Ytterligare en smärre patetisk och mållös insats kan adderas till Manchester Uniteds konto. United hade inget intresse överhuvudtaget att vinna matchen utan det stora fokuset lades istället på att inte ådra sig fler skador (vilket förmodligen misslyckades). Egentligen finns det få saker Mourinho kan ta med sig från denna match. Finns det överhuvudtaget någon? Juniorerna på bänken fick inte ens chansen trots att samtliga spelare såg oerhört energilösa ut. Vi får helt enkelt blicka framåt och ta Palace på söndag!
Första halvlek
Utöver att Eric Bailly stod i centrum bÃ¥de offensivt och defensivt var det en tröttzzzam första halvlek vi fick bevittna pÃ¥ St Mary’s Stadium. Ja, det var framförallt ett temposvagt United som äntrade planen. Varken Marouane Fellaini eller Axel Tuanzebe, som startade som defensiva mittfältare, har förmÃ¥gan att diktera tempot i en match. Det är liksom inte deras grej. NÃ¥gon behöver trots allt servera de offensiva spelarna sÃ¥vida de inte kommer ner i planen och hämtar boll själva.
Southampton var förvisso lika goda kålsupare. Hemmalaget hade också svårt att etablera ett ordentligt spel även om de inledde relativt piggt. Däremot såg de uddlösa ut framåt, vilket Manolo Gabbiadini fick vara ansiktet utåt för.
Eric Bailly ja. Vad sysslade han med? Redan efter några minuters spel tog han helt ostört ner en boll med armen i straffområdet. Eller i straffområdet var han egentligen inte. Mike Dean ville dock vara i centrum (som vanligt) och flyttade förseelsen som egentligen ägde rum utanför straffområdet in i det nyss nämnda. Hur som helst var det ett klumpigt agerande av Bailly där det inte var något snack om att han tog bollen med armen. Straffen räddade dock Sergio Romero på ett förträffligt sätt när han gick åt rätt håll och styrde bort Gabbiadinis straff.
Vad åstadkom Bailly offensivt då? Jo, han hade faktiskt en ordentlig rush offensivt som ledde till ett öppet läge vid straffområdslinjen. Bailly tog tyvärr ett stressat avslut med vänsterfoten som Fraser Forster kunde rädda relativt lätt.
Andra halvlek
Andra halvlek liknade den första i stora drag. Southampton inledde på nytt oerhört piggt och oroade flera gånger, mycket tack vare fint slagna frisparkar. Den allra farligaste frisparken knorrade Dusan Tadic mot Romeros del av målet, men argentinaren stod kvar och kunde rädda.
Southampton fortsatte att oroa. För oroa gjorde de. Det var ett par gånger det blev fullständigt kalabalik i United-försvaret i eget straffområde. Bollen studsade fram och tillbaks och det slutade oftast i att Phil Jones skallade ihop med någon eller fick skott på sig.
Uniteds offensiv var oerhört usel i andra halvlek. Det främsta vapnet var kontringarna, men där var det allt som oftast den avgörande passningen som svek. Om det inte var det så höll inte avsluten tillräckligt hög nivå. Anthony Martial hade en fint skruvad boll i stolpen och det var väl Uniteds närmaste chans. Eller nja, Juan Mata hade i stort sett öppet mål efter ett tillbakasläpp från Wayne Rooney. Spanjoren blev dock stressad och avslutet landade närmare månen än mål.
Matchen slutade alltså 0-0 och dessutom verkar det som att United råkade ut för ytterligare två skador, eventuellt tre till och med. Både Juan Mata och Marouane Fellaini vandrade rakt ut i omklädningsrummet efter att de blivit utbytta, vilket inte är ett gott tecken. Dessutom haltade Eric Bailly rejält mot slutet, men då hade Mourinho redan förbrukat sina byten och kunde inte ersätta ivorianen.
Summa summarum
Ja, först och främst kan vi konstatera att det känns oerhört pinsamt att kalla sig United-supporter om man ser till ligaspelet de senaste veckorna. På nytt genomförde vi en fullständigt uddlös insats där det inte fanns någon som helst glöd i laget. Vi vet att Mourinho har sett ligaspelet som en oerhörd börda sedan, i stort sett, City-matchen men det här är inte okej. Det här är inte Manchester United. Manchester United bör ha lite heder.
Bäst i dagens Manchester United? Sergio Romero! Nu får det lov att erkännas att argentinaren har varit en oerhört stabil sista utpost i de matcher han har stått. Han har levererat på hög nivå och stått för flertalet högkvalitativa räddningar i varenda match. Nu börjar han få sitt erkännande. Står han EL-finalen? Jag tror det.
Res med oss till Manchester!