Årets första titel bärgad

United tog hem Ã¥rets första titel när de visade vinnarskalle och slog Aston Villa med 2-1. Hjältar blev Michael Owen och Wayne Rooney, efter att den senare hoppat in för den förste och skallat in 2-1 med en kvart kvar av matchen. Det betyder revansch för förlusten i samma cup 1994 och att Martin O’Neills lag fÃ¥r vänta minst ännu ett Ã¥r pÃ¥ nästa titelchans.

Somliga fÃ¥r vänta länge pÃ¥ att vinna titlar, det vet speciellt de som hÃ¥ller till pÃ¥ den ljusblÃ¥ sidan av Manchester. Martin O’Neill hade, dagen till ära, klätt sig i sina finaste kläder – men vad hjälpte det. Senast Aston Villa vann en final i Ligacupen var 1996 (3-0 mot Leeds), och de fÃ¥r vänta minst ett Ã¥r till. United däremot kan inte klaga. De vann matchen med 2-1 och tog Ã¥rets första titel. Det betyder att United tagit sin fjärde Carling Cup-buckla, och för första gÃ¥ngen försvarat titeln.

Gladast av alla var Patrice Evra, som fick ta emot sin första buckla i egenskap av lagkapten – med Rio Ferdinand och Ryan Giggs skadade och Gary Neville pÃ¥ bänken. MÃ¥lskyttar blev Michael Owen i den första halvleken, och Wayne Rooney som gjorde ännu ett nickmÃ¥l och avgjorde matchen.

Wayne Rooney startade på bänken efter att Sir Alex Ferguson pratat om att vila anfallaren. ManUtd.com skrev att Rooney åkt på en mild förkylning och därför inte spelade från start. Istället var Michael Owen med från start, och han skulle stärka sina aktier hos Fabio Capello, bara för att sedan tyvärr bli skadad igen.

Matchen började riktigt uselt för United då Nemanja Vidic redan i den fjärde minuten rev ned Agbonlahor i straffområdet. Villa slog en lång boll till Agbonlahor, Patrice Evra upphävde offsiden och Vidic hamnade på efterkälken. Han hann upp Agbonlahor men tappade balansen och tvingades fälla denne. Milner satte 1-0 säkert nere vid stolpen och det såg ut att kunna bli en tung dag. Gräsmattan släppte och flera spelare halkade runt på planen.

United ryckte upp sig och tog sig tillbaka i matchen direkt. Michael Owen placerade in kvitteringen, otagbart för Brad Friedel, efter att min matchens lirare Dimitar Berbatov snott bollen av Richard Dunne en bit in på Villas planhalva. Dunne kastade sig för att rätta till sitt misstag, men bollen föll framför Owen som kunde sätta dit den säkert.

BERBATOV JOBBADE, JA DU LÄSTE RÄTT
Just Berbatov var riktigt bra idag. Han dribblade, klackade och var på lekhumör. Han frispelade vid ett par tillfällen sina medspelare med snygga klackar, och jobbade dessutom riktigt hårt. Han till och med tacklade idag. Han klackade fram Michael Carrick till ett fint läge i början av andra halvleken, och klackade även fram Antonio Valencia vid 2-1 målet.

Även Park Ji-Sung visade prov pÃ¥ stigande form och sprang, sprang och sprang. Han kom ocksÃ¥ mycket nära ett mÃ¥l när han i den andra halvleken prickade insidan av stolpen med en rökare i straffomrÃ¥det. Han bjöd i den första halvleken ocksÃ¥ pÃ¥ en riktigt fin dribblingsräd, gjorde bort flera spelare och tog sig frÃ¥n egen planhalva till motstÃ¥ndarnas straffomrÃ¥de, väggade med Antonio Valencia och sköt – tyvärr pÃ¥ täckande back.

Aston Villa kontrade farligt på Ashley Young och Gabriel Agbonlahor. Rafael hade en jobbig match och byttes ut med kramp innan 70 minuter passerat. United gav ofta bort bollen på tredje fjärdedelen av planen vilket gav farliga spelvändningar, men hade det största bollinnehavet.

Redan innan halvtid tvingades United till ett byte. Owen tog sig åt ena benet efter en missad skottchans, och Rooney fick komma in i spel. United hade en bra period och tryckte på mot Villas straffområde. Villa kom på kontringar men Uniteds försvar jobbade hårt och löste alla situationer.

ROONEY AVGJORDE IGEN
I den 70:e minuten fick Ashley Young ett jätteläge framför Uniteds mål, men skottet blev inte rent och bollen studsade utanför. En minut senare kom istället 2-1 till United genom inhopparen Rooney. Jag har ingen aning om varför han plötsligt gör nickmål på löpande band, men huvudsaken är att han gör det. Berbatov klackade fram Valencia som kom på genombrott och slog ett inlägg mot bortre stolpen. Ni har hört detta förut, och det var ett Rooney/Valencia standardmål. Nicken gick i en båge över Friedel, och Rooney var officiellt inne i matchen.

Två minuter senare nådde Valencia nästan Berbatov som störtade fram på den första stolpen, dock hann Friedel först. Två minuter senare var det Rooneys tur igen. Stenhård nick i stolpen på Valencias inlägg. Där hade det mycket väl kunnat vara 3-1, men Villa räddades av stolpens insida.

Med tio minuter kvar kastade Martin O’Neill in John Carew, men det gav inte mer effekt än att Fletchers axel i en nickduell styrde in bollen i eget mÃ¥l. Bollen landade pÃ¥ ribban och över en förskräckt Tomas Kuszczak i mÃ¥let.

Berbatov fick en finfin chans att definitivt punktera matchen, men skottet frÃ¥n nära hÃ¥ll blev dÃ¥ligt – Ã¥terigen efter fint förarbete av Valencia, som nästa gÃ¥ng, i läge fyra mot tvÃ¥ sköt själv, i burgaveln.

Det fanns bud på fler mål idag då skotten blev 10-18 i Uniteds favör, däremot var skärpan inte den bästa, samtidigt som ingen av målvakterna kan klandras för några direkt dåliga insatser. Som tur var kunde Rooneys nickskärpa och Owens killer instict vinna finalen ändå.

NÃ¥gra ord om domaren ocksÃ¥. Phil Dowd gjorde en klockren insats och visade god fingertoppskänsla nÃ¥gra gÃ¥nger. Han gav gula kort när det var tydligt att uppsÃ¥tet var spelförstörande eller direkt fult (Tacklingarna som gav Collins, Downing och Evra sina kort, Vidic samlade ihop till sitt), och valde tillsägelser annars. Han hade chansen att visa ut eller varna Vidic vid straffsituationen – nÃ¥got som hade sabbat matchen för United, men nöjde sig med att blÃ¥sa straff för Villa.