Nej, jag gillar inte Rooney som på samma sätt som förut.
Nej, jag tycker definitivt inte att han är värd 3 mille i veckan.
Men hans cykelspark i lördags var lika vacker som klubbmärket och allt tjat om att bollen inte träffar rent på foten – eller tvärtom – är ju bara en enorm frukt av avundsjuka. Till och med på Chelseas officiella hemsida får tomtar utrymme att ifrågasätta kvaliten på avslutet.
”And surely one of the defining criteria for inclusion in any of these giant categories – goal of the season, or year, or decade – is that it’s got to be intentional. Intention isn’t always the easiest thing to determine, it’s true. But it’s vital to the fabric of these things that, where possible, we feel able to believe a player might have meant it. And I’m afraid that, if that goal of Rooney’s has come off his shin, then, to this extent, it doesn’t really count.
Det skriver Giles Smith – Årets sportjournalist i England 1998 – och påstår på fullaste allvar att David Luiz cykelsparkade med mer bravur i helgen. Eller, jag vet inte om det är på allvar med tanke på att han yrar om Torres ”fantastiska rörelse utan boll” mot Fulham.
Men Smith är inte ensam och det har snackats och analyserats på flera ställen hur Rooney träffar bollen.
Spelar roll?
Rooney sa själv att bollen nio av tio gånger går var som helst utom på mål i det läget – han träffade den tionde. Och finns det en enda anfallare i universum som i det läget gör en bicykleta och i samma ögonblick som han vänder sig själv upp och ned tänker ”nu sätter jag den i bortre krysset”. Nej, det här går på ren instinkt.
Då är jag mer misstänksam mot Maradonas drömmål mot England 1986. Jag tror inte att det var han som gjorde det.
* AC Milan i går var en sorglig syn. Seedorf såg 40 år gammal ut (det är han ju snart också), Zlatan såg ut som han alltid gör mot engelskt motstånd och Gattuso var så där vidrigt vidrig som bara han kan vara.
Det här har Spurs som i en liten ask. Tänk på att både Modric och Bale är tillbaka i returen.