Av spelarna vi lyfter fram i vår grattisserie här på Muss.se tillhör Jimmy Ryan onekligen de minst meriterade. Att lyfta fram Ryan är ändå en självklarhet. Efter spelarkarriären återvände han nämligen till United i olika ledarroller under 21 år. Addera sju år som spelare så kan vi konstatera att han var kontrakterad av klubben i 28 år.
Född i skotska Stirling den 12 maj 1945 skulle Jimmy Ryan inleda fotbollskarriären i Cowie Hearts. Det var här han upptäcktes av en scout och han blev inbjuden till provspel hos Manchester United. Ursprungligen var det tal om två veckor men provspelet förlängdes. Det slutade med att Ryan i december 1962 skrev på som lärling i klubben. Bara en månad senare kunde han titulera sig professionell fotbollsspelare.
Vägen till a-laget var ingalunda spikrak. Först säsongen 1965/66 skulle Ryan etablera sig som ordinarie i reservlaget. I april 1966 visade han storform med fem mål på fem matcher. Det var tillräckligt för att han skulle få chansen i a-laget.
Debuten avklarades den 4 maj 1966, i en 3-3-match borta mot West Brom. Ryan fick sedan spela de tre återstående ligamatcherna under säsongen. I hemmadebuten mot Aston Villa slog han till med sitt första mål som Unitedspelare, i en överlägsen 6-1-seger.
Men när säsongen 1966/67 drog igång var Ryan, som väntat, tillbaka i reservlaget. Runt årsskiftet fick han emellertid starta tre ligamatcher och det blev dessutom ett inhopp. Så långt var United obesegrade med Ryan på planen.
United blev engelska mästare den säsongen. I den betydelselösa avslutningen mot Stoke (0-0) fick Ryan spela sin femte ligamatch för säsongen. Då var det inte tillräckligt för att få en medalj. Tio matcher krävdes för det. Den gränsen sänktes långt senare till fem matcher. Retrospektivt, i augusti 2023, tilldelades Ryan sin medalj.
Det sägs att Ryan var enastående på träningarna. Men när det blev på riktigt kunde han inte prestera på samma höga nivå. Det kombinerat med konkurrensen från spelare som George Best, Bobby Charlton och Denis Law gjorde att yttern fick nöja sig med sporadiskt spel i United.
Ryans otvivelaktigt viktigaste bidrag som Unitedspelare hämtar vi från februari 1968. Då vann United med 2-0 mot Górnik Zabrze på Old Trafford i Europacupens kvartsfinal. Ryan sköt då skottet som Brian Kidd styrde in i mål, någon minut före slutsignalen. (Ni kan se målet i usel bildkvalitet och med fördröjt ljud efter 1.23 i den inbäddade videon nedan.)
Returen i Polen slutade 1-0 till Górnik, så Ryans skottassist blev avgörande i dubbelmötet. De som läser den här texten känner säkerligen till att United vann Europacupen den säsongen, tio år efter Münchenkatastrofen. För Ryan blev det ingen speltid i turneringen, utöver i första kvartsfinalen.
I ligan blev det åtta matcher den säsongen. Det var Ryans bästa notering som Unitedspelare. Säsongen 1968/69 spelade han sex ligamatcher men säsongen 1969/70 fick han nöja sig med ett enda inhopp och en match som oanvänd avbytare. Istället hade han mest speltid av alla och näst flest mål i reservlaget.
Att Ryans tid i United var över var uppenbart och snart hade han flyttat till Luton Town, som då var nykomlingar i andradivisionen. Ryan skulle hjälpa Luton att bli uppflyttade till högstadivisionen 1974. Något möte med Manchester United blev det emellertid inte, då United 1974/75 gjorde ett gästbesök i andradivisionen. Säsongen 1975/76 var Luton tillbaka i andradivisionen och United i högstadivisionen. Jo förresten, Ryan spelade mot United i en träningsmatch sommaren 1971, ett år efter flytten. Totalt skulle Ryan göra 184 ligamatcher och 21 mål för Luton.
En ny flytt följde 1976. Nu till USA, där det blev 97 matcher och 21 mål för Dallas Tornado fördelat, på fyra säsonger. Spelarkarriären skulle Ryan avsluta med inomhusfotboll för Wichita Wings i tre säsonger. Inomhusfotbollen tycktes passa Ryan. Kanske inte förvånande då han var mycket skicklig tekniskt, vilket kombinerades med en stark kropp. På 101 matcher stänkte han in 73 mål.
Ryan blev kvar i USA i ett par år till, innan han återvände till England. Fortfarande var det fotboll som gällde, nu som tränare. Ryan tog över som manager för Lutons reservlag. Det gjorde han uppenbarligen bra, för när klubbens manager Ray Harford i januari 1990 fick sparken var det Ryan som tog över. Under Ryans ledning lyckades Luton rädda kontraktet i högstadivisionen med en seger i säsongens sista match. Det upprepades 1991. Vi är bättre än så, tycktes Luton tänka och Ryan fick sparken. Ett misstag, förstås. För den efterföljande säsongen blev det degradering och Luton fick följa nya Premier League från andradivisionen. Först 2023 skulle Luton vara tillbaka i högstadivisionen.
Så dags hade Ryan pensionerat sig. Efter en väldans massa år i Manchester United. För Lutons förlust var Uniteds vinst. Någon vecka efter att han hade sparkats av Luton fick Ryan ett telefonsamtal från Alex Ferguson. Var Ryan kanske intresserad av att intervjuas för rollen som manager för Uniteds reservlag? undrade Ferguson. Det var han. Intervjun gick bra och Ryan anställdes av United.
Det var en bra tid att komma till Manchester United. Ryan jobbade med spelare som David Beckham, Nicky Butt, Gary Neville och Paul Scholes. Uniteds reserver vann ligan 1994, 1996 och 1997. Dessutom blev det triumf i Manchester Senior Cup 1999 och 2000.
När assisterande manager Brian Kidd i slutet av 1998 valde att lämna för att testa lyckan i Blackburn gick jobbet temporärt till Ryan. Den 19 december fick han ansvara för laget, då Ferguson var iväg på en begravning. Det blev förlust mot Middlesbrough, säsongens sista förlust för United. När säsongen avslutades hade United vunnit rubbet: ligan, FA-cupen och Champions League. Då var Ryan tillbaka som manager för reservlaget, sedan Steve McClaren tagit över posten som assisterande manager på permanent basis.
Ryan gjorde ytterligare en säsong som manager för reservlaget. Därefter fick han flytta upp till a-laget på permanent basis. Han var a-lagstränare när United blev engelska mästare 2001. Sedan fick han jobbet som assisterande manager i en säsong.
Sommaren 2002 fick han ånyo en ny roll, nu som chef för ungdomsfotboll i klubben. Den rollen behöll han till sommaren 2012, då han gick i pension. Under Ryans tid som chef för ungdomsfotboll vann United bland annat FA Youth Cup vid två tillfällen. Han jobbade med spelare som Tom Cleverley, Jonny Evans, Jesse Lingard, Paul Pogba och Danny Welbeck.
”Jag tycker att jag har massor av blandade känslor,” sa Ryan då. ”Generellt är fotbollslivet ett bra liv, så jag ger upp massor av njutbara saker.
”Jag gissar att det är en smärta [wrench] men alla måste pensionera sig någon gång. Jag vill tänka att jag fortfarande kommer att komma till Carrington för att titta på pojkarna. Du blir givetvis också kompis med tränarna och du stoppar inte bara den vänskapen.”
Jimmy Ryans son Neil jobbade för Manchester United som ungdomstränare – från U11 till U23, varav fyra år som ansvarig för U18 – I 19 år. Neil Ryan är idag förbundskapten för Englands U17-landslag.
Idag fyller Jimmy Ryan 80 år. Vi säger ett stort grattis!
Res med oss till Manchester!