Nära en klassisk Sir Alex-vinst | Muss.se | Manchester United Supporters Club Scandinavia

Solskjaer var på väg mot en gammal hederlig Sir Alex-vinst.

Det höll inte hela vägen, men med tanke på förutsättningarna får 1-1 hemma mot Liverpool anses vara fullt godkänt.

Spelarna gav äntligen allt och de flesta gjorde det vi på förhand kunde begära av dem.

Även om det sved att se gästerna vara de enda som jagade segermål i slutet – på Old Trafford.

Helt underbart:

Att Liverpool fick två VAR-beslut emot sig. Det gladde mig oerhört, speciellt med tanke på hur många av dessa beslut de fått med sig.
Lille Daniel James fighting spirit. Han tog helt orädd smällar från Van Dijks bakdel och Fabinhos överkropp och går sin vana trogen in hundra i varje närkamp. En fantastisk förstärkning som går från klarhet till klarhet. Nu gäller det att kunna utnyttja honom ännu mer än man gjorde mot Liverpool.
Marcus Rashford fortsätter att göra mål mot storlagen. Och i den här sortens matcher, där han får en partner med sig och United spelar på kontring, är han ett finfint vapen. Han hittade många ytor och briljerade även med att vifta bort Van Dijk i en närkamp.

Gott:

När jag skriver “Sir Alex”-vinst så tänker jag på de gånger där United varit uträknat och skadedrabbat mot ett på papperet starkare motstånd tidigare och Ferguson på något sätt ändå lyckats sno åt sig tre poäng. Mot Liverpool spelade Solskjaer sitt lag efter resurserna, stängde ner motståndarnas kantspel och frustrerade dem. Nu höll det inte riktigt hela vägen, men kanske gav det lite hopp (även om frågan om hur United ska spela när man är bollförande fortfarande är obesvarad).
Klopp har alltså fortfarande inte besegrat United på Old Trafford. Det är fascinerande, med tanke på allt som hänt de senaste åren. Extra så med tanke på att detta United kanske är det sämsta sedan 80-talet.
Många – speciellt lagets egna fans – tycker säkert att Liverpool inte kom upp i sin normala standard. Men då kan vi dra den gamla klyschan: “Man spelar inte bättre än motståndaren tillåter”. Och United tillät inte Liverpool att spela bättre än man gjorde.
Och det är ändå på något sätt tillfredsställande att sitta här och vara besviken efter bara en poäng mot de suveräna serieledarna. Det hade jag garanterat tagit innan matchen, utan att ens tveka.

Hmm:

Vigge Lindelöf var inblandad i båda VAR-besluten och i situationen med Mané framförallt hade han turen på sin sida. Där ska han och DDG kommunicera bättre, och det var inte första gången vi såg ett missförstånd dem emellan. Frågan är om svensken är lite för “vek” i de närkamperna också.
Apropå DDG fortsätter han också, trots mängder av rutin, att inte kliva utanför sitt målområde i onödan, vilket skapar onödigt stressfulla situationer.
Kvitteringsmålet: nio Unitedspelare i eget straffområde och ändå lyckas bollen leta sig fram till Lallana. Vad sysslade Rojo med? Och Young?
Liverpool gav United en hel del ytor att spela sitt omställningsspel på. Men efter paus, när det tidigt stod klart att hemmalaget tänkte sjunka djupare, fylldes inte på i samma utsträckning som tidigare. På grund av order? Eller trötthet? Eller bristande kunnande?
Det är egentligen helt bisarrt att efter 4-0-segern mot Chelsea så har United inte gjort mer än ett mål i en enda match. På elva försök.

Oturligt:

Tuanzebe, som kanske varit en av få utropstecken i höst, gick sönder på uppvärmningen och det kan ha varit skillnaden mellan en och tre poäng i dag. Nu var visserligen inte Rojo så där vårdslöst usel som han kan vara, men jag får för mig att Axel hade varit betydligt mer uppmärksam i samband med kvitteringsmålet. Och kanske försvann även chansen att ta Lindelöfs plats bredvid Maguire den närmaste tiden, beroende på hur allvarligt skadad han är.
Och just 1-1-målet var ju oturligt. Det var ju ingen chans egentligen.

… and finally:

United har en seger på de sex senaste matcherna. En. Det är hemskt.
Faktum kvarstår: United går in i omgång 10 på 13:e plats. Trettonde. Det har väl inte hänt sen jag skulle gå in i tonåren. Det är hemskt.
Ett sent kvitteringsmål åt fel håll var kanske inte det ultimata för att bygga självförtroende, men att hålla Liverpools chansskapande offensiv så kort borde vara det. Kan vi inte, snälla, få se en kross av något slag mot Partizan eller Norwich nästa vecka? Det vore fantastiskt att bara kunna få slappna av med en 3-0- eller 4-0-vinst någon gång, för omväxlings skull.