Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Boxing Day och dagen efter.

Det finns mycket att säga om United just nu. Om tabelläget. Om “the bigger picture” och vad som ska hända nu. Hur blir det nu med ligan? Första platsen är körd i praktiken, sÃ¥ hur ska vi agera framöver? Borde vi värva nÃ¥gon i januari, och i sÃ¥ fall vem? Och det finns mycket att säga om matchen mot Burnley.
Vi visste på förhand att detta var ett vasst och lite lurigt motstånd. Burnley idag är inte Burnley för 2-3 säsonger sedan. Burnley vet det, vi vet det och José Mourinho vet det. Även om allt i slutändan avgörs precis på poängen sådär som det ibland gör, så känner jag en större ångest för helheten i United just nu än vad jag gör för enstaka poängtapp här och där. Som jag ser det finns det två saker vi behöver diskutera här och nu. 1) Varför vi helt plötsligt blev United anno 2014 och likt i den där hopplösa tillställningen mot Fulham (som vi alla givetvis gjort vårt yttersta för att förtränga) kände att rekord i bortslagna inlägg var rätt väg att gå, och 2) VAD HÄNDER med oss vid fasta situationer?!
Om vi lite kort försöker resonera kring vad som var planen bakom vårt anfallsspel, i synnerhet i slutet av matchen. Vi lyfter in bollen i Burnleys straffområde gång på gång, och ett samlat Burnley-försvar avväpnar oss helt . Sjukt egentligen med tanke på den kraft och höjd vi besitter. Frustrerande att se, och och väldigt tydligt att det saknas röd tråd i vårt anfallsspel. Vi har helt enkelt inget annat att ta till mot den här typen av lag när det vi gör inte fungerar. Även om det självklart är upp till enskilda spelare och truppen rent kollektivt att spela enligt managerns instruktioner och implementera hans idé så är bristen på tydlighet helt och hållet en ledarfråga. De flesta av oss trodde väl att vi visste på ett ungefär vad vi skulle få av José Mourinho, men jag trodde INTE att brist på organisation och tydlighet skulle vara ett problem. Möjligen att förutsägbarhet och disciplin (läs: tristess) skulle komma på bekostnad av spontanitet, improvisationsförmåga och initiativ, men att vi skulle stå utan alternativ på lösningar för att ens vara i närheten av att luckra upp Burnleys försvar såg jag inte komma. Sanningen är att även om Burnley är ett bra fotbollslag så var det inte därför de lyckades ta poäng av oss, och den känslan är verkligen salt i ett öppet sår. Tidigare har känslan att vilja och passion saknas i United varit ett problem. Den där svårdefinierade glöden som Fergie så mästerligt försåg sina spelare med och som smittade hela klubben ända ner till oss supportrar. Mot Burnley var det inte så och det gladde mig faktiskt ändå att vi verkligen gick för det. Vi slet för det där kvitteringsmålet, och vi fick det. Problemet nu var istället att vi stod utan lösningar. Mourinho försökte med två byten i paus, men när det inte lyckades var alternativen slut. Och det är oroväckande.
Det mest överhängande problemet och något vi VERKLIGEN behöver prata om är vårt agerande vid fasta situationer, och då tänker jag främst defensivt. Vi är uppenbarligen inte heller speciellt bra på att förvalta hörnor eller frisparkar just nu, vilket som sagt är märkligt med tanke på den höjd och skicklighet som finns i truppen, men jag känner ändå att fasta situationer emot oss är ett lite mer akut problem. Återigen något jag inte trodde man skulle behöva oroa sig för med Mourinho som manager.
Nu är visserligen Steven Defours mål ett ganska orättvist exempel för det var helt enkelt ett perfekt mål. Vad som föranledde situationen kan man alltid diskutera men vårt agerande vid själva frisparken är inte mycket att säga om. Fair play till dem liksom. Gudmundssons frispark illustrerar dock ganska perfekt hur vårt agerande vid fasta situationer sett ut, främst den sista månaden, och jag vill återkomma till två saker som jag skrev inför matchen; ledarskap och struktur. Normal slutledningsförmåga säger oss att när en sak inte fungerar så provar man en annan. Man gör inte samma sak gång på gång och förväntar sig ett annorlunda resultat, då är det något som är galet. Att resultaten inte är med oss just nu är inte det mest oroväckande. Lagen bakom oss kommer också dippa innan ligan är färdigspelad och så länge detta bara är en tillfällig svacka är jag inte orolig för just det. Men för att vi ska ta oss ur det måste förändring ske. Typ nu. Och allt detta är, för mig, en fråga om ledarskap. Styrning och tydlighet från managern, och kontinuitet bland spelarna.
Nu blev det deppigt igen. Sorry för det. Självklart finns det också positiva aspekter från mötet med Burnley. Tyvärr drunknar de litegrann i besvikelsen över ytterligare poängtapp och en ganska frustrerande match generellt. Åtminstone sett med Unitedögon. Hur som helst måste vi ta med oss kvitteringen och arbetet bakom den till nästa match. Och nästa. Och nästa. Jag hoppas vi avslutar året med en vinst och en fet skopa framtidstro.
Be confident. Be Lingard.