I slutskedet av Europacupfinalen 1968 var ställningen 1-1. Då fick Eusébio friläge.
Eusébio är, som ni säkert vet, inte vem som helst. Han var Benficas stora stjärna och Ballon d’Or-vinnare 1965. Eusébio missar inte sådana chanser. Europacupdrömmen såg ut att vara över för Manchester United.
Men det här var inte Eusébios dag. Det här är inte Eusébios historia.
Alex Stepney klev fram och räddade.
Eusébio svarade med att applådera målvakten.
I förlängningen sprang Manchester United i cirklar runt Benfica och segersiffrorna skrevs till 4-1. Tio år efter München var United Europamästare. Det hade United inte varit om det inte vore för Alex Stepneys räddning.
Idag fyller Alex Stepney 80 år. Stepney är Manchester Uniteds meste målvakt någonsin. Ändå tenderar hans Unitedkarriär att brytas ner till just den där räddningen mot Eusébio. Det är inte så konstigt, för det är den viktigaste räddningen i klubbens historia*.
* Det är väl möjligen Peter Schmeichels straffräddning mot Arsenal i FA-cupsemifinalen 1999 som kan konkurrera. Utan den definitivt ingen trippel. Utan den kanske ingen en seger i Turin, en vecka senare. Utan den kanske inte ens en ligatitel. Men Europacupsegern 1968 – tio år efter München – är identitetsbyggande för klubben på en djupare nivå.
Men Alex Stepney var givetvis mycket mer än den där räddningen mot Eusébio. Till exempel var han också skyttekung! (Typ. Vi återkommer till det.)
Han var en Londonkille, Alex Stepney. Född i Mitcham, Surrey, i södra London (till öster om Wimbledon, som riktmärke) hösten 1942.
Något underbarn var han inte. Han provspelade hos Fulham utan lycka. Istället kom han att inleda karriären i Tooting & Mitcham United. En klubb vars främsta merit är att de en gång gick till fjärde omgången i FA-cupen.
Amatörspelaren Stepney upptäcktes där av Millwall. Ett Millwall som då spelade i tredjedivisionen. Men öga för en bra målvakt tycktes de ha. Våren 1963 behövde de en målvakt till reservlaget. Efter par månader på amatörkontrakt fick Stepney krita på som proffs. Att han skulle acceptera erbjudandet var faktiskt inte självklart. Han var nämligen på gränsen till det engelska amatörlandslaget. Till slut var Millwalls erbjudande för lockande att tacka nej till. Under löfte om att han skulle få chansen i ligapremiären 1963 skrev Stepney på. Han fick mycket riktigt vakta målet i premiären. Förtroendet fortsatte och på tre säsonger i Millwall spelade han 137 ligamatcher av 138.
Debutsäsongen i Millwall slutade med degradering till fjärdedivisionen men därefter följde två raka uppflyttningar. Nu var det fler som fick upp ögonen för Stepney, bland annat det engelska U23-landslaget.
Millwall var uppe i andradivisionen men Stepney var redo för spel på högre nivå. Chelsea pungade ut med 50.000 pund i maj 1966. Stepney tvekade till en början. Chelsea hade ju Peter Bonetti. Han låter sig inte petas. Bonetti hade emellertid hamnat i bråk med Chelseas manager Tommy Docherty och beskedet från Chelsea var att Bonetti skulle säljas.
Någon målvaktsförsäljning blev det emellertid icke. Smått problematiskt. Bonetti var för bra för att sitta på bänken. Det var Stepney också. Docherty fick en briljant idé. Målvakterna kunde spela varannan vecka!
Bonetti tyckte det var en skitdålig idé. Stepney tyckte att det var en skitdålig idé.
Alex Stepney gjorde bara en match för Chelsea. Det var uppenbart att det inte skulle funka. Så vad nu?
Jo, Manchester United.
Harry Gregg har gjort sitt, konstaterade Matt Busby. David Gaskell räcker inte till och det gör inte Pat Dunne heller. Efter sju ligamatcher 1966/67 hade United släppt in 14 mål.
Så den 13 september 1966 skickades 55.000 pund till Chelsea, vilket innebar nytt rekord för en målvakt. Chelsea må ha tjänat 5000 pund på bara några månader. Manchester United gjorde oaktat en fantastisk affär. Det gjorde Stepney också. Och Docherty, som faktiskt skulle komma att få betydligt större användning av Stepney i United än i Chelsea.
56 years ago🤣 pic.twitter.com/B1RuTwCCxX
— Alex Stepney (@AlexStepney1) September 13, 2022
Stepney kastades direkt in i hetluften. I debuten höll han nollan hemma mot Manchester City. Denis Law gjorde mål och United tog två (ja, två) poäng.
Under återstoden av säsongen vaktade Stepney målet i varenda match. Det gjorde han mestadels bra. Bra var även Manchester United. Bäst i England, faktiskt.
Succén fortsatte för Stepney. Under hans andra säsong som Unitedspelare hjälpte han laget att vinna Europacupen. Hans del i det har vi redan dragit.
Sen kan det förstås argumenteras huruvida det var Stepney som gjorde en bra räddning eller om Eusébio avslutade dåligt.
”[Eusébio] sköt så hårt att det var som att han ville skjuta sönder nätet,” har Stepney sagt.
”Men [bollen] bara fastnade. Jag ramlade dock nästan över linjen!”
Det här var Stepneys peak som fotbollsspelare. Dryga veckan före Europacupfinalen hade han debuterat i landslaget, i en 3-1-seger mot Sverige. Det skulle visa sig bli hans enda landskamp. Han fick åtminstone vara med i truppen i EM 1968 och VM 1970. Stepney var bra, bara inte lika bra som Gordon Banks och Peter Shilton.
De kommande åren var United närmast i fritt fall och det slutade 1974 med degradering till andradivisionen.
En konstant står att hitta. Alex Stepney som målvakt. Från debuten 1966 till hösten 1977 var Stepney – höstsäsongen 1970 undantaget, då Stepney petades och begärde klubbyte – mer eller mindre ohotat förstaval i Uniteds mål.
Ingen beskyllde Stepney för att United blev degraderade 1974. Fjärdeplacerade Norwich släppte liksom in tio mål fler än United. Det var offensiven som fällde United.
Hur dålig var Uniteds offensiv egentligen? Tja, julen 1973 var Alex Stepney delad etta i den interna skytteligan. Det är inget bra tecken om din målvakt också är din bästa målskytt.
Stepney gjorde två mål hösten 1973. Båda på straff.
Annars var Stepney ingen spektakulär målvakt. Han levde primärt på ett bra positionsspel, även om han förstås kunde sträcka ut sig när det krävdes. Oftast var han stabil i luftrummet men i perioder tappade han sitt självförtroende där.
Stepney var bra på att fördela bollen till lagkamrater och sparkade sällan långt på vinst och förlust. Han var också bra på att organisera sitt försvar.
Men det kan argumenteras att han snackade för mycket. I augusti 1975 skrek han så mycket på sina försvarare att han drog käken ur led!
Stepney tvingades lämna planen och mittbacken Brian Greenhoff tvingades vikariera som målvakt.
Nu ska det sägas att Stepney tidigare i matchen hade fått en smäll mot käken. Så det kan ju tänkas att det var den primära anledningen till skadan. Men ändå.
Sejouren i andradivisionen gjorde United gott och sakta blev laget bättre.
Lång och trogen tjänst belönades för Stepney med en testimonial mot Benfica. Ännu bättre var att Stepney i maj 1977 fick kliva upp för Wembleys trappor igen. Detta efter 2-1 mot Liverpool i FA-cupfinalen.
Det var det egentliga slutet för Stepney som Unitedspelare, även om han också säsongen 1977/78 var att betrakta som förstamålvakt. Därefter huserade han mestadels i reservlaget, tills han i februari 1979 lämnade för Dallas Tornado.
Stepney gjorde två säsonger i USA. Han spelade även för Altrincham under karriärens slutskede (primärt mellan de två säsongerna i USA).
Totalt gjorde Alex Stepney 539 matcher som Unitedspelare. När han lämnade United var det bara Sir Bobby Charlton och Bill Foulkes som hade spelat fler matcher för klubben. Idag är Stepney sjua på listan. Fortfarande är han Uniteds meste målvakt någonsin*. Meste målskytt som målvakt för United är han också. Ja, hans två mål är faktiskt dubbelt så många som alla andra Unitedmålvakter tillsammans!
* Nu är den platsen hotad. David de Gea har faktiskt en teoretisk chans att gå förbi Stepney redan den här säsongen.
Efter spelarkarriären jobbade Stepney bland annat som målvaktstränare. Han har även jobbat på radio och han har varit talare på middagar.
Idag säger vi ett stort grattis till Alex Stepney på 80-årsdagen! Han är kanske inte vår bästa målvakt någonsin. Men han ståtar med den viktigaste räddningen i klubbens historia. Och så mycket mer.
Res med oss till Manchester!