Manchester United Ã¥kte till Istanbul för att möta Ä°stanbul BaÅŸakÅŸehir och bara ta med sig tre poäng hem till Manchester. Men ack sÃ¥ fel det blev. Samma gamla misstag, samtidigt som försvarsspelet inte över huvud taget fungerade gjorde att Istanbul vann. Och det inte alls orättvist.Â
Samma gamla visa
Jag vet inte hur ni känner? Men visst är man oerhört trött på det här nu.
Den där falska förhoppningen som dyker upp gång efter annan.
Två bra vinster mot Paris SG och RB Leipzig följs upp av förluster mot Arsenal och İstanbul Başakşehir.
Varenda gång det kommer framgångar väntar slaget i solar plexus på en bakom hörnet. Rakt ner på jorden igen och kören som ropar efter Ole Gunnar Solskjaers avgång kommer återigen att höras. Och vem är jag att säga emot i det här läget.
I alla fall inte just nu, med alla de känslor som svallar efter ännu en usel insats.
Manchester United ställde offensivt upp med van de Beek, Mata, Fernandes, Martial och Rashford. En femling god som någon att bryta ner ett försvar bestående av föredettingar som Rafael (Förlåt!) och Martin Skrtel.
Men lika trögt som det såg ut mot Arsenals uppställda försvar i söndags, lika trögt såg det ut mot betydligt sämre motstånd idag.
Ännu efter cirka två år på posten har Ole Gunnar Solskjaer inte lyckats adressera problemet med att bryta upp tätt sammanslutna försvar.
De matcher som United lyckas är när varje individuell spelare fungerar till max. Med deras egna individuella prestationer och med deras egna fantasi.
Det finns inget anfallssystem bakom som lurar bort lågt ställda försvar de dagar individen inte spelar på topp.
Förlust mot Istanbul, borta som hemma, är ett för dåligt facit.
Och samtidigt bjuder man in både RB Leipzig och Paris SG att beröva United på ett till synes färdigt avancemang.
Bytena
Ja, det här kommer fortsätta fokusera på det som hände på bänken.
För er som inte sÃ¥g matchen – Nemanja Matic var dÃ¥lig. Väldigt dÃ¥lig. Han var högst inblandad i att Demba Ba, pÃ¥ tal om föredettingar, kunde göra 1-0. Men det var inte han som blev utbytt i paus.
Det blev istället Axel Tuanzebe. Den unge engelsmannen stod inte för någon vidare insats och vi som såg honom som nya Messias efter insatsen mot PSG har fått våra huvuden doppade i kallt vatten igen. Men att byta ut en ung kille som precis kommit tillbaka efter skada riskerar att dränera honom helt på självförtroende.
Framför allt då genidraget var att fortsätta spela Nemanja Matic. Fast som mittback.
Det kan jag säga er – Det gick inte särskilt mycket bättre pÃ¥ den positionen. Det verkar allt mer och mer luta Ã¥t att kontraktsförlängningen av Matic var ett populistiskt beslut när serben i ett kort skede av förra säsongen faktiskt spelade helt okej.
Med cirka kvarten kvar görs ett kaosdubbelbyte. Greenwood och Fosu-Mensah(!) ersätter Rashford och Wan-Bissaka.
Hur i all sin dar man tänker man när en spelare som har lika dålig offensiv som, ja, Wan-Bissaka, ska ersätta Wan-Bissaka. Raka byten i ett läge där desperationen ska kicka in. Det är för en lekman som mig helt oförståeligt.
Säkert avancemang i fara
Manchester United vann mot Paris SG och RB Leipzig. Det väntade ett dubbelmöte mot İstanbul Başakşehir och det var fler än mig som räknade in sex poäng i protokollet inför. Tji, fick vi.
Men om vi ändå utgår från att United tar sig i kragen och vinner hemmamötet kan det behövas kräva en vinst till. Det mot PSG hemma eller RB Leipzig borta. Vilket kommer bli en svårare uppgift än det första mötet mot respektive lag.
En guldsits har förvandlats till något som kan utveckla sig till en mardröm.
Hej pessimisten, min gamle vän.
Res med oss till Manchester!