påtagligt tapp.
Axel Klöfwer: Det är alltid kul att ha en Axel i Unitedtruppen så saknaden känns redan. Fotbollsmässigt däremot? Inte riktigt.
David Grgic Levin: Nej.
Carl Kjellberg: Nej, är det nÃ¥gon som inför en match de senaste tre Ã¥ren tänkt “Ã¥h hoppas Tuanzebe startar idag”?
Mikael Österdahl: Alltså, han spelade noll minuter de två senaste säsongerna. Så även om han formellt har varit en Unitedspelare försvann han i någon mening redan sommaren 2021, så det finns väl inte så mycket kvar att bearbeta.
Elias Hallström: Han har ändå representerat United i mer än halva sitt liv och klättrat hela vägen från ungdomsfotboll till seniorspel. Dessutom burit lagkaptensbindeln i alla dessa lag, så det är klart att han ändå kommer vara lite saknad, trots hög frånvaro och inte jättemånga framträdanden i herrlaget. Med det sagt, jag kommer liksom inte gå runt och tänka på honom.
Axel Klöfwer: När han stängde ner Kylian Mbappe på Parc des Princes.
David Grgic Levin: Såklart när han hade Mbappé i sin högerficka!
Carl Kjellberg: Det generella hoppet att han skulle lyckas som ökade när han gjorde sin debut. Sedan får man mer eller mindre ta fram Youtube för att hitta ett bra minne.
Mikael Österdahl: PSG borta ploppar upp, så även när han var lagkapten mot Rochdale i Ligacupen. Men jag landar ändå i ett mer samlat minne av hans juniordagar med Ro-Shaun Williams, Tim Fosu-Mensah och Marcus Rashford.
Elias Hallström: Visst att PSG-matchen var speciell och att jag kommer ihåg mer från den matchen, men det är ändå något annat när en egen produkt får leda sitt lag ut på Old Trafford med bindeln runt armen. Att det var mot Rochdale i Ligacupen kan kvitta.
Res med oss till Manchester!