Den är här nu. THE Hängmatch. Vid vinst ikväll.. aah, vÃ¥gar ju knappt säga det högt men dÃ¥ mina vänner, dÃ¥ gÃ¥r vi in i ett sällsynt men kärt Ã¥tersett titelrace. För första gÃ¥ngen sedan.. jag vet inte när, Fergies tid? Längesedan var det i alla fall. Visst, vi har ju den där säsongen som vi kom tvÃ¥a, men dÃ¥ hade vi typ 0% chans att utmana om titeln. Vi landade väl till slut typ nio poäng eller nÃ¥got sÃ¥dant pÃ¥ andraplatsen bakom City som var helt crazy det Ã¥ret. Annat är det nu. Och ja, det är bara januari nu och one hell of a lÃ¥ng tid kvar pÃ¥ säsongen, men vid poäng (helst seger givetvis) ikväll.. nudge nudge, wink wink, say no more. Det är lyxen man har som supporter, att fÃ¥ sväva iväg lite ibland. Medan fotfolket och föremÃ¥let för vÃ¥ra drömmar (alltsÃ¥ Ole och gänget) fÃ¥ stÃ¥ stadigt kvar pÃ¥ marken, och slänga sig med Fergie-klyschor som “man vinner inte en titel i januari, man kan bara förlora den”. Och visst är det sÃ¥. Tre potentiella poäng mot Burnley ikväll mÃ¥ste vi ha, men det som verkligen kan bli en säsongsdefinierande match är den som kommer efter, mot Liverpool.
Man kan väl självklart säga att en ligasegrare någonstans alltid har det i egna händer. Att man är så pass bra att de andra lagens poängskörd inte spelar någon roll, så länge man själv fortsätter vinna. Men om vi ska vara ärliga, lite flyt med resultaten kan man behöva i en jämn liga, och man ska väl också vara ärlig med att även om Ole gett kvaliteten i truppen ett ordentligt lyft sett till förra året vid den här tiden så hade vi antagligen inte legat riktigt lika bra till om City eller Liverpool hållit lika hög standard som åren innan. Samtidigt tycker jag helt ärligt att City och Liverpool är de enda klubbarna i ligan som är bättre än oss, och då förlorade vi ändå nyligen mot den absolut sämsta Arsenalupplagan jag sett i mitt liv, och åkte på en rungande käftsmäll med 1-6 mot Spurs. Och så har vi ju då Leicester, som tack vare att de är mer Arsenal än Arsenal själva just nu kommer halka efter så småningom.
Med all sans och logik borde vi köra över Burnley ikväll. Vårt poängsnitt är sjukt bra, medan Burnley haft ett helvete på sistone och harvar runt strax ovanför bottenskrapet som är Fulham och liknande. Det luriga är väl snarare hur vi ställer upp ikväll för att säkra tre poäng men samtidigt inte tar massa dumma risker inför det ack så viktiga mötet med Liverpool om några dagar.
Jag tror vi startar med De Gea, finns ingen anledning till varför inte. Jag tror också att han väljer Telles ikväll och Shaw mot Liverpool. Maguire kommer spela, detta trots att han blir avstängd om han drar på sig ett gult ikväll. Sannolikt är det Lindelöf som teamar upp med honom ikväll, medan Mannen av Glas sparas till helgen, den sköre stackaren. Wan-Bissaka till höger, as per us. Vidare kör vi med Matic och Pogba, fastän Matic aldrig faktiskt startar så fort jag förutspår att han ska göra det. Men tror som sagt att många av de som spelar idag vilar till helgen. Anfallsmässigt kan jag se två scenarion: Bruno startar på sin vanliga plats oavsett, och beroende på om Ole väljer Cavani eller Martial centralt kommer det se lite annorlunda ut. Jag kan antingen se honom starta Cavani, och då spelar Martial till vänster och Rashford till höger. Om han börjar med Cavani på bänken och Martial centralt så spelar Rashford till vänster och Greenwood till höger. Helgardering från min sida alltså.
Stor vecka alltså, och den börjar nu. Min känsla idag jämfört med matchen senast mot Watfford kunde inte varit mer annorlunda. Som natt och dag. Då hade jag, trots enorm kärlek till FA-cupen som jag personligen värderar väldigt högt, svårt att uppbringa någon entusiasm över huvud taget. Matchen var så enormt platt och tråkig och matchdagsbuzzet obefintligt. Idag är allting annorlunda, för imorgon kan det mycket väl vara så att vi vaknar och toppar ligan. Vilken känsla. Vilken underbar känsla.
Over and out.
#21manunited