Krönika » Opening Day | Muss.se | Manchester United Supporters Club Scandinavia

Äntligen, äntligen , äntligen – Dagen D närmar sig med stormsteg och på något jävla tradigt vis ska detta ju så klart förstöras med att det ska bli en måndagsmatch. Visst, det har ju varit känt bra länge, men man har ju lyckas förtränga det tills nu. Samtidigt som andra mindre smickrande lag har fördelen att spela på vad som ska kännas synonymt med en ”opening day” i Premier League – Lördag eftermiddag.

Nu är det ju dock så att jag turligt – eller oturligt nog, befinner mig på familjeupplevelse i Lycksele, Västerbottens smultronställe där en kan anamma sina föräldraskapliga förpliktelser till lekland, djurparker och badland. Så att matchen spelas på en måndag passar mig ganska så bra i slutändan. Men det är ju ändock mest plågsamt att ha den sista matchen i första omgången men det är ju vad det är såklart. Så vad kan vi vänta av oss av första omgången? Ja, Manchester City kommer väl vara exakt Manchester City och pulverisera Kompanys Burnley, Liverpool verkar vara bra på att göra mål men minst lika bra på att släppa in mål, Arsenal verkar vara Arsenal – plus 2 miljarder, Tottenham utan Kane är som Argentina utan Messi, Chelsea vet man varken in eller ut och Manchester United ska väl fasen vara bra mycket bättre än förra året?

För förväntningarna är skyhöga, högre än Burj Khalifa och alla andra skrytbyggen här i världen men jag undkommer inte känslan av att ett Wolverhampton som bytt tränare med mindre än en vecka kvar innan premiären hittar något konstigt sätt att vinna över oss. Det är ju så med Manchester United att glaset allt som oftast är halvtomt istället för halvfullt – man vill kapa förväntningarna ner till dobbarna för att inte falla in i besvikelsens besvikelse. Nu saknar ju dock Wolves Ruben Neves som alltid hade en tendens att skjuta in 25-metersprojektiler någon gång per säsong och alltid mot oss. Men mäktar vi inte med ett Wolves då har vi ju misslyckats å det grövsta.

”Det är klurigt med spelare som överpresterar”

Däremot är det ju mycket som inte verkar helt klart, spelare ska in och spelare ska ut. För en gångs skull känns det som att Manchester United gör ett riktigt bra fönster både gällande köp och sälj. Man verkar bli av med dessa oönskade spelare (Fred, Maguire, van de Beek och McTominay) för summor som verkar vara rättvisa. Vi har ju alltid haft ett förflutet i att rea ut varenda spelare vi vill bli av med och sprida ett os av desperation över hela transfermarknaden, vilket andra lag har utnyttjat. Och det finns något befriande i att inte vara den som blir utnyttjad, att istället vara den som ställer krav på andra för omväxlingens skull. Vilka sista pjäser vi ska plocka in låter jag vara osagt, Amrabat gillar jag personligen, och det pratas mycket om just honom – men det är en omställning för honom att komma till Premier League även om han var helt magisk i VM. Det är klurigt med spelare som överpresterar under ett VM – det är fört kort tid, nu ska det spelas femtio matcher på en säsong och då gäller det att vara med hela vägen. Men för den summan det pratas om är jag villig att chansa. När det kommer till vem som ska ta Maguires plats så vettefasen vem vi ska gå för, jag kan däremot se det som ett läge att plocka in någon yngre lovande mittback kontra exempelvis Pavard, då Lindelöf verkligen har spelat upp sig och kan mycket väl vara tredje mittback i den här truppen, i alla fall en säsong till. Sen har man ju kvarhängande påminnelse av fekaliesmak i munnen från när Bayern sålde Schweinsteiger till oss, och efter det litar jag aldrig på Münchenlaget igen.

”Men när vi bad om en ersättare för Martial, bad vi inte om en ny Martial”

Sen ska vi ju även nämna spelarna som kommit in än så länge, Onana, Mount och Höjlund – för en som har svårt att följa försäsongen i bild men försöker hänga med i allt som skrivs känns det hoppfullt. Det har väl, vad jag förstår, sett helt OK ut hittills och Onanas karaktär är ju svår att inte älska. Afrikas svar på Zlatan? I alla fall med kaxigheten men utan citaten. Och bara det är ju något att älska i dagens politiskt korrekta värld. Men när vi bad om en ersättare för Martial, bad vi inte om en ny Martial och då menar jag självfallet Höjlund. Kanske lite hårt redan, men det är som något tragikomiskt att han redan är lite småtrasig och säsongen har inte ens börjat, och vad jag vill minnas var han ju gratis? Eller ja juste, det var det motsatta. Nu tror jag i ärlighetens namn att han inte är lika skör som Martial men det grundar ju sig en liten oro så klart.

Men till matchen då? 2-0 Manchester United, Antony och Bruno.

Res med oss till Manchester!