Damerna

Alessia Russo och Vilde Bøe Risa

Alessia Russo

Alessia Russo är att beteckna som ett nyförvärv inför säsongen, samtidigt som hon de facto inte är det. Russo anslöt till Manchester United för ett drygt år sedan men hann bara med fyra matcher innan en hamstringskada satte stopp för fortsatt spel. Det Russo hann visa ifjol gör dock att vi får se framemot den kommande säsongen med viss tillförsikt. 22-åringen hann med tre mål på fyra matcher innan säsongen tog slut. Förhoppningsvis kan hon vara en ledargestalt framåt i Marc Skinners lagbygge. Det behövs, sett till vilka som lämnat.

Alessia Russo är född i Maidstone i februari 1999 och har, som namnet kanske anger, italienskt påbrå. Hennes farfar lämnade Sicilien på 1950-talet och efter nedslaget i England har fotbollen varit det familjen Russo vikt stor del av tiden åt. För Alessias del blev det spel med Charltons juniorer innan hon anslöt till Chelseas organisation. Det var också här hennes första seniorframträdande skulle ske. Hur det gick? Chelsea hade den dåliga smaken att åka ur ligacupen på straffar mot London Bees i juni 2016.

Ett drygt halvår senare valde Russo att ansluta till Brighton som tagit klivet upp på den näst högsta serienivån, WSL 2. Det skulle också bli Russo som skulle bli klubbens första, historiska, målskytt i WSL-sammanhang då hon satte en boll mot London Bees i februari 2017. Efter tre mål på sju ligamatcher packade Russo trunken hösten 2017 och flyttade över Atlanten. Destinationen var satt till North Carolina och spel i universitetsserien med klassiska North Carolina Tar Heels. Just Tar Heels har fostrat många amerikanska landslagsstjärnor och med facit på hand får man väl ändå säga att Russo gjorde rätt val sett till hennes egen utveckling. Det blev totalt 28 mål på 57 ligamatcher i det amerikanska collegesystemet och en ögonöppnare för klubbar hemma i England.

Russo hade tänkt spendera ytterligare ett år i North Carolina, men coronapandemin satte stopp för de planerna. Istället skrev hon, i september 2020, på ett tvåårigt kontrakt med Manchester United. Debuten skedde den 13 september mot Birmingham och Russo noterades för en assist efter att ha blivit inbytt i paus. Russo hann som sagt med fyra tävlingsmatcher innan oturen var framme och säsongen 2021/22 blir förhoppningsvis hennes första hela säsong i seniorsammanhang.

Alessia Russo, our industrious forward.@alessiarusso7

Can’t wait to see her back on the field! pic.twitter.com/p8uOfbohQV

— Suzilawati Mohd Zain (@monkeys_united) January 15, 2021

I landslaget har Russo hunnit med ett framträdande i seniorsammanhang. Ett inhopp mot Spanien i SheBelieves Cup 2020 är det som finns noterat på meritlistan så här långt. I juniorlandslagen har Russo figurerat desto flitigare och i U17-landslaget blev det totalt 17 mål på 27 matcher.

Alessia Russo beskrivs som en stark och robust anfallare som även kan spela i en offensiv mittfältsposition. Russo har jämförts med Wayne Rooney på herrsidan och med Tobin Heath, som också har en bakgrund i just North Carolina, på damsidan. Förutom ett hyfsat gott målfacit är Russo också en spelare som med sina löpningar öppnar upp ytor för medspelare. Det är förhoppningsvis egenskaper som gör henne till en tongivande spelare säsongen 2021/22.

Av Marcus Beijar

Under sommaren har Manchester United dubblat antalet norska spelare i damtruppen, då mittfältaren Vilde Bøe Risa anslutit till laget. Risa är en defensiv mittfältare, inte helt olik Katie Zelem i sin spelstil, som vi svenskar inte minst känner igen efter två säsonger i Kopparbergs/Göteborg. Där blev hon såväl svensk mästare samt Champions League-spelare.

Vilde Bøe Risa är född i Bergen, och hon är Manchester United-supporter sedan hon var liten. Hon spelade sin ungdomsfotboll i Åsane, innan hon 2012 flyttade till Arna-Bjørnar, även det en Bergenbaserad klubb. Där nådde hon dubbla tredjeplatser och blev inför 2016 utnämnd till lagets kapten.

Hon var en pålitlig central mittfältare för klubben under dessa år, men oturen var sedan framme och hon spelade inte en match med sitt klubblag under 2017 på grund av en korsbandsskada. När hon väl gjorde comeback 2018 verkade skadan inte ha hämmat hennes utveckling alls, då hon istället gjorde sin målmässigt hittills bästa säsong i karriären detta år.

Till 2019 värvades hon så av Kopparbergs/Göteborg, där hon redan i maj under sin första säsong vann sin första titel med klubben, då laget tog hem Svenska Cupen. Man slutade tvåa i ligan, och hon förlängde sitt kontrakt med ett år, och under 2020 blev hon mitt under säsong utsedd till lagkapten för klubben och avslutade året som svensk mästare och valde att lämna klubben.

2021 har hon ännu inte spelat särdeles många tävlingsmatcher, detta då coronapandemin försvårade för henne att hitta en ny klubb. I april månad skrev hon på för Sandviken hemma i Norge, där det blev tre matcher innan man i juni bröt kontraktet så att hon månaden efter kunde skriva på för Manchester United.

Here’s a sampler of what our new #️⃣8️⃣, @VildeBoeRisa can do cos it’s 8 more days to our first game.

A player with an eye of making that perfect pass and also being in the right place at the right time pic.twitter.com/Y2bG8rO7JQ

— Suzilawati Mohd Zain (@monkeys_united) August 26, 2021

Vilde Bøe Risa har en gedigen erfarenhet av landslagsspel. Hon gjorde sina första landskamper för Norges U16-landslag och spelade sedan U17-EM 2012 samt U19-EM både 2013 och 2014. Mästerskapet 2014 spelades på hemmaplan och Bøe Risa var lagkapten när Norge tog sig till semifinal.

A-landslagsdebuten kom i september 2016, och hon gjorde mål blott sex minuter efter hon kom hon. Hon missade EM 2017 på grund av knäskadan, men medverkade sedan från start i samtliga matcher i VM 2019, där Norge gick till kvartsfinal.

Bøe Risa är en stabil innermittfältare med passningsspelet som största styrka. Hennes förbundskapten i Norge, Martin Sjögren, har beskrivit henne som en väldigt balanserad spelare med en bra speluppfattning, och berömde även han henne passningsegenskaper och förmåga att läsa spelet.

Av Gustav Brinck-Larsen