Igår blev David De Gea historisk. I matchen mot Newcastle United gjorde spanjoren sin 500:e match för Manchester United.
Den 16 oktober 2022 markerade den dag då David De Gea spelade sin 500:e match för Manchester United. Bara tio spelare i klubbens historia har nått denna imponerande milstolpe. I sällskapet ingår sedan tidigare Ryan Giggs, Sir Bobby Charlton, Paul Scholes, Bill Foulkes, Gary Neville, Wayne Rooney, Alex Stepney, Tony Dunne, Denis Irwin och Joe Spence.
De Gea gör därmed Stepney sällskap genom att bli den andre målvakten i 500-klubben.
Spanjoren kom till United sommaren 2011 från Atletico Madrid och har under sin tid på Old Trafford vunnit nästan allt som går att vinna. Den riktigt stora titeln som fattas är Champions League. Ligan var han med och vann säsongen 2012/13, FA-cupen hjälpte han till att kamma hem 2015/16, och Europa League samt ligacupen 2017/18.
Utöver detta har 31-åringen vunnit utmärkelsen Sir Matt Busby Player of the Year hela fyra gånger. Detta åstadkom han tre säsonger i rad, mellan 2013/14-2015/16 samt 2017/18.
För att uppmärksamma bedriften tar vi en sväng genom minnenas allé och tittar igenom ett bildarkiv på spanjorens tid i klubben.
2011/12 – Värvad som en stortalang
De Gea värvades till United sommaren 2011, då Sir Alex Ferguson fortfarande var vid rodret. Ungefär en månad tidigare hade Edwin van der Sar meddelat att han skulle avsluta spelarkarriären, 40 år gammal och nybliven ligamästare med United.
Spanjoren var vid den här tidpunkten 20 år gammal, och det skulle visa sig att han hade tämligen stora handskar att fylla.
Första säsongen i England började ändå bra. Den inleddes med en Community Shield-seger mot Manchester City. Visst, De Gea var högst ansvarig för att ha släppt in Edin Dzekos långskott, men det kunde vi se förbi där och då.
Säsongen var sedan upp och ner. Andremålvakten Anders Lindegaard såg till att peta De Gea ett par matcher under vintern. Framför allt hade han problem i luftrummet samt att äga sitt straffområde. Nej, han var ingen Peter Schmeichel och kom inte att bli heller.
Som bekant föll United på målsnöret den här säsongen genom att förlora på målskillnad mot grannen i stan. Det fanns emellertid inga tecken på att De Gea skulle flyttas på
2012/13 – Den första, och hittills enda, ligatiteln
Trots att De Gea har varit i United i över tio år har det bara blivit en ligatitel. Undertecknad tycker det känns som att det åtminstone borde finnas en till i samlingen, men icke.
Den här säsongen skulle i alla fall spanjoren vinna sin första, och enda, ligatitel med United. Kritiken fanns fortfarande där, både utifrån och internt. Gary Neville menade att han lärde sig den hårda vägen, och att lärandet skedde i en ganska oförlåtande och dömande miljö. Det som inte dödar en gör en starkare, sägs det.
En fin insats i hemstaden mot Real Madrid i Champions League blev möjligen lite av en vändning, efter vilken han också fick välförtjänt beröm av Ferguson.
Även målvaktstränaren Eric Steele berömde De Gea, framför allt för hans lugn och inre styrka.
Detta var även under en tid när ligans bästa mittbackspar (någonsin, ska också tilläggas) skyddade De Gea. Nollorna tickade in och framåt gjorde Robin van Persie som han ville.
United skulle till slut vinna ligan komfortabelt med elva poängs marginal. Dessutom röstades den unge spanjoren in i säsongens lag i Premier League.
2013/14 – En liten ljusglimt i en annars becksvart säsong
United gick nu in i en ny era utan Ferguson vid sidlinjen. De Gea hade blivit alltmer varm i kläderna, och tur var väl det. För som ni nog minns var säsongen 2013/14 inget att hänga i granen. Dikeskörningen var total under David Moyes men De Gea var, tillsammans med Adnan Januzaj, en av få ljusglimtar.
När årets spelare i klubben skulle koras var det i alla fall inte svårt att utse en vinnare.
2014/15 – FrÃ¥n pojke till man
Moyes fick gå och in kom Louis van Gaal, med allt vad det innebar. Nu skulle i alla fall De Gea gå från pojke till man. Han hade inte längre den där oskyldiga, gosselika framtoningen. Något hade hänt.
Säsongen 2014/15 är kanske inte hans bästa rent statistiskt, men känslan säger att den är De Geas bästa i United.
Insatsen mot Everton hösten 2014 är fortfarande en klassiker. Han tog straff, frilägen, och inte minst stod han för en makalös enhandsräddning (bilden ovan). Jag vill hävda att det är hans främsta räddning i Unitedtröjan.
Några månader senare skulle han storspela i 3-0-segern mot Liverpool och uppvisa ett målvaktsspel vi inte hade sett från honom innan.
Det rådde inte längre några tvivel om att De Gea var en världsmålvakt, om än att han hade områden att utveckla.
Spanjoren gick i en riktning medan resten av laget tycktes gå en annan. Årets spelare i United hette återigen De Gea.
2015/16 – Dave stays
Inför säsongen fick vi vara med om en rejäl transfercirkus som involverade De Gea. Allt tycktes vara klart om en övergång till Real Madrid men ni som kan historien minns den berömda faxmaskinen som strulade. Huruvida det stämmer eller ej kan vi bara spekulera i, men vår målvakt stannade och det kändes väldigt bra.
I början av september skrev han på ett fyraårsavtal med United och dagen efter gjorde han sitt första framträdande för säsongen när Liverpool besegrades hemma på Old Trafford. Mottagandet han fick från hemmapubliken var fantastiskt.
Säsongen i stort gick bra för De Gea men sisÃ¥där för United. Femma i ligan men man kunde i alla fall trösta sig med en FA-cuptitel – De Geas första och hittills enda i klubben.
Inte helt oväntat utsågs han till säsongens spelare i United även denna gång. Det hade blivit ett stående inslag för spanjoren vid den här tiden, då det var tredje gången i rad det hände.
Van Gaal skulle han emellertid inte få fortsätta jobba med. Nederländaren fick gå från United och in skulle en annan karismatisk man komma.
2016/17 – Nya titlar in pÃ¥ kontot
José Mourinho hade gjort entré i United och utöver det hade klubben satsat på stora namn såsom Zlatan Ibrahimovic, Paul Pogba och Henrikh Mkhitaryan.
Laget hackade sig fram men det gick inte att klandra De Gea. Han skulle dock få vara med om den största förlusten sedan 1-6 hemma mot City, vilket nu blev 4-0 mot Chelsea.
Ett glädjeämne mitt i säsongen blev i alla fall ligacupsegern i februari 2017, som United vann med 3-2.
Kanske minns ni också att Sergio Romero fanns bakom De Gea under den här tiden? United gick hela vägen i Europa League och vann finalen mot Ajax i Stockholm under våren.
I turneringen var det Romero som vaktade målet och gjorde så även i finalen. Å ena sidan kanske De Gea lite bitter över att inte ha deltagit så mycket under turneringen, å andra sidan är det svårt att tro att utfallet skulle blivit annorlunda om han hade spelat i stället för Romero.
2017/18 – Den där insatsen mot Arsenal
Kräftgången fortsatte för United i ligan men De Gea radade upp fina insatser. Mötet mot Arsenal i december 2017 är förmodligen än idag hans mest minnesvärda insats i United. Han noterades för 14 räddningar i matchen, vilket blev tangerat rekord. Och då ska det tilläggas att det bland dessa 14 inte var många dussinräddningar.
Under säsongen valdes han dessutom för femte gången in i säsongens lag i Premier League.
I maj 2018, efter ha hållit nollan mot West Ham United, fick han även för första gången i Unitedkarriären ta emot Golden Glove-utmärkelsen, alltså den för flest hållna nollor under en säsong. 18 nollor blev det till slut.
Föga överraskande tog han även emot pris som årets spelare i United.
2018/19 – Dalande form
Säsongen 2018/19 skulle visa sig få två ansikten. Mourinho hade gjort sig själv omöjlig under hösten och fick lämna United efter att laget gjort en rad dåliga insatser. In kom Ole Gunnar Solskjaer och gav klubben tro igen.
I februari 2019 mot Liverpool noterades De Gea för sin 100:e nolla i Premier League, något som bara Schmeichel hade gjort tidigare i United.
Men även om United hade höjt sig så började De Gea tappa formen. Han fick utstå mycket kritik efter svaga insatser under våren, där en del var direkt avgörande. Under säsongen höll han endast sju nollor i ligan, vilket var hans sämsta notering sedan ankomsten till United.
2019/20 – Betydelselösa (?) rekord
Solskjaer hade fått kontrakt med United och en bit in under på säsongen 2019/20 skulle De Gea också sätta pennan mot pappret.
Säsongen blev emellertid ingen succé för De Gea. Han skulle fortsatt visa sig vara misstagsbenägen. Det ropades på den då utlånade Dean Henderson, men Solskjaer backade De Gea.
I FA-cupsemifinalen mot Chelsea under våren var spanjoren direkt inblandad i ett baklängesmål, vilket nog då hade fått många att tröttna.
Trots att misstag tenderar att svärta ner ens rykte sÃ¥ hade i alla fall De Gea den här säsongen blivit Uniteds meste spelare nÃ¥gonsin som inte var britt eller irländare. Han gick dessutom om Schmeichel i antal hÃ¥llna nollor – 112 mot 113.
2020/21 – Konkurrens, barnafödsel och straffmissar
Henderson var nu tillbaka efter sitt låneäventyr, men saker och ting var sig likt mellan stolparna i United. Solskjaer hade inte flyttat på De Gea under första halvan av säsongen, men annat skulle det bli under våren.
United hade åkt ur Champions League, där De Gea hade stått, men väl nere i Europa League var det dags för Henderson.
Att De Geas fru också skulle föda parets första barn spelade givetvis också stor roll i utvecklingen under säsongen. I samband med barnafödandet fick Henderson kliva in i ligaspelet och vips så var rollerna ombytta. De Gea blev förpassad till Europa League-matcherna, men då skulle han också få chans att vara mer bidragande till att vinna turneringen.
Det blev som bekant inte så. Finalen mot Villarreal gick till straffar och De Gea brände den avgörande elvameterssparken.
Det kändes verkligen som att det var dags att gÃ¥ vidare efter tio Ã¥r…
2021/22 – En kollektiv kollaps
Nog för att det ryktades lite om att han skulle försvinna, men så blev inte fallet. Säsongen inleddes hyfsat bra från United och De Gea men man skulle allteftersom tappa och till slut göra den sämsta säsongen på länge. Nu gick det inte att bara peka på De Gea och att han stod för ett par grodor emellanåt. Laget var infekterat på så många håll och hela klubben var nere i avgrunden.
Säsongens ögonblick från De Gea hämtar vi i alla fall från matchen mot West Ham United (bilden ovan), när spanjoren räddade en avgörande straff i slutminuterna. Någon straffspecialist har ju som bekant De Gea aldrig varit.
2022/23 – Still counting
Och här står vi idag, 500 matcher senare.
Erik ten Hag har kommit in som ny manager och gissningsvis ser nog nederländaren inte De Gea som sitt långsiktiga alternativ. Ten Hag vill ha en spelande målvakt, som är bra med fötterna. Det är tyvärr inte De Gea.
Men, rädda bollar kan han fortfarande göra, även om vi fått vänja oss vid lite misstag då och då.
Jag skulle gissa att den här säsongen blir hans sista i United, och visst känns det nästan som att karriären är över då? Men faktum är att De Gea bara är 31 år gammal (32 i november). Alltså ingen ålder för en målvakt.
Sannolikt kom nog ändå hans topp för tidigt och sedan gick det lite för snabbt neråt. Har han det i sig att komma upp igen? Jag tror inte det. Idag gäller det att hänga med i utvecklingen, inte minst vad gäller spelet med fötterna och att nästan vara som en extra utespelare. Han må vara spanjor, men de där attributen har han inte och kommer inte kunna utveckla på samma sätt som en, låt säga, 22-årig målvakt.
Jag är ändå glad att vi fick uppleva den reflexsnabbe, bollstoppande, linjefenomenale målvakten i De Gea. Så som man vill att en målvakt ska vara.
Vi säger stort grattis till David De Gea för den imponerande milstolpen 500 matcher i Manchester United!Â
Res med oss till Manchester!