361 matcher. 249 i ligan.
Nej, det är inte John O’Shea jag menar. Det är ju Mikael Silvestre för tusan!
Det händer ibland att jag vaknar en dag och kommer att tänka på en före detta Unitedspelare. Urvalet är lite oklart, men det är väldigt random. Ofta tänker jag på Jesper Olsen eftersom det var han som en dag fick mig att inleda relationen med den här klubben.
I dag tänkte jag på Silvestre och undrar hur han har det i Tyskland. Sist jag läste någonting blev han mosad i pressen av Klaus Allofs.
Men jag ser nu att han till och med gjorde mål för Bremen i fjol. En helt okej mörsare.
En google visar att han numera kör rehab efter en knäskada och hoppas på comeback i november.
Kämpa Mikael!
Vad minns ni bäst från Silvestres karriär i United? Den var ju trots allt lång och hade han stannat en säsong till hade han fått en testimonial. Jag minns bäst:
- Hans två mål mot Liverpool.
- Att han aldrig tjuvade några meter när han tog hand om inkast.
* Apropå tysk fotboll är jag mitt inne i A life too short av Ronald Reng. Den handlar om den tyske landslagskeepern Robert Enke som en dag, 32 år gammal, bestämde sig för att ta sitt liv. En oerhört gripande bok om Enkes problem med att vara den sista utposten och känslan av att aldrig räcka till. Och rädslan för att göra misstag.
Hans liv kanske – det vet vi givetvis ingenting om, men det går att spekulera – hade tagit en annan vändning om han hade blivit övertalad av Sir Alex att komma till United. Men Enke tackade nej och fick van Gaal i Barcelona i stället. Där han konkurrerades ut av en ung och hetlevrad Victor Valdes. Och har man den vidrige Frank de Boer som lagkamrat så är man ursäktad om man inte gör bra ifrån sig.
Väl värt ett köp.