Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Nytt år – gammal dynga

Året började på sämsta tänkbara sätt för Manchester United.

Och än en gång är fokus på spelaren som inte var med i förlusten mot Arsenal.

Men faktum kvarstår också: De som fanns på planen på Emirates var fullkomligt bedrövliga och ytterligare en gång stod United helt handfallet mot ett “sämre” lag.

Vi fick väl inga nya svar egentligen, utan det var samma, gamla, vanliga insats i den här typen av matcher.

Det må vara ett nytt år, men det är inga nyheter på den fronten.

Alldeles utmärkt:

  • Endast 0-2.

Inte bedrövligt:

  • Aron Wan-Bissaka kommer väl undan stupstocken med hyfsad lätthet.
  • Fred höll en helt okej kvalitet i defensiven (men i offensiven erbjuder han knappt mellanmjölk och hans frispark i slutsekunderna sa en hel del).

Bedrövligt:

  • Det här att Matic (eller Fred) ropade till sig bollen, tog emot den för att därefter ta fyra-fem touchar till och sen oundvikligen spela den snett bakåt igen kan ju knappast vara någonting som nöts på träningsfältet?
  • Taktiken igen. Vad ville United göra i London? Vad var the gameplan? Nej, som väntat (och vanligt) var det näst intill omöjligt att se ett mönster i Uniteds spel. Om vi inte räknar med att vara stillastående, uddlöst och ofokuserat. Bristen på fantasi är ibland häpnadsväckande. Allting var så förutsägbart och plågsamt dåligt. De enda gångerna som United egentligen hotade var när Martial på egen hand försökte dribbla bort Arsenals hela defensiv. Och det var som bekant inte första gången det hände, inte den andra, inte den tredje … så här ser det ut gång efter gång (med något undantag). Och ingenting förändras.
  • Marcus Rashford har varit Uniteds bäste spelare, totalt sett, under säsongen med mängder av briljanta aktioner. Mot Arsenal var han usel, rent ut sagt. Hemmalaget satte stopp för hans löpningar och passningsvägarna mot Uniteds kanske viktigaste spelare och då var Uniteds offensiv lika giftig som en kopparorm.

Enorma frågetecken:

  • Pogbasituationen är fortsatt lika giftig som mystisk. Oavsett vad som händer bakom kulisserna är det obegripligt att han själv inte säger någonting offentligt för att i så fall förändra rådande diskurs kring hans framtid i klubben.
  • Bytena. Först och främst: Vari finns det rimliga i att inte göra förändringar redan i paus? Och varför envisas med två defensiva mittfältare tills endast tio minuter återstod? Det är ju inte första gången matcherna bara rinner iväg medan Solskjaer låter två mittfältare stå framför sin backlinje och titta på.
  • Harry Maguire har inte direkt gått från klarhet till klarhet sedan jag började tveka om hans bidrag till säsongens upplaga av United. Mot Arsenal var det han som upphävde offsiden vid 0-1 och han blev även enkelt bortgjord när Lacazette höll på att sätta nummer två.
  • Det är lite tröttsamt att lyfta fram Jesse Lingards enorma begränsningar vecka ut och vecka in. Samtidigt är det ju också tröttsamt att se en spelare som varit bra under en månad på de senaste ett och ett halvt åren få starta matcher för United år 2020. Jag förstår ingenting.
  • Luke Shaw.

Sist:

  • David Luiz, vanligtvis en av ligans mest virriga mittbackar, såg ut som en Rio Ferdinand i dennes prime. Givetvis var det inte bara hans förtjänst, utan en Unitedoffensiv som kunde ha spelat i flera dygn framöver utan att ha hotat brassen på riktigt.
  • United är 24 poäng från serieledning. Med två matcher mer spelade än Liverpool. I januari.
  • Transferfönstret är nu öppet och som luttrad Unitedsupporter räknar jag inte med några inköp för startelvan denna vinter heller. Så jag blir gärna glatt överraskad.