Efter ligatiteln 1911 skulle det dröja 41 år tills Manchester United blev engelska mästare igen. Det var nu Matt Busby som ledde klubben. Hans första stora lag slutade tvåa i ligan fyra gånger och vann FA-cupen 1948 innan de äntligen, år 1952, fick titulera sig engelska mästare.
Med ligatitlar 1908 och 1911 samt vinst i FA-cupen 1909 kunde det tyckas vara upplagt för Manchester United att dominera den engelska fotbollen. Så blev inte fallet. Den första framgångsperioden följdes av klubbens sämsta epok någonsin. United, nu degraderade till andradivisionen, hade varit på ruinens brant. Våren 1934 var laget bara en match från att degraderas till tredjedivisionen.
Under andra halvan av 1930-talet började klubben emellertid fatta smarta beslut. Laget tog sig tillbaka till förstadivisionen och Manchester United Junior Athletic Club bildades. Det skulle börja ge utdelning redan före kriget men den riktiga effekten skulle vi se först ett knappt decennium efter kriget. Det allra smartaste beslutet var ändå när Matt Busby under slutet av världskriget anställdes som manager (formellt tillträdde han efter kriget).
Klubben som Busby tog över var inte den mest välmående. Ekonomin var fortfarande dålig och klubben var hemlös sedan Old Trafford bombats under kriget.
I Matt Busby hade United hittat en visionär och laget presterade oväntat bra. Att det blev tre raka andraplatser i ligan var förstÃ¥s bittert men det kompenserades delvis av vinsten i FA-cupen 1948. Värt att komma ihÃ¥g är att cupen pÃ¥ den här tiden var lÃ¥ngt högre aktad än idag. I nyhetsfilmen frÃ¥n finalen 1948 kallar berättarrösten till exempel cupen för ”fotbollens mest Ã¥trÃ¥värda pris”.
Det såg ut att bara bli cupen för Busbys första lagbygge. Stjärnan Johnny Morris bråkade med Busby och såldes till Derby som historiens dyraste spelare. En annan stjärna, Charlie Mitten, lockades av pengarna i den bolivianska fotbollen.
Säsongen 1950/51 slutade United, nu tillbaka på Old Trafford, tvåa i ligan igen. Någon reell chans på titeln hade United egentligen aldrig, avståndet till mästaren Tottenham var alltid stort. Det såg ut att vara det. Nyckelspelarna hade blivit gamla, lagkapten Johnny Carey, halvbacken Allenby Chilton samt anfallarna Stan Pearson och Jack Rowley hade alla blivit 32 år.
Nästa generation var lovande men det skulle dröja några år tills de var redo. Roger Byrne hade förvisso slagit sig in i laget men egentligen var det bara Johnny Berry och Johnny Downie som var i rätt ålder.
Jack Rowley visade ändå att gubben kunde än. Hattrick i de två första matcherna följde han upp med ett mål i tredje omgången och så två i fjärde. Skammen av att ha gått mållös mot Bolton suddade han ut med två mål mot Charlton och hattrick mot Stoke. Sanslösa fjorton mål på de sju inledande matcherna!
Än idag är Rowley fjärde meste målskytt i Uniteds historia. Betänk då att kriget bestal honom på sju säsonger.
Den fina säsongsinledningen följdes emellertid av en ordentlig formsvacka under hösten. Fem förluster och bara två vinster på tio matcher hade sett United rasa till en sjundeplats i tabellen när det blev december.
Men december var Uniteds tid. Fem vinster på sju matcher innebar att United kunde fira nyår som serieledare. Rowley bidrog förstås men målskyttet var nu mer utspritt i laget. Pearson gjorde en hel del mål, Downie bidrog och Berry slog till då och då. Dessutom gjorde Bond, James Ernest Bond, några viktiga mål.
https://www.youtube.com/watch?v=cFTV4b7JOUE
Ligan var väldigt jämn våren 1952. United ledde ligan från den 26 januari men egentligen var Arsenal i förarsätet med en match till godo.
På långfredagen tappade både United (1-1 mot Burnley) och Arsenal poäng, varför Portsmouth kunde gå upp på samma poäng som toppduon. Fyran Tottenham distanserad, hela tre poäng bakom topptrion.
Det var ändÃ¥ under pÃ¥sken United skulle ta kommandot. PÃ¥ pÃ¥skafton (det är pÃ¥sk, folk är lediga, klart vi ska spela fotboll) körde United över Liverpool pÃ¥ Old Trafford. Framtida kapten Byrne – under säsongsavslutningen tillfälligt uppflyttad som ytterforward – gjorde tvÃ¥ mÃ¥l, Downie och Rowley varsitt. Samtidigt förlorade Arsenal i Bolton medan Portsmouth föll mot Tottenham.
Efter vila på påskdagen vann United i utklassningsstil, 6-1, mot Burnley på annandag påsk. Byrne, som faktiskt hade gjort sitt första mål på långfredagen, gjorde två mål igen. Rowley, Pearson, Downie och Carey också målskyttar.
Arsenal tappade sedan poäng i sin hängmatch, varför United hade råd med oavgjort i Blackpool (Byrne målskytt igen!). Måndagen den 21 januari avgjordes ligan i praktiken. United städade av Chelsea, 3-0, på Old Trafford medan Arsenal förlorade mot West Brom.
Med överlägsen målkvot hade United nu råd att förlora med sex mål mot Arsenal på Old Trafford i sista omgången. United var bestämda att visa sig värdiga ligatiteln. Arsenal fullkomligt pulveriserades. Rowley sköt hattrick och Pearson gjorde två mål. Dessutom bidrog Byrne med ett mål.
Jösses, sju mål på de sex avslutande matcherna för Roger Byrne! Det var kul när det varade. Byrne gick sedan mållös de första nio matcherna säsongen 1952/53 och Busby fann det snart klokt flytta ner Byrne som försvarare igen. Totalt skulle Busby Babes lagkapten bara göra 20 mål i karriären.
United vann matchen med 6-1 och ligan med fyra poäng.
”Jag tror inte att det finns en annan klubb eller supporterskara i landet som missunnar oss den här framgÃ¥ngen,” kommenterade Matt Busby.
Säsongen i siffror
Förra titeln
Manchester Uniteds ligatitel 1911: Nervkittlande upplösning vid andra titeln
Nästa titel
Res med oss till Manchester!Manchester Uniteds ligatitel 1956: Busby Babes första ligatitel