Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

“Gör mål där för fanken!”

453679948
Det ska ta tre månader att installera den nya filosofin, vilket Louis van Gaal tidigt lyfte fram. Men då kunde han väl ha gett blanka tusan i att vinna samtliga sex matcher på försäsongen och på så sätt ge oss falska förhoppningar om en bra start på ligan? Nu satt man – trots den startelvan! – och trodde på en kanonsinledning redan i premiären. I stället fick vi förra säsongen över oss igen och som extra krydda jagade vi kvittering med Fellaini, Nani, Fletcher, Blackett och Young på planen. Det skulle till och med bläckfisken Paul haft svårt att sia om för bara några månader sedan. Well, en tävlingsmatch gör ingen sommar så vi väntar med den definitiva domen till oktober då LvG fått sina tre månader.
Dagens insats var i ärlighetens namn, när vi landat och fått lite eftertanke, inte förvånande. Men den var likväl under all kritik ändå.
Manchester United-of-old-standard:

  • Phil Jones. Spelade med hjärtat utanpå kroppen och tajmade för en gångs skulle tacklingar både till höger och vänster.

Godkänt med dagens Manchester United-mått mätt:

  • Adnan Januzaj är ju en startman i alla elvor och system om det ska se ut så här. Tyvärr fick alldeles för lite bollar. Och får få bra medspelare. Han var lite väl tunneltittande ibland, men det kommer att betala sig en dag.
  • Tyler Blackett var inte hundra, han hade något eller till och med några mål, på en del av sitt samvete – men det här var hans Premier League-debut och det lovade lite. Framförallt gillar jag hans svepande crossar. Gillade inte: Hans beslutsfattande. Men det krävs fler än 90 PL-minuter innan det förbättras.

För dåligt till och med i dagens Manchester United:

  • Fasta situationerna. Okej, Rooneys mål kom till efter en, men i övrigt var det väl inte en enda riktigt farlig målchans på otaliga lägen, både frisparkar och hörnor.
  • Inställningen! Seriepremiär efter förra säsongens dunderfiasko, hemmaplan mot överkomligt motstånd, och då bjuds vi på det här?! Jag väljer att fokusera på inställningen så länge, för alternativet är att Swansea är ett bättre fotbollslag och det vill jag inte acceptera. Än.
  • Innermittfältet. Fletcher-Herrera fick en dålig start och det blev knappast bättre. Med Fellaini och Cleverley (inte ens på bänken) som alternativ är det fortsatt västvärldens mest eftersatta jobbposition.
  • Tempot och sidledspassningarna som inte leder till någonting.
  • Samarbetet mellan anfallarna. Två så skickliga forwards måste kunna göra det på ett bra mycket mer framgångsrikt sätt.

Bedrövligt:

  • Okej att Ashley Young används som wingback, det kan jag köpa till viss del, men när han sen tvingas spela vänsterback en hel halvlek … jag hittar inte ord. United släpper två vänsterbackar, köper in EN som är OTRÄNAD och sen går och blir SKADAD. Det är ju barockt. Det är inte heller Ashleys fel att han är dålig som vänsterback. Han är ju ingen vänsterback. Däremot visade han prov på skickliga överhoppningar vid ett gäng frisparkar. Swansea blev säkert väldigt förvirrat av de tilltagen.
  • Det sitter fortfarande i sen förra året: Jag reagerar inte med chock och förvåning när Swansea kommer till Old Trafford och tar ledningen. Det har blivit en naturlig del av det nya supporterlivet, post-Fergie.
  • Det lärde jag mig förra året: Förr om åren har jag alltid bara sett ett vinstmål som möjligt då United kvitterat på hemmaplan (de få gånger vi legat under). Men under 2013-2014 insåg jag att motståndet faktiskt kan ta ledningen än en gång. Så därför blev förvåningen och chocken minimal även vid Sigurdssons 1-2.
  • 1-2-målet: Juniormisstag att inte hänga med vid en snabbt slagen frispark. Sen var det felbeslut, marginaler emot. Precis som under stora delar av fjolårssäsongen.

Ynkedom:

  • Det faktum att United inte handlat mer. LvG kunde bara frågat random supporter om vilka spelare som han kan skicka. Nu står vi här med en sämre trupp än 2013-2014. Det borde ha varit omöjligt, men så ser verkligheten ut. Handlar inte klubben minst två startspelare – alternativ till Smalling och Fletcher är prioritet just nu – innan september så kan det mycket väl bli sämre än den femteplats jag tippat oss på.

Till sist:

  • Swansea hade fem spelare kvar – United två – sedan motsvarande ligapremiär förra augusti. 15 av 22 har lämnat, slutat, bänkats, skadats. Svårslaget.
  • Apropå spelare som är på väg bort så kan man ju inte förvänta sig att killar som Nani och Fellaini ska slita häcken av sig för att kvittera när de – enligt uppgift – ska säljas. Jag skulle inte göra det i samma situation (om jag inte var en supporter).
  • LvG påstod efter matchen att vi hade chanser att göra 2-1. Det var lite Lagerbäckskt över det uttalandet. Minns bara Rooneys frispark i utsidan av stolpen.
  • Wilfried Bonys satta kropp stod fastfrusen framför Phil Jones vid 0-1. Handbollsscreening när den är som bäst. Jag tycker inte att det är frispark.
  • LvG tog vid där Moyes öste på under förra säsongen och spräckte en långvarig svit: Första förlusten i en hemmapremiär sedan 1972.
  • Ledsamt med Jesse Lingard som till slut fick sina första PL-minuter för United. Onödig Phil Jones-lik satsning av honom. Kanske lite för taggad.
  • DDG i svart var ytterst oväntat för mig.
  • Moyes inledde sin Unitedkarriär med att spöa med Swansea på bortaplan – det slutade illa. Vi kan alltid hoppas att allting blir tvärtom nu.
  • Bara jag som tyckte att det var märkligt att ta ut Herrera och behålla Fletcher?
  • Dagens vanligaste passningskombo? Smalling passade Blackett 28 gånger. Sexy football.

tyker
Bara åtta dagar kvar tills nästa förlustchans. Eller så väljer man att se det positivt: Åtta dagar tills revanschens timma slår.