Muss.se » Nyhetsarkiv » Herrlaget

Så sorgligt att man nästan börjar skratta

Jag skrev inför att “Vi kommer att få se samma gamla United som vanligt, och vi kommer att bli lika uppgivna, irriterade och förbannade som vanligt.”

Oj, vad fel jag hade. 

Inte ens i min vildaste fantasi trodde jag att United kunde sjunka ännu längre ned och stå för den största kollapsen jag sett dom stå för, med tanke på motstånd och allt sånt.

Detta United är det sämsta United vi sett på otroligt många år. Och risken är att det bara blir värre. Det är nu så pass sorgligt att man nästan börjar skratta. 

Enastående:

  • Att det bara blev 0-4. När 0-4 kom satte jag mig och googlade “United’s biggest league loss in history”. Det har jag aldrig googlat tidigare. Men 0-7 (senaste gången 1931) står sig fortfarande, tack och lov. 

Okej:

  • Att De Gea efteråt frivilligt berättade hur usel han var. Han smet inte undan utan stod rakryggad och erkände att han var typ sämst. 
  • Att ten Hag sågade sina spelare. Sen kan vi ju diskutera om det är det han ska göra/behöva göra två matcher in på säsongen. 

Genant:

  • Ole Gunnar pratade tidigt om att hans United skulle vara det som “sprang mest” av alla lagen i ligan. United springer ju nästan aldrig mer än sina motståndare. Vad beror det på? Hur kan ett lag som vill “vinna varje match” kunna göra det om man inte rör på sig mer än motståndaren? Okej, det är ju meningslöst att bara springa för springandets skull, men man kan ju samtidigt tro att det är en fördel om spelarna rör sig mycket och ofta. 
  • 0-4 mot Brentford (som inte vunnit mot United sedan inna andra världskriget). Att vi förlorar är inte förvånande – United är inte ett lag som man kan förvänta sig köra över eller vinna överhuvudtaget mot några längre – men sättet som de första 35 minuterna utspelade sig på är bland de mest pinsamma vi Unitedfans upplevt. Och då har vi upplevt mycket pinsamt de senaste åren. 
  • Efteråt orkade inte ens halva matchtruppen gå över till bortafansen – som sjöng konstant under andra halvlek – för att tacka för det sjukt oförtjänta stödet. Skamligt. 
  • De 11 som startade och de andra som kom in i matchen: Ingen av dom kommer att vinna en ligatitel med United. Det vet ledningen, det vet fansen och det vet sannolikt spelarna själva. Ändå sitter vi här och låtsas som att det kan bli bättre. Det här är i princip samma trupp som fått Mourinho och Solskjaer sparkade. Varför skulle den “vara snällare” mot ten Hag? 
  • David De Gea må vara en av lagets stöttespelare men som han uppträdde i västra London kunde man tro att han aldrig stått en match i PL förut. Jösses! 

Slutligen:

  • Visst känns det uppmuntrande att det är Liverpool som står på tur härnäst? Kan vi känna medvind och föreställa oss en skräll på Old Trafford, kanske? Det sjuka är ju att känslan är att “vi måste hålla siffrorna ner, så det inte blir pinsamt” inför matchen. 
  • Situationen kring Ronaldo måste lösas så snabbt som möjligt. Det har varit ohållbart i flera månader och det är ledsamt att se en tidigare klubblegendar bete sig på det här sättet (han var först av planen igen så klart) och klubben (läs: Glazers) låter det bara fortgå. Skamligt.