Bruno Fernandes hämtades till Manchester United frÃ¥n Sporting medan den förra Sportingspelaren Marcos Rojo skeppades till Argentina pÃ¥ lÃ¥n. Fernandes och Rojo behandlas förstÃ¥s i Mike Phelan’s Shorts.
Det blir också en diskussion om Freds skott och om Uniteds fembackslinje.
Bättre sent än aldrig?
Detta påpekades både i vår frågeask om Bruno Fernandes och också i Adams mycket läsvärda krönika, men jag kan inte släppa det. Hur är United funtade som avstår att värva Fernandes sommaren 2019 för att sedan plocka in honom i januari 2020?
För uppenbart är att han var till salu i somras. Lika uppenbart är att United var i desperat behov av att förstärka mittfältet redan då.
Vad vann vi på att vänta? En halv säsong med Andreas Pereira som tia.
Det slipper vi nu. Det måste vi slippa nu. Jag vet inte om Fernandes är en bra värvning för United. Men jag kan inte föreställa mig annat än att han är en mycket bättre spelare än Pereira.
Om att värva i januari
För laget hade det säkerligen varit bättre med Fernandes i laget redan i augusti. För Fernandes själv hade det alldeles säkert varit bättre om han hade anslutit i somras.
Vi kan peka på Patrice Evra och Nemanja Vidic som succévärvningar i januari. Att lyfta fram mindre lyckade värvningar är enklare. En stor faktor är nog att lagen som värvar i januari tenderar att vara stressade. Den som är stressad fattar dåliga beslut.
Något Evra och Vidic hade gemensamt var att de båda slet med anpassningen. Det kan spelare som ansluter under sommaren också göra. För januarivärvningen som hämtas för att omedelbart göra skillnad blir det emellertid mer kännbart.
En som faktiskt gjorde omedelbar skillnad var Henrik Larsson. Men Larsson hämtades för att i ett par månader vara pappa åt unga anfallare och avlasta en sliten trupp.
Mittfältsalternativ med Fernandes
Med Fernandes på plats måste mittfältet byggas om. Exakt hur blir vi inte varse förrän Scott McTominay och Paul Pogba är tillbaka i spel efter skador. Till dess tar Fernandes platsen som tia med Nemanja Matic och Fred bakom.
Jag tycker fortfarande att vi ska vända på triangeln, vilket då skulle betyda Pogba bredvid Fernandes med ett ankare bakom. Så verkar inte Ole Gunnar Solskjaer resonera. Men Pogba och Fernandes ska oavsett klämmas in på mittfältet, sedan får McTominay och Fred slåss om den sista platsen. Matic har förvisso skött sig den senaste tiden men hans långsamhet håller inte i längden.
Ett alternativ skulle vara att slänga ihop ett fyrmannamittfält med Fernandes, Fred, McTominay och Pogba. De skulle kunna formeras som en diamant eller i en 4-2-2-2-formation. Ska det fungera ställs dock oerhörda krav på ytterbackarna, framför allt offensivt.
Fembackslinjens återkomst
De senaste matcherna har Solskjaer ibland valt att spela med fembackslinje. Det har faktiskt fungerat hyggligt. Framför allt Harry Maguire har sett ut att trivas bättre med två mittbackskollegor, både i den centrala rollen och till vänster.
Min känsla är ändå att det mer har handlat om bristande resurser. Risken med en fembackslinje är alltid att balansen blir för defensiv. Det vi kanske skulle kunna göra är att flytta in Aaron Wan-Bissaka som mittback och låta Daniel James prova lyckan som vingback. Jag tänker då ett mittförsvar med Wan-Bissaka, Maguire och Luke Shaw, samt James och Brandon Williams som vingbackar. Då öppnas offensiva möjligheter.
Farväl Marcos Rojo, du var en profil
Brödrostaren, bananätaren, tacklaren, distansskytten och rabonageniet Marcos Rojo lämnar United för att vända hem till Argentina. På lån den här gången men någon framtid i världens finaste klubb har han näppeligen.
Out Of Context Marcos Rojo. pic.twitter.com/3OqlHFKkHl
— Ryan. 🔰 (@Vintage_Utd) January 30, 2020
Rojo was Red. Jag är glad att han inte längre spelar fotboll för United. Men det går inte att förneka att han satte avtryck. Han var galen. På det bra sättet. Och på det dåliga sättet. Ibland var han faktiskt fantastisk, ibland var han usel. Sällan var han lagom. Aldrig var han ointressant.
Det finns mycket att säga om Marcos Rojo. Att han som Manchester United-spelare har färre utvisningar än busen Juan Mata är förmodligen fotbollens vackraste statistik.
https://twitter.com/UtdJL/status/1197222015146569733
Skottförbud för Fred
Plötsligt fick United chansen att kvittera mot Manchester city. Frispark i drömläge. Fram tÃ¥gade Fred och… ja, det var förstÃ¥s dömt att misslyckas. Det fanns nio Unitedspelare pÃ¥ planen – David de Gea inkluderad – som hade haft större chans att göra mÃ¥l pÃ¥ den frisparken. För Fred kan ju inte skjuta.
Låt mig först bara slå fast att jag tycker att Fred har varit bra den här säsongen. Detta handlar enbart om hans skott.
Enligt Fbref har Fred den här säsongen skjutit 46 skott, varav 11 (24 %) har träffat mål och inget har resulterat i mål. Det är inte bra.
Tittar vi istället på expected goals (xG) så blir det inte mer uppmuntrande. Snarare tvärtom. På 39 skott i ligan och Europa League (data saknas för FA-cupen och ligacupen) har han samlat ihop 1,6 xG (med reservation för avrundningsfel). Det ger 0,04 xG per skott. Uselt!
Då är Fbref ändå snälla mot Fred, då de ger honom 1,4 xG i ligan medan Understats modell bara räknar till 1,15 xG (0,03 xG per skott).
Vad lär vi oss av detta? Jo, att Fred skjuter i dåliga lägen.
Hur dåligt är det egentligen? I de fem största ligorna har vi den här säsongen 445 spelare som har skjutit minst 20 skott. Av dessa är det totalt 6 spelare som har sämre xG per skott (straffar exkluderade) än Fred:
- Rúben Neves (Wolves)
- Luka Milivojevic (Crystal Palace)
- Baptiste Santamaria (Angers)
- Robert Andrich (Union Berlin)
- Christian Günter (Freiburg)
- Panagiotis Tachtsidis (Lecce)
Neves är den största syndaren, med 0,02 xG per skott, medan de andra har 0,03 xG per skott. Ytterligare 18 spelare har 0,04 xG per skott medan 420 spelare har bättre xG per skott.
Av spelare i de fem största ligornas topp 4-klubbar är det noll spelare som är sämre än Fred. Bara tvÃ¥ – Sevillas Ever Banega och Getafes Mauro Arambarri – är lika dÃ¥liga. DÃ¥ noteras att de bÃ¥da skjutit avsevärt färre skott än Fred.
Med andra ord: Fred är (i kategorin xG per skott) sämst av alla spelare i Europas toppklubbar.
Tittar vi på träffsäkerhet (skott på mål/skott) så delar Fred och Fabio Quagliarella 383-platsen på 24,2 procent.
Fred kan åtminstone trösta sig med att han är bättre än Neves. Wolvesspelaren träffar bara mål med 15,4 procent av sina skott, varav 51 av 52 (i ligan och Europa League) har kommit utanför straffområdet. Fred har minsann 6 skott i straffområdet (inga i målområdet, dock).
Ja, på sätt och vis. Neves har ju faktiskt gjort 2 mål den här säsongen. (Varav ett mot Manchester United. Sad.)
Av de 54 spelare som har skjutit minst lika många skott som Fred är det bara han själv och Sheffield Uniteds David McGoldrick som är mållösa. Om Fred är mållös för att han skjuter dåligt och i dåliga lägen så är det för McGoldrick mer att han har otur. McGoldrick snittar 0,15 xG per skott och träffar mål med 44,4 procent av sina skott (varav 25 har kommit i straffområdet). Enligt Fbrefs xG-modell borde han ha gjort 5,6 mål. Schalkes Guido Burgstaller är näst oturligast med 4,3 färre gjorde mål än modellen.
Så ja, Fred måste sluta skjuta. Gör han det inte frivilligt måste Solskjaer ålägga honom med skottförbud. Skulle han få för sig att skjuta en avgörande frispark bör hans lagkamrater, om så krävs, bära bort honom.
Res med oss till Manchester!