Manchester United vann i natt med 2-0 mot Manchester city i en träningsmatch i Houston. Romelu Lukaku och Marcus Rashford gjorde Uniteds mål, inom loppet av ett par minuter i slutet på första halvlek.
Uniteds seger var rättvis, i en match som – Ã¥tminstone i första halvlek – bjöd pÃ¥ god underhÃ¥llning. Offensivt bjöd bÃ¥da lagen upp och en 4-2-seger för United hade nog spelat matchbilden bättre.
Givetvis skönt att vinna mot city, träningsmatch eller inte. Det ska dock noteras att United är längre fram i matchningen och dessutom ställde upp med ett mer ordinarie lag än motståndaren.
Det börjar likna fotboll
Efter ett par matcher mot svagt MLS-motstånd bjöds vi ikväll på en träningsmatch som stundtals påminde om riktig fotboll. Inte tu tal om att spelarna på planen var intresserade av att vinna, åtminstone i första halvlek. Efter paus blev det en mer avslagen tillställning, en tendens som förstärktes i takt med de byten som genomfördes.
Det var en match där båda lagen satsade offensivt. David de Gea i Uniteds mål fick göra några fina räddningar. I Manchester citys mål var Ederson aktiv.
Defensivt var det inte alltid lika imponerande. Möjligen med undantag för Vincent Kompany, som stod för flera viktiga brytningar.
Kanske skulle city ha fått straff, då Patrick Roberts sprang igenom och stoppades av en kombinerad tröjdragning och brytning från Chris Smalling. Med tanke på att domaren inte upptäckte tröjdragningen får vi väl kalla det för vasst försvarsspel av Smalling.
Istället var det United som avgjorde matchen under ett par minuter i slutet på första halvlek. Paul Pogba slog en briljant krossboll över citys backlinje, för Lukaku att löpa på. I normalfallet skulle det ha varit en halvchans men nye målvakten Ederson fick för sig att gå i duell med Lukaku. Den duellen var Ederson chanslös i och Lukaku kunde sedan placera in 1-0 ur snäv vinkel. Ett riktigt vass avslut.
Ett par minuter senare kontrade United fint. Henrikh Mkhitaryan spelade fram till Rashford, som avslutade distinkt.
Tre matcher, tre spelsystem
José Mourinho fortsätter att laborera med taktiken under försäsongen. Mot LA Galaxy testades en 3-5-2-formation, mot Real Salt Lake var det 4-3-3 och i natt fick vi se en 4-2-3-1-formation.
Det skulle kunna ses som att Mourinho har beslutsångest, men managern har varit tydlig med att han vill ha olika möjligheter beroende på motstånd. Om laget regelbundet kan byta taktik utan att det stör prestationen är det så klart en fördel.
Fördelen med 4-2-3-1 är att vi får in en extra offensiv spelare. I natt fick vi emellanåt stundom ett tvåmannaanfall, då Rashford ofta hamnade bredvid Lukaku.
Den potentiella nackdelen är att Pogba får ta ett större defensivt ansvar. Nog för att Pogba behärskar det men hans kvaliteter utnyttjas bättre om han är längre fram i planen. I många matcher, framför allt på hemmaplan, är United ändå så pass dominanta att systemet kan användas med Pogba i en relativt fri roll.
Offensivt nära förstaelvan
Defensivt laborerar Mourinho med sina spelare (mer om det nedan). Offensivt är känslan att han i natt var ganska nära sitt ordinarie lag.
Herrera, Pogba och Lukaku är förstås givna. Det skulle förvåna om inte Rashford och Mkhitaryan också är tilltänkta förstaval. Då återstår bara Jesse Lingard att eventuellt byta ut. Antingen för en extra mittfältare eller för en Juan Mata eller Anthony Martial.
Ja, detta under förutsättning att det inte dyker upp något nyförvärv som kliver rakt in i startelvan, förstås.
Mkhitaryan har sprutat in poäng under försäsongen. Mål mot LA Galaxy, mål och assist mot Salt Lake och assist i natt. Det lovar gott. Mkhitaryan är potentiellt en spelare som ska kunna dominera offensivt, det fick vi bara bitvis se förra säsongen.
Rashford har fått göra tre mål och gör många positiva saker. Lukaku har kommit in i det hela bra och han har blivit bättre match för match.
Jag vill igen ge beröm till Lingard. Inga poäng mot city men många smarta löpningar och fina intentioner. Enligt mig har han varit den bästa spelaren hittills under försäsongen. Huruvida han kan prestera på samma nivå när det blir tävlingsmatcher återstår att se.
Defensivt kan det bli bättre
För första gången under försäsongen höll United i natt nollan. Det var inte frukten av ett fantastiskt försvarsspel. En positiv effekt av det är emellertid att David de Gea fick briljera i mål, under den halvlek han stod. De Gea svarade för flera fina räddningar.
Mourinho fortsätter att rotera i backlinjen. Mot LA Galaxy lirade han Bailly, Lindelöf och Blind samt Jones, Smalling och Tuanzebe i varsin trebackslinje. Mot Salt Lake spelade Lindelöf med Jones medan Bailly parades ihop med Smalling. Mot city var det Lindelöf och Smalling samt Bailly och Jones.
Att Bailly är det självklara förstavalet är för mig givet. Lika givet är att Valencia tar högerbacksplatsen. Till vänster lär Daley Blind och Matteo Darmian rotera.
Bailly inledde med en tämligen bedrövlig insats mot LA Galaxy. Sedan var det en klar förbättring mot Salt Lake och i natt var han riktigt bra.
När det kommer till platsen bredvid Bailly är det mer oklart. Tanken på förhand var förstås att Victor Lindelöf skulle ta den platsen. Sett till prestationen under försäsongen känns det inte alls givet. Lindelöf har haft en hel del problem, egentligen i alla matcher han har spelat. Visst har det funnits positiva tendenser men det är ju helheten som räknas för en försvarare.
Det är fortfarande lång tid kvar tills det börjar på riktigt. Och Mourinho har aviserat att han kommer fortsätta rotera i backlinjen. Jag ser det som ett tydligt tecken på att han inte har bestämt sig.
Res med oss till Manchester!