Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Grattis Lou Macari, 70 år!

Lou Lou, skip to my Lou,
Lou Lou, skip to my Lou,
Lou Lou, skip to my Lou,
Skip to my Lou Macari.

Idag gratulerar vi Luigi Macari – eller, som vi känner honom, Lou Macari – på 70-årsdagen. Ägaren av ett fish & chips-hak på Chester Road, några stenkast från Old Trafford, gjorde tolv säsonger för Manchester United och han var en av klubbens bästa spelare på 1970-talet.

Macari mätte bara 168 centimeter men han var jobbig som få att möta. Ursprungligen en anfallare skolades han under Tommy Docherty om till offensiv mittfältare. Han hade till synes oändlig energi och var aldrig rädd för att ge sig in i dueller. Sin ringa längd till trots var han mycket bra i luftrummet och han var både smart och skicklig med bollen vid fötterna.

Född i Edinburgh den 7 juni 1949 spenderade Lou Macari, som vi hör på namnet har han italienska rötter, sina första år i gruvbyn Newtongrange. Familjen flyttade sedan ner till London och därefter tillbaka upp till Skottland. I spel för Ayrshire county (motsvarande länslaget, enkelt förklarat) upptäcktes han av Celtic. Det blev ungdomskontrakt vid 16 års ålder och proffskontrakt 1968, med en veckolön på 15 pund.

Celtic tokdominerade den skotska fotbollen på den här tiden, med nio raka ligatitlar 1966 till 1974. De passade också på att vinna de båda inhemska cuperna gång på gång och 1967 vann de även Europacupen.

Uppenbarligen ingen enkel uppgift för Lou Macari att slå sig in men efter hand gjorde han det, även om han kanske aldrig var helt given i startelvan. Hur som helst gjorde han tillräckligt för att slå sig in i landslaget och han gjorde mål när Celtic slog Rangers i cupfinalen 1971 och ett år senare två mål när det var Hibernian som lämnade cupfinalen tomhänta. Förutom de två cuptitlarna skulle Macari också bli skotsk mästare fyra gånger.

När han hämtade ut sin fjärde ligatitel hade han dock redan flyttat söderut, till Manchester. Tommy Docherty hade inte mer än hunnit installera sig som manager för United när han i januari 1973 bestämde sig för att göra Lou Macari till Skottlands dyraste spelare. Välinvesterade 200 000 pund tycktes det när Macari sköt kvitteringsmålet i debuten mot West Ham.

Halvannat år senare var tongångarna annorlunda. På 54 matcher hade det bara blivit 11 mål för Macari och den undermåliga offensiven – herregud, på julen var målvakten Alex Stepney delad etta i den interna skytteligan – var odiskutabelt förklaringen till United blev nedflyttade 1974.

Men allt är inte alltid så enkelt som det förefaller vara. United förstod att nedflyttningen inte var Dochertys fel och Docherty förstod att han hade en pärla i Macari. Ner med Macari ett hack och magi ska hända. Medan Uniteds supportrar slog sönder engelsk småstad efter engelsk småstad spred laget skräck på planen och andradivisionen vanns i stor stil. Från tafatt till sprudlande offensiv, ofta med Macari som nyckelfiguren.

United byggde mot något stort och etablerade sig genast som ett topplag. En överraskande finalförlust i cupen 1976 stoppade inte framfarten. Docherty lovade att United skulle vara tillbaka nästa år och sagt och gjort så blev det cupseger 1977. Macari gjorde sitt, bland annat med två segermål på vägen fram till finalen. När Liverpool så besegrades med 2-1 i FA-cupfinalen 1977 var Macari i allra högsta grad återigen involverad i segermålet. Först vann han en nickduell och sedan drog han ett skott i låret på Jimmy Greenhoff och in i mål. Att det, som Macari menade efteråt, skulle ha varit en inövad variant var givetvis nonsens men mål var det och räknades gjorde det.

Huruvida Docherty egentligen var mannen att leda United tillbaka till den absoluta toppen får vi aldrig veta. Docherty hade en affär med fystränare fru och fick sparken.

Ett år senare spelade Macari VM för Skottland. Det skulle bli hans sista landskamper. Totalt gjorde han 24 matcher och 5 mål för Skottland.

Dave Sexton tog över United och om Docherty var gladfotbollens förespråkare så var Sexton motsatsen. Macari behöll ändå sin plats i laget tills Ron Atkinson tog över 1981, då Macaris roll blev allt mer marginaliserad.

Han skulle ändå stanna i United till sommaren 1984, då han lämnade på fri transfer. Totalt gjorde Lou Macari 97 mål på 401 matcher för United.

Lou Macari

Efter United blev det Swindon Town och en roll som spelande manager i fjärdedivisionen. Där fick han Harry Gregg – ni vet, Busby Babes målvakt – som assisterande manager. Duon gick inte ihop och bråkade ständigt. Till slut fick styrelsen nog och på långfredagen 1985 fick de båda sparken. Bara fem dagar senare var dock Macari tillbaka på jobbet, sedan fansen protesterat. Klokt beslut och 1986 vann Swindon fjärdedivisionen på nytt poängrekord. En ny uppflyttning följde året efter.

West Ham lockade men här gick det inte lika bra. Spelarna gillade inte att den nya managern brydde sig om vad de åt och samtidigt rullade en skandal från Swindonåren. Macari bötfälldes för otillåten betting i vad som FA beskrev som en mindre roll i en “dumdristig förseelse”. Han riskerade också fängelse för skattefiffel men medan Swindons ordförande kastades i fängelse frikändes Macari helt. Det hela blev dock för mycket och tiden i West Ham blev bara dryga halvåret lång.

Macari jobbade senare som manager för Birmingham, Stoke (i två perioder), Celtic och Huddersfield. Han vann Football League Trophy med Birmingham och Stoke samt tredjedivisionen med Stoke.

Utanför planen upplevde han ett par tragedier. Hans mamma dog kort före VM 1978 efter en överdos av tabletter och 1999 tog en av hans söner livet av sig.

Sönerna Mike och Paul spelade båda professionellt för Stoke och barnbarnet Lewis Macari spelar nu för Stokes juniorlag. Lou Macari anställde Neil Baldwin som materialare i Stoke och kallade det “den bästa värvningen jag någonsin gjorde”. Baldwin, som är diagnostiserad för lärandesvårigheter, fick till och med göra ett inhopp i en träningsmatch. BBC-filmen Marvellous, där Macari porträtteras av Tony Curran och även gör ett inhopp som sig själv, handlar om Baldwin.

Idag lever Lou Macari i Stoke, där han driver The Macari Centre för hemlösa. Han jobbar också som expertkommentator för MUTV. Och så har han sin Chip Shop.

Res med oss till Manchester!