I dag klockan halv två möter Manchester United Brighton. Hur ställer sig United mot Brightons taktiska upplägg och tvärtom? Här går vi igenom tre punkter i det taktiska upplägget från senaste matchen, samt lyfter vad man ska se upp för.
Manchester United – Crystal Palace
Manchester United åkte på en förlust mot Crystal Palace med 3-1. Matchskärpan var obefintlig och avsaknaden av försäsong syntes tydligt.
Men vad var det egentligen som gick fel? Jag har hittat några punkter som kan vara värda att ta med sig inför matchen mot Brighton, och saker som måste förbättras för att man ska ta alla tre pinnar.
Försvarsspelet
Det var flera misstag hos Manchester United försvarsmässigt, som gjorde att man förstörde för sig själv. Victor Lindelöf och Harry Maguire är båda två spelare som spelat otroligt mycket. Plus som med omständigheter runt behövde ha fått en längre vila.
Vid 1-0 målet är Victor inte bara för passiv, men kliver också in i närkampen på fel sätt. Konsekvensen blir att en passningsyta uppstår framför honom.
Bilden visar situationen som Lindelöf var inblandad i. Det är alltså ett hav av utrymme på bortre stolpen. Om man tittar noga ser man också hur Victor i detta läge, vinklar kroppen mot bollhållaren snarare än att gå framåt mot kortlinjen. Den enkla korrigeringen hade gett mer tid för såväl Harry Maguire som Luke Shaw att ta sig in i straffområdet för att täcka upp.
Felet går dock i flera led än ett. Harry Maguire står för ett slappt jobb i defensiven, han borde redan vara i linje med straffpunkten för att förhindra passningar i ytan som uppstår. Luke Shaw tittar huvudsakligen på bollhållaren, med lätt uppsikt över spelaren han har till höger. När bollen sen går genom hela fältet accelererar han, snarare än att springa i linje med Townsend redan från start. Om det är zonförsvar Ole har instruerat så missar såväl Shaw som Maguire sina zoner.
Lindelöf är den som får stå till svars för detta i alla medier. Observera att jag ej tar honom i försvar för detta, men det är flera som är involverade i situationen som gjorde att detta aldrig skulle uppstå.
Tyvärr så orsakade Victor också en straff (den typen av straffar måste upp för diskussion), vilket inte direkt stärkte hans aktier. Tolkar man också Ole Gunnar rätt så kommer Bailly att få chansen mot Brighton.
Harry Maguire är dock inte utan synd och där går engelsk press inte alls lika hårt åt, trots att han under matchens gång bidrog till flera misstag som rent utav ”dödade” anfall, där han vid flera tillfällen valde att spela i backlinjen snarare än att bryta första pressen och hitta in till Scott McTominay. Vilket alltså i detta skede gör Manchester United otroligt lätta att försvara emot.
Scott McTominay
Scott McTominay gjorde inte sitt livs match, matchen mot Crystal Palace visar också hur långt han har kvar. Det var ofta ogenomtänkt, följt av dåligt positionsspel. Han sprang ofta fel, öppnade ytor för motståndarna och dödade ytor för sina lagkamrater.
Ovan ser vi hur Scott McTominay följer sin passningsskugga, medan bollen cirkulerar runt i backlinjen. Han gör alltså inget försök att komma ur den under hela denna sekvens. Att enkelt stanna upp, ta en löpning mellan Crystal Palace anfallsduo, det hade öppnat upp för en bredd som Victor hade kunnat bistå med för att sedan åter byta kant.
Det var långa sekvenser under första halvlek framförallt där Scott inte var delaktig överhuvudtaget. Det var nästan som om de inte ville ge honom bollen, vilket inte är så konstigt med tanke på hans positionering. Detta var i uppspelsfasen.
Lindelöf orsakar i detta läge en frispark, för att han hade inget annat val. Den markerade ytan visar Scotts yta att försvara. Notera också att det är fem stycken, fem stycken, Manchester United-spelare mot tre Crystal Palace-spelare, varpå en är felvänd.
Det är denna yta som Matic gör ett stort jobb med att försvara, därför är han det naturliga förstavalet så som situationen ser ut just nu. Scott är en spelare som jobbar hårt och som alltid gör sitt jobb i presspelet, men det är också hans fallgrop att han pressar lite för mycket, som ett glatt barn i en godisbutik. Han väljer också att gå in i alldeles för många närkamper snarare än att vara en ”sköld” i många situationer. En av svårigheterna som den djupt liggande mittfältaren är att veta vilka närkamper man vinner och inte. Där har han en hel del att lära. Matic har rutinen och spelsinnet som Scott fortfarande tränas och skolas i.
Kan någon röra på sig, tack? – Paul Pogba
Sekvensen talar för sig själv. Därför känner jag att det finns inget mer att tillägga.
Manchester United – Brighton
Brighton spelar ett hungrigt och taktiskt varierande spel under Graham Potter. Inledningsvis under säsongen har man haft olika uppställningar i anfall som skiftas flitigt under matchens gång. Från en 3-2-4-1 till 3-4-2-1 i anfallet, till att spela en tight kontringspress baserad 5-2-3. Vid bolltapp så strävar de efter direkt återerövring, medans de vid bollvinst önskar att fördela ut bollarna på kanterna.
Nyckelmannen i detta spel och där mycket av spelet går är via Tareq Lamptey (om ni inte sett honom spela, kika extra på honom, han spelar som högerback i försvar och högermittfältare i anfall) som har en otrolig snabbhet och är bra med bollen. Där kommer man söka ytor för bollar på djupet, men också längre krossbollar för att flytta upp laget.
Tanken från Brighton (för att få till sitt spel) lär bli att bjuda upp Manchester United för att sedan kunna straffa oss på omställningarna. Maupay nätade dubbelt upp senast, första målet kom på straff skapad av just Lamptey. Manchester United kommer bli extremt sårbara om man inte har koll på sin markering vid ytterbackspositioner då det är dessa ytor Brighton söker med sina tidiga inlägg.
Bilden ovan visar precis det, där Newcastle i detta fall missar markeringar på båda ytterbackssidor och inte flyttar över mot bollhållare. Det är dessa ytor som Brighton kommer att eftersöka, och det är också där man kan straffa dem. I uppspelsfasen för Brighton behöver Manchester United vara beredda på den långa bollen, för att sedan gå för en snabb omställning när det saknas folk i Brightons försvar. Men man måste också våga spela genom lagdelarna och bryta Brightons försvarslinjer för att få dem ur balans.
Fallgropar finns i en ibland lite passiv Harry Maguire och en ibland lite väl chansartad Eric Bailly, där snabba omställningar få dessa på efterkälken. Men markeringsspelet är ju inte heller Luke Shaws starkaste sida, så duellen Lamptey/Luke Shaw lär bli oerhört intressant att se. I duellen mot Lamptey hade jag nog hellre valt Wan-Bissaka, just sett till hans snabbhet men också hans förmåga att bryta bollen. Jag tror också att en mer rörlig, samt rätt placerad, Nemanja Matic kommer att ge oss möjlighet att spela oss ur första pressen och försvarslinjen. Svårigheterna i anfallet kommer också vara att bryta sig igenom ett femmannaförsvar, detta om man jämför mot en backlinje bestående av fyra spelare som mot Crystal Palace.
Sett till att man också haft svårt att bryta igenom lag som står defensivt och är kompakta så är det en match som kan gå åt båda håll, mycket kommer nog också avgöras beroende av hur matchskärpan är hos Manchester United.
Detta är ju inga nyheter för Ole Gunnar Solskjaer och hans tränarteam. Men det ska bli intressant att se hur man bryter ner Brighton som ändå stod upp bra mot Chelsea.
Missa inte
Vår införrapport inför dagens match.
Om några timmar drar vi igång matchdagsbloggen, häng också med där.
Res med oss till Manchester!